Innehållsförteckning

Lag om sjömanspensioner

Se ändringsförslag RP 20/2023 och RP 27/2023.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Lagens syfte

Lagens syfte

I denna lag föreskrivs det om den rätt till ålderspension, partiell förtida ålderspension, rehabilitering, invalidpension och arbetslivspension som sjömän har samt om den rätt till familjepension som sjömännens förmånstagare har. (29.1.2016/78)

Arbetsgivaren är skyldig att för en sjöman ordna pensionsskydd enligt denna lag samt att bekosta pensionsskyddet tillsammans med sjömannen och staten enligt vad som föreskrivs i denna lag.

Arbetspensionsförsäkringsverksamhet enligt denna lag bedrivs av Sjömanspensionskassan, vars hemort är Helsingfors.

(29.1.2016/78) Centrala definitioner

I denna lag avses med

1) arbetstagare sjömän i ett anställningsförhållande enligt lagen om sjöarbetsavtal (756/2011),

2) anställningsförhållande ett anställningsförhållande som grundar sig på ett arbetsavtal enligt 1 kap. 1 § i lagen om sjöarbetsavtal eller motsvarande anställningsförhållande på ett utländskt fartyg,

3) befäl däcksbefäl och maskinbefäl samt med manskap däcksmanskap och maskinmanskap, ekonomipersonal och annan fartygspersonal,

4) pensionskassa den i 1 § 3 mom. nämnda Sjömanspensionskassan,

5) arbetspension pension enligt de lagar som avses i 3 §,

6) oavlönad tid den tid under vilken en arbetstagare har fått graviditets-, särskild graviditets- eller föräldrapenning eller sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning eller specialvårdspenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004), dagpenning vid smittsam sjukdom enligt lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016), alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002), inkomstrelaterad dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002), vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsförmåner (1276/2000), rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna eller lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005), ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991) eller dagpenning eller rehabiliteringspenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015), lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2015), lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom (1521/2016) eller lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag (1522/2016) eller tillfällig ersättning för inkomstbortfall enligt trafikförsäkringslagen (460/2016), (14.1.2022/42)

7) intjänad pension pension som har tjänats in på basis av arbetsinkomster som avses i denna lag, på basis av tid med pension som upphört och på basis av sådan oavlönad tid som avses i 6 punkten samt förmån som har tjänats in på basis av lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier (644/2003),

8) primär förmån en förmån som avses i 97 och 98 § och som oberoende av arbetspensionens belopp betalas till fullt belopp och dras av från en förmån enligt denna lag,

9) EU:s grundförordning om social trygghet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och med EU:s tillämpningsförordning om social trygghet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen,

10) dataskyddsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning),

11) EU- och EES-land ett land som tillämpar EU:s grundförordning om social trygghet eller rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen,

12) överenskommelse om social trygghet en internationell överenskommelse om social trygghet som är förpliktande för Finland,

13) teoretisk pension en kalkylerad pension; när denna pension fastställs betraktas sådan tid i arbete i ett EU- och EES-land som omfattas av arbetspensionslagarna som tid i arbete enligt denna lag,

14) den lägsta åldern för ålderspension den ålder för ålderspension som fastställs utifrån arbetstagarens födelseår och som avses i 8 § 2 och 3 mom.,

15) efterlevande make den som ingått äktenskap med förmånslåtaren samt den som utan att ha ingått äktenskap levt i gemensamt hushåll med förmånslåtaren.

(19.11.2021/1009)

I denna lag avses med pensionsfall

1) den sista dagen i kalendermånaden före ålderspensionens begynnelsetidpunkt,

2) den sista dagen i kalendermånaden före den partiella förtida ålderspensionens begynnelsetidpunkt,

3) inträde av arbetsoförmåga på det sätt som avses i 35 § 1 mom.,

4) uppfyllande av villkoren för erhållande av arbetslivspension i enlighet med 53 a §, eller

5) förmånslåtarens död.

Arbetspensionslagar

Med arbetspensionslagar avses arbetspensionslagarna för den privata och för den offentliga sektorn. Arbetspensionslagar för den privata sektorn är utöver denna lag

1) lagen om pension för arbetstagare (395/2006),

2) lagen om pension för företagare (1272/2006), och

3) lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006).

Arbetspensionslagar för den offentliga sektorn är

1) pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016),

2) lagen om ortodoxa kyrkan (985/2006),

3 punkten har upphävts genom L 11.6.2020/457. (11.6.2020/457)

4) landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om statens pensioner (ÅFS 54/2007).

(29.1.2016/78)

Lagens tillämpningsområde

(26.3.2021/261) Arbetstagare som omfattas av lagens tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på arbetstagare som utför i lagen om sjöarbetsavtal avsett arbete

1) på ett finländskt handelsfartyg i utrikesfart,

2) på ett sjögående finländskt bärgnings- eller fiskefartyg som används i förvärvssyfte,

3) på ett annat finländskt isbrytarfartyg än en hamnisbrytare,

4) på sådana finländska lastfartyg, bogserbåtar eller skjutbogserare som huvudsakligen går i inrikes sjöfart och som enligt 4 § 1 mom. 2 eller 3 punkten i lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport (1277/2007) är inskrivna i handelsfartygsförteckningen,

5) på ett finländskt fartyg som används för systematisk sjömätningsverksamhet och går i sjöfart som är utsatt för internationell konkurrens,

6) på ett sådant finländskt handelsfartyg i utrikesfart som hyrts ut till en utländsk redare i huvudsak obemannat, förutsatt att arbetstagaren står i anställningsförhållande till fartygets ägare eller en av denna anlitad arbetsgivare, och

7) någon annanstans än på fartyg som avses i 1–6 punkten, när det är fråga om tillfälligt arbete som utförs på förordnande av arbetsgivaren.

Denna lag tillämpas också på arbetstagare som utför arbete som motsvarar i lagen om sjöarbetsavtal avsett arbete på

1) ett sådant utländskt handelsfartyg i utrikesfart som en finländsk redare har hyrt i huvudsak obemannat, förutsatt att arbetstagaren står i anställningsförhållande till redaren eller en av denna anlitad annan arbetsgivare,

2) ett utländskt handelsfartyg i utrikesfart när på arbetstagaren tillämpas finsk lagstiftning med stöd av bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i EU:s grundförordning om social trygghet eller en överenskommelse om social trygghet,

3) ett utländskt handelsfartyg i utrikesfart, förutsatt att arbetstagaren i egenskap av utsänd arbetstagare står i anställningsförhållande till en finländsk arbetsgivare, och

4) ett sådant utländskt fartyg i utrikesfart som tillhör ett finländskt bolags utländska dotterbolag, förutsatt att arbetstagaren är finsk medborgare eller bosatt i Finland och att det finländska moderbolaget har gett pensionskassan en förbindelse om betalningen av försäkringsavgiften eller ställt en av kassan godkänd säkerhet för denna betalning; pensionskassans styrelse kan på ansökan under samma förutsättningar godkänna att denna lag även tillämpas på en ovan avsedd arbetstagare som är anställd hos något annat utländskt bolag, förutsatt att finländska bolag har absolut bestämmanderätt i bolaget i fråga.

Begränsningar av tillämpningsområdet

Denna lag gäller inte anställningsförhållanden

1) i fråga om tid före ingången av kalendermånaden efter den under vilken 17 års ålder uppnåtts,

2) efter den kalendermånad under vilken en arbetstagare som är född 1957 eller tidigare fyller 68 år, en arbetstagare som är född 1958–1961 fyller 69 år och en arbetstagare som är född 1962 eller senare fyller 70 år (den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten), eller

3) i vilka arbetstagaren är verksam som musiker, skådespelare, dansör eller annan utövande konstnär.

(29.1.2016/78)

Denna lag gäller inte arbetstagare

1) på vilka finsk lagstiftning inte tillämpas enligt bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i EU:s grundförordning om social trygghet eller en överenskommelse om social trygghet, (14.5.2010/356)

2) som arbetar på ett finländskt fartyg som är inskrivet i handelsfartygsförteckningen enligt lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport (1277/2007), om arbetstagaren inte är finsk medborgare eller fast bosatt i Finland och något annat inte följer av bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i EU:s grundförordning om social trygghet eller en överenskommelse om social trygghet, (14.5.2010/356)

3) som arbetar på ett fiskefartyg, om fartygets resor inte utsträcks längre än till Östersjön.

(21.12.2010/1193) Personer i ledande ställning

Med en arbetstagare som avses i 4 § jämställs en person som arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag eller i en annan sammanslutning, även om personen inte står i anställningsförhållande till aktiebolaget eller en annan sammanslutning, om

1) delägaren som arbetar i ledande ställning i aktiebolaget ensam innehar högst 30 procent av aktierna i bolaget eller tillsammans med sina familjemedlemmar högst 50 procent av aktierna i bolaget varav hans eller hennes egen ägarandel är högst 30 procent eller delägaren ensam innehar högst 30 procent av det röstetal som aktierna medför i bolaget eller tillsammans med sina familjemedlemmar högst 50 procent av det röstetal som aktierna medför i bolaget varav hans eller hennes eget röstetal är högst 30 procent, eller

2) den som arbetar i ledande ställning i en annan sammanslutning ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar högst har sådan motsvarande bestämmanderätt i sammanslutningen som avses i 1 punkten.

Med ledande ställning och familjemedlem avses detsamma som med ledande ställning och familjemedlem i 3 § 4 och 5 mom. i lagen om pension för företagare. Vid beräkning av ägarandelen och bestämmanderätten tillämpas dessutom de bestämmelser om indirekt ägande och bestämmanderätt i ett aktiebolag eller i en annan sammanslutning som finns i 3 § 6 och 7 mom. i lagen om pension för företagare.

En bolagsman i ett öppet bolag eller en sådan delägare eller bolagsman i en annan sammanslutning eller ett annat samfund som är personligen ansvarig för sammanslutningens eller samfundets förpliktelser och åtaganden jämställs inte med arbetstagare enligt 4 §.

Se ikraftträdelsestadganden 1193/2010.

Avgörande om tillämpningen av lagen

Uppstår det ovisshet om huruvida denna lag skall tillämpas på en viss arbetstagare eller på arbetstagare på ett visst fartyg, avgör pensionskassans styrelse, efter att ha hört parterna, saken genom ett överklagbart beslut.

BESTÄMMELSER OM PENSIONER OCH REHABILITERING OCH OM VERKSTÄLLANDET AV DEM

Pensions- och rehabiliteringsförmåner

Ålderspension

(29.1.2016/78) Rätt till ålderspension

En arbetstagare har rätt att gå i ålderspension från ingången av kalendermånaden efter den under vilken den lägsta åldern för ålderspension har uppnåtts.

Arbetstagarens lägsta ålder för ålderspension bestäms utifrån hans eller hennes födelseår enligt följande:

1) 63 år för dem som är födda 1954 eller tidigare,

2) 63 år och 3 månader för dem som är födda 1955,

3) 63 år och 6 månader för dem som är födda 1956,

4) 63 år och 9 månader för dem som är födda 1957,

5) 64 år för dem som är födda 1958,

6) 64 år och 3 månader för dem som är födda 1959,

7) 64 år och 6 månader för dem som är födda 1960,

8) 64 år och 9 månader för dem som är födda 1961,

9) 65 år för dem som är födda 1962–1964.

Den lägsta åldern för ålderspension för arbetstagare som är födda 1965 eller senare anpassas till förändringen i livslängden enligt 88 § och enligt 83 § i lagen om pension för arbetstagare och åldern fastställs genom social- och hälsovårdsministeriets förordning för det år under vilket arbetstagaren fyller 62 år.

En förutsättning för beviljande av ålderspension är att arbetstagaren inte längre står i det anställningsförhållande från vilket han eller hon pensioneras.

(20.3.2015/296)

9 § har upphävts genom L 20.3.2015/296.

(20.3.2015/296)

10 § har upphävts genom L 20.3.2015/296.

(29.1.2016/78) Ålderspensionens belopp

Om ålderspensionen börjar vid ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren har uppnått den lägsta åldern för ålderspension, är ålderspensionens belopp den pension som tjänats in fram till begynnelsetidpunkten för pensionen.

Om arbetstagarens ålderspension börjar senare än vid ingången av kalendermånaden efter den under vilken den lägsta åldern för ålderspension har uppnåtts, höjs den pension som tjänats in fram till utgången av månaden före begynnelsetidpunkten för den första ålderspensionen med 0,4 procent för varje månad med vilken begynnelsetidpunkten för pensionen skjuts upp till en senare tidpunkt än kalendermånaden efter den under vilken den lägsta åldern för ålderspension har uppnåtts (uppskovsförhöjning). Arbetstagaren har inte rätt till uppskovsförhöjning efter det att den första ålderspension som han eller hon beviljats enligt en arbetspensionslag har börjat. (30.12.2019/1471)

En arbetstagare har inte rätt till uppskovsförhöjning för samma tid för vilken han eller hon har fått en arbetslöshetsförmån eller invalid- eller sjukpension. (21.12.2016/1256)

Om ansökan om pension se SRf om verkställighet av lagen om sjömanspensioner 1408/2006 2 § 2 mom.

(29.1.2016/78)

12 § har upphävts genom L 29.1.2016/78.

(19.12.2018/1272) Begynnelsetidpunkten för ålderspension

Ålderspensionen börjar vid ingången av kalendermånaden efter den månad då arbetstagaren har uppnått den ålder som berättigar till ålderspension och slutat i det arbete på basis av vilket han eller hon ansöker om ålderspension. Ålderspension kan beviljas retroaktivt, dock inte utan giltigt skäl för längre tid än för de tre månaderna före månaden för ansökan om pension.

Om arbetstagaren fortsätter att arbeta efter att ha uppnått den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten, beviljas ålderspension från ingången av den kalendermånad som följer på ansökan om pension. Ålderspension kan då beviljas också retroaktivt, dock inte utan giltigt skäl för längre tid än för de tre månaderna före månaden för ansökan om pension efter det att den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten har uppnåtts. (30.12.2019/1471)

Pension som tjänats in av arbetsinkomst på grundval av ett anställningsförhållande som börjat under tiden för ålderspension beviljas på ansökan tidigast från ingången av kalendermånaden efter den då arbetstagaren uppnått den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten.

Om arbetstagaren har börjat arbeta före tiden för ålderspension och arbetet har fortsatt vid sidan av den ålderspensionen, beviljas pension som tjänats in av inkomster av detta arbete på ansökan från ingången av kalendermånaden efter den då pensionen har sökts, under förutsättning att arbetet har upphört.

Om arbetstagaren har fått partiell förtida ålderspension, börjar ålderspensionen vid ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren har uppfyllt vad som föreskrivs i 8 § och slutat med sitt huvudsakliga arbete som är försäkrat i enlighet med arbetspensionslagarna.

(29.1.2016/78) Indragning av ålderspension

En arbetstagare kan ansöka om indragning av sin ålderspension, om han eller hon har beviljats rehabiliteringsstöd på basis av en sådan arbetsoförmåga på viss tid som när rehabiliteringsstödet beviljades har beräknats fortgå efter det att arbetstagaren uppnått sin lägsta ålder för ålderspension. Indragning av ålderspensionen ska sökas inom en månad efter det att arbetsoförmågan hade beräknats upphöra och ålderspensionen dras in när arbetsoförmågan upphör.

Partiell förtida ålderspension (29.1.2016/78)

(29.1.2016/78) Rätt till partiell förtida ålderspension

En arbetstagare har rätt att gå i partiell förtida ålderspension tidigast från ingången av kalendermånaden efter den under vilken den nedre åldersgränsen, som bestäms utifrån arbetstagarens födelseår, har uppnåtts.

För arbetstagare bestäms den nedre åldersgränsen för partiell förtida ålderspension enligt följande:

1) för dem som är födda 1963 eller tidigare är den nedre åldersgränsen 61 år,

2) för dem som är födda 1964 är den nedre åldersgränsen 62 år,

3) för dem som är födda 1965 eller senare anpassas den nedre åldersgränsen för partiell förtida ålderspension till förändringen i livslängden enligt 88 § och enligt 83 § i lagen om pension för arbetstagare.

En arbetstagare har inte rätt till partiell förtida ålderspension, om han eller hon när pensionen börjar får någon annan på eget arbete baserad förmån som avses i arbetspensionslagarna eller avträdelsestöd enligt lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006) eller lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994).

(29.1.2016/78) Den partiella förtida ålderspensionens belopp

Grunden för den partiella förtida ålderspensionen är den pension som tjänats in i enlighet med arbetspensionslagarna fram till utgången av kalenderåret före det år då pensionen börjar. Pensionsandelen enligt denna lag är i enlighet med arbetstagarens ansökan 25 eller 50 procent av den pension enligt denna lag som utgör grunden för den partiella förtida ålderspensionen.

Den partiella förtida ålderspensionens pensionsandel minskas varaktigt med 0,4 procent för varje månad som begynnelsetidpunkten för pensionsandelen tidigareläggs före ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren uppnår den lägsta åldern för ålderspension (förtidsminskning).

Den partiella förtida ålderspensionens pensionsandel höjs varaktigt med 0,4 procent för varje månad som begynnelsetidpunkten för pensionsandelen skjuts upp till en senare tidpunkt än ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren uppnår den lägsta åldern för ålderspension (uppskovsförhöjning).

Om den partiella förtida ålderspensionen har beviljats som en pension på 25 procent och arbetstagaren ansöker om beviljande av en ytterligare andel på 25 procent, ska den senare andelen liksom den först beviljade andelen beräknas utifrån samma pension som avses i 1 mom. och som utgör grunden för den partiella förtida ålderspensionen. Om förtidsminskning eller uppskovsförhöjning beräknas för den senare andelen, ska minskningen eller höjningen beräknas enligt begynnelsetidpunkten för den andelen.

(29.1.2016/78) Begynnelsetidpunkten för partiell förtida ålderspension

Partiell förtida ålderspension börjar vid ingången av kalendermånaden efter den under vilken pensionen har sökts eller vid en senare tidpunkt som sökanden meddelat. Partiell förtida ålderspension beviljas inte retroaktivt.

Partiell förtida ålderspension ska på samma sätt som beviljande av den senare andelen på 25 procent sökas så att den börjar från samma tidpunkt enligt alla arbetspensionslagar.

En pensionstagare kan på ansökan återkalla en partiell förtida ålderspension inom tre månader från det att beslutet om beviljande av pension meddelades. Pensionskassan undanröjer beslutet om den återkallade pensionen. Bestämmelser om återkrav av pension som betalats utan grund finns i 123 §.

(29.1.2016/78) Ålderspensionen och dess belopp efter partiell förtida ålderspension

Partiell förtida ålderspension ändras till ålderspension när arbetstagaren beviljas ålderspension. Ålderspensionens belopp beräknas då utifrån följande delar:

1) den partiella förtida ålderspensionen,

2) den pensionsandel som tjänats in, men ännu inte beviljats, fram till utgången av året före det år då den partiella förtida ålderspensionen började, och

3) den pension som tjänats in under det år då den partiella förtida ålderspensionen började och därefter i anställningsförhållanden som avslutats före ålderspensionen började, den pension som tjänats in under den i 75 § avsedda tiden med invalidpension som upphört och på basis av de i 80 § avsedda inkomster som ligger till grund för en förmån för oavlönad tid samt den förmån som tjänats in enligt lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier. (30.12.2019/1471)

Trots det som föreskrivs i 8 § beviljas arbetstagaren, om arbetstagaren i enlighet med en annan arbetspensionslag för den privata sektorn eller en arbetspensionslag för den offentliga sektorn beviljas ålderspension efter den partiella förtida ålderspensionen, den andel som ännu inte beviljats av den pension som tjänats in enligt denna lag fram till utgången av året före det år då den partiella förtida ålderspensionen började.

Om ålderspensionen börjar senare än från ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren uppnår den lägsta åldern för ålderspension, ska uppskovsförhöjning på det sätt som bestäms i 11 § fogas till den pensionsandel som avses i 1 mom. 2 punkten och till pension som tjänats in det år den förtida partiella ålderspensionen börjar och därefter fram till att den första ålderspensionen börjar.

(29.1.2016/78) Invalidpensionens belopp efter partiell förtida ålderspension

Om en arbetstagare som får partiell förtida ålderspension blir arbetsoförmögen på ett sätt som berättigar till invalidpension, beräknas invalidpensionens belopp utifrån de pensionsdelar som avses i 18 § 1 mom. 1 och 2 punkten, den pension som tjänats in det år den partiella förtida ålderspensionen började och därefter fram till utgången av året före det då arbetsoförmågan började samt pensionsdelen för återstående tid.

Om invalidpensionen senare upphör, utbetalningen av den avbryts eller den lämnas vilande på det sätt som avses i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete (738/2009), fortsätter den partiella förtida ålderspensionen till samma belopp som den beviljades tidigare.

(29.1.2016/78) Arbetslivspensionens belopp efter partiell förtida ålderspension

Arbetslivspensionens belopp efter partiell förtida ålderspension beräknas utifrån de pensionsdelar som avses i 18 § 1 mom. 1 och 2 punkten samt den pension som tjänats in det år den partiella förtida ålderspensionen började och därefter fram till utgången av månaden före den månad då arbetslivspensionen började.

Om arbetslivspensionen senare lämnas vilande i enlighet med 53 f §, fortsätter den partiella förtida ålderspensionen till samma belopp som den beviljades tidigare.

(29.1.2016/78) Invalidpension, arbetslivspension och ålderspension efter partiell förtida ålderspension

Om en arbetstagare som får partiell förtida ålderspension beviljas invalidpension, arbetslivspension eller ålderspension för samma tid för vilken partiell förtida ålderspension redan har betalats, beaktas den partiella förtida ålderspensionen som en delbetalning av den andra pension som beviljas.

(29.1.2016/78)

22 § har upphävts genom L 29.1.2016/78.

(29.1.2016/78)

23 § har upphävts genom L 29.1.2016/78.

(29.1.2016/78)

24 § har upphävts genom L 29.1.2016/78.

Arbetspensionsrehabilitering

Rätten till arbetspensionsrehabilitering

En arbetstagare som inte har uppnått sin lägsta ålder för ålderspension har rätt att få yrkesinriktad rehabilitering, om (9.12.2022/1032)

1) en sjukdom, ett lyte eller en skada som konstaterats på behörigt sätt sannolikt medför risk för arbetsoförmåga enligt 35 § 1 mom.,

2) arbetstagaren under granskningstiden för återstående tid enligt 82 § har minst 25 133,40 euro i försäkrade arbetsinkomster, och

3) arbetstagaren inte har rätt till rehabilitering med stöd av bestämmelserna om rehabilitering inom ramen för olycksfalls- eller trafikförsäkring, (9.12.2022/1032)

4) arbetstagaren har andra arbetsinkomster som är försäkrade enligt arbetspensionslagarna än sådana som betalats på basis av anställningsförhållanden som avses i 4 § 2 mom. 2–4 punkten i pensionslagen för den offentliga sektorn under de 36 kalendermånader som omedelbart föregått den månad då rehabiliteringsansökan blivit anhängig eller arbetstagaren under denna tid eller en del av den har vårdat sitt barn, på basis av vilken föräldradagpenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004), stöd för hemvård enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996) eller motsvarande stöd för hemvård av barn enligt Ålands landskapslagstiftning har betalats, eller arbetstagaren för pensionsanstalten lägger fram en tillräcklig utredning om att han eller hon förhindrats från förvärvsarbete på grund av vården av sitt barn, om förmånen inte har betalats under denna tid, även om han eller hon kunde ha varit berättigad till förmånen, och (9.12.2022/1032)

5) rehabiliteringen är ändamålsenlig för att förhindra arbetstagarens arbetsoförmåga eller förbättra arbets- och förvärvsförmågan. (9.12.2022/1032)

(29.1.2016/78)

När rehabiliteringens ändamålsenlighet bedöms beaktas arbetstagarens ålder, yrke, tidigare verksamhet, utbildning samt huruvida den yrkesinriktade rehabilitering som söks sannolikt leder till att arbetstagaren fortsätter i arbete som är lämpligt med tanke på hans eller hennes hälsotillstånd eller återgår till arbete. När ändamålsenligheten bedöms beaktas dessutom om den yrkesinriktade rehabiliteringen uppskjuter arbetstagarens pensionering. (9.12.2022/1032)

Med risk för arbetsoförmåga avses en situation där det är sannolikt att arbetstagaren under de närmaste åren, fastän möjligheterna till vård och medicinsk rehabilitering beaktas, utan yrkesinriktad rehabilitering skulle bli beviljad full invalidpension eller delinvalidpension.

Den i 1 mom. 2 punkten avsedda granskningstiden för återstående tid fastställs som om arbetstagaren hade blivit arbetsoförmögen vid tidpunkten för ansökan om rehabilitering. (7.12.2007/1168)

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas också på rehabilitering av en arbetstagare som är arbetsoförmögen på det sätt som avses i 35 § 1 mom. I dessa fall fastställs de inkomster som avses i 1 mom. 2 punkten på samma sätt som inkomsterna för återstående tid i arbetstagarens invalidpension och uppfyllandet av det villkor som avses i 1 mom. 4 punkten granskas för de 36 månader som omedelbart föregick den månad då arbetsoförmågan började. (9.12.2022/1032)

Yrkesinriktad rehabilitering och rehabiliteringsplan

Med yrkesinriktad rehabilitering avses arbetsprövning, arbetsträning, utbildning som leder till arbete eller yrke och stöd för inledande av eller fortsatt näringsverksamhet. Arbetstagaren ersätts för de behövliga och nödvändiga kostnader som den yrkesinriktade rehabiliteringen medför. (9.12.2022/1032)

Innan den yrkesinriktade rehabiliteringen inleds skall arbetstagaren ha en plan för rehabiliteringen (rehabiliteringsplan). Pensionskassan kan stödja utarbetandet av planen.

Förhandsbeslut om rätten till arbetspensionsrehabilitering

En arbetstagare har rätt att få ett förhandsbeslut av vilket det framgår om han eller hon uppfyller villkoren för arbetspensionsrehabilitering. Ett förhandsbeslut är bindande för pensionskassan, om arbetstagaren lämnar in en rehabiliteringsplan till pensionskassan inom nio månader från det att förhandsbeslutet har vunnit laga kraft.

Rehabiliteringspenning

En arbetstagare har rätt till rehabiliteringspenning för de kalendermånader under vilka han eller hon på grund av yrkesinriktad rehabilitering är helt eller delvis förhindrad att utföra förvärvsarbete.

Rehabiliteringspenningen är lika stor som det sammanräknade beloppet av de arbetspensioner, förhöjt med 33 procent, som arbetstagaren skulle ha rätt till, om han eller hon när ansökan om rehabilitering gjordes hade blivit arbetsoförmögen på ett sätt som berättigar till full invalidpension.

Om arbetstagarens sjukledighet har börjat medan hans eller hennes anställningsförhållande pågick och rehabiliteringsbehovet fanns redan när sjukledigheten började, är rehabiliteringspenningen dock lika stor som det sammanräknade beloppet av de arbetspensioner, förhöjt med 33 procent, som arbetstagaren skulle ha rätt till, om han eller hon när sjukledigheten började hade blivit arbetsoförmögen på ett sätt som berättigar till full invalidpension.

Partiell rehabiliteringspenning

Om en arbetstagare under den tid yrkesinriktad rehabilitering pågår tjänar mer än hälften av den stabiliserade inkomsten, utgör rehabiliteringspenningen hälften av den rehabiliteringspenning som avses i 28 §.

Rehabiliteringstillägg till invalidpensionstagare

Om en arbetstagare får invalidpension enligt 35 § har han eller hon inte rätt till rehabiliteringspenning enligt 28 §. Invalidpensionstagaren får utöver invalidpensionen ett rehabiliteringstillägg för den tid som den yrkesinriktade rehabiliteringen pågår. Rehabiliteringstillägget utgör 33 procent av invalidpensionen.

Delinvalidpension kan betalas som full pension under tiden för yrkesinriktad rehabilitering och förhöjd på det sätt som bestäms i 1 mom.

Rehabiliteringsunderstöd

En arbetstagare kan beviljas rehabiliteringspenning i form av rehabiliteringsunderstöd enligt prövning till ett lika stort belopp som invalidpensionen för tiden från rehabiliteringsbeslutet till rehabiliteringens början samt för tiden mellan rehabiliteringsperioder. Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning kan beviljas också för utarbetande av en i 26 § 2 mom. avsedd rehabiliteringsplan.

Rehabiliteringsunderstöd betalas högst för tre månader per kalenderår så att tiden räknas separat för tiden från rehabiliteringsbeslutet till rehabiliteringens början samt för tiden mellan rehabiliteringsperioder. Rehabiliteringsunderstöd kan dock betalas även för en längre tid, om detta är motiverat för tryggande av rehabiliteringen.

Avbrytande och indragning av rehabiliteringspenning eller av invalidpensionstagares rehabiliteringstillägg (9.12.2022/1032)

Om den yrkesinriktade rehabiliteringen avbryts för mer än 30 kalenderdagar på grund av sjukdom hos mottagaren av rehabiliteringsförmånen eller av någon annan orsak som inte beror på honom eller henne eller om mottagaren av rehabiliteringsförmånen avbryter den yrkesinriktade rehabiliteringen av någon annan giltig orsak, kan utbetalningen av rehabiliteringspenningen eller rehabiliteringstillägget avbrytas från ingången av kalendermånaden efter den under vilken rehabiliteringen avbrutits. (9.12.2022/1032)

Rehabiliteringspenningen eller rehabiliteringstillägget kan dras in, om mottagaren utan giltig orsak vägrar delta i yrkesinriktad rehabilitering eller avbryter sådan rehabilitering. (9.12.2022/1032)

En arbetstagare har inte utan giltig orsak rätt till invalidpension förrän rätten till rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna eller lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner har upphört.

Pensionskassans anmälningsskyldighet

Pensionskassan skall underrätta Folkpensionsanstalten om yrkesinriktad rehabilitering samt om beslut som gäller rehabiliteringspenning och rehabiliteringstillägg.

(29.1.2016/78) Andra bestämmelser om rehabilitering

Det som i denna lag föreskrivs om sökande av invalidpension, dess fastställande på tidigare grunder, engångsförhöjning, beaktande av förändringar i löne- och prisnivån, avdrag av primära förmåner, regressrätt för pensionskassan, utbetalning, justering av invalidpension och ändring av beloppet, invalidpension som beviljas efter partiell förtida ålderspension, dröjsmålsförhöjning, återkrav, lämnande och erhållande av uppgifter, sökande av ändring och anmälningsskyldighet för invalidpensionstagare gäller rehabiliteringspenningen och rehabiliteringstillägget samt mottagaren av dem, om inte något annat föreskrivs i denna lag. Grundlöst utbetalda kostnadsersättningar för yrkesinriktad rehabilitering kan återkrävas på det sätt som i denna lag föreskrivs om återkrav av en pension som betalats utan grund.

Rehabiliteringspenning och rehabiliteringstillägg kan också betalas för kortare tid än en månad. Primärtid enligt sjukförsäkringslagen inverkar inte på begynnelsetidpunkten för rehabiliteringspenningen. För den tid för vilken rehabiliteringspenning betalas tjänas inte pension in i enlighet med 75 § och rehabiliteringsförmånerna tas inte som grund för familjepension.

Invalidpension

Rätten till invalidpension

En arbetstagare har rätt till invalidpension, om hans eller hennes arbetsförmåga på grund av sjukdom, lyte eller skada uppskattas vara nedsatt med minst två femtedelar utan avbrott i minst ett år. Invalidpensionen beviljas som full pension, om arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt med minst tre femtedelar. I annat fall beviljas invalidpensionen som delinvalidpension.

Vid bedömningen av i vilken mån arbetsförmågan är nedsatt beaktas arbetstagarens återstående förmåga att skaffa sig förvärvsinkomster genom sådant tillgängligt arbete som han eller hon skäligen kan förutsättas utföra. I ett sådant fall beaktas också arbetstagarens utbildning, tidigare verksamhet, ålder, boningsort och andra därmed jämförbara omständigheter. Om arbetsförmågan varierar, beaktas arbetstagarens årliga inkomster.

Utöver vad som bestäms i 2 mom. skall arbetsoförmågans yrkesrelaterade karaktär betonas vid bedömningen av rätten till invalidpension i fråga om en arbetstagare som fyllt 60 år.

(7.11.2014/885) Utredning av rehabiliteringsmöjligheterna

Innan pensionskassan fattar beslut om invalidpension ska den utreda huruvida arbetstagaren har rätt till rehabilitering enligt 25 § och se till att arbetstagarens möjligheter till rehabilitering enligt annan lagstiftning har klarlagts. Om arbetstagaren har rätt till rehabilitering enligt 25 §, ska pensionskassan i enlighet med 27 § ge ett förhandsbeslut om rätt till rehabilitering.

(29.1.2016/78) Invalidpension på basis av pension som beviljats enligt pensionslagen för den offentliga sektorn

En arbetstagare har rätt till invalidpension enligt denna lag, om han eller hon har beviljats invalidpension med stöd av 33 § 1 mom. 2 punkten i pensionslagen för den offentliga sektorn.

En arbetstagare har dessutom rätt till invalidpension enligt denna lag, om han eller hon med stöd av 33 § 1 mom. 1 punkten i pensionslagen för den offentliga sektorn har beviljats invalidpension på basis av arbetsoförmåga som börjat medan en anställning inom den offentliga sektorn varade och hans eller hennes intjänade pension enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn är högst 688,02 euro per månad.

(20.3.2015/296) Invalidpensionens belopp

Beloppet av full invalidpension är summan av den intjänade pensionen före utgången av det år som föregick pensionsfallsåret och pensionsdelen för återstående tid enligt 73 §. Delinvalidpensionen utgör hälften av full invalidpension.

Förhandsbeslut om rätten till delinvalidpension

En arbetstagare har rätt att få ett förhandsbeslut av vilket det framgår om han eller hon uppfyller de i 35 § 1 mom. nämnda villkoren för delinvalidpension. Förhandsbeslutet ges av pensionskassan när den skulle vara behörig att avgöra pensionsansökan, om arbetstagaren ansökte om pension i stället för om förhandsbeslut.

Ett förhandsbeslut är bindande för pensionskassan, om en på beslutet grundad pensionsansökan görs inom nio månader eller inom en av arbetstagaren och arbetsgivaren avtalad längre tid från det att förhandsbeslutet vann laga kraft.

(12.3.2021/210) Pensionskassans sakkunnigläkare

En legitimerad läkare ska delta i beredningen av ärenden som gäller arbetsoförmåga eller rehabilitering samt av andra ärenden som inbegriper medicinska frågor och i handlingarna anteckna sin motiverade bedömning och sina slutsatser om de centrala fynd och observationer som framgår av journalhandlingarna. Ställningstagandena ska bestyrkas med orden ”i enlighet med befintlig information, min sakkunskap och mitt samvete”. Anteckningarna ska göras tydligt och med hjälp av allmänt kända begrepp så att de kan användas när pensionsanstaltens beslut motiveras.

Begynnelsetidpunkten för full invalidpension

Full invalidpension börjar tidigast från ingången av kalendermånaden efter den under vilken den i 12 kap. 3 § i sjukförsäkringslagen avsedda primärtiden för dagpenningen utgår.

Full invalidpension börjar dock från ingången av månaden efter den under vilken arbetsoförmågan började, om

1) pensionsansökan har gjorts innan Folkpensionsanstalten har fastställt primärtiden för sjukdagpenningen och det före utgången av den andra kalendermånaden som följer på pensionsansökan inte har beviljats sådan dagpenning som ska betalas för minst en månad utan avbrott och som hänför sig till tiden efter arbetsoförmågans början,

2) dagpenningsansökan som hänför sig till tiden efter arbetsoförmågans början har avslagits och arbetstagaren inte har beviljats sådan dagpenning som ska betalas för minst en månad utan avbrott och som hänför sig till tiden efter avslaget, eller

3) arbetsoförmågan börjar efter utgången av primärtiden för sjukdagpenningen och arbetstagaren har beviljats sjukdagpenning enligt 8 kap. 9 § 5 mom. i sjukförsäkringslagen för tiden efter arbetsoförmågans början.

(21.12.2010/1249)

Har en arbetstagare rätt att från utlandet få en förmån som motsvarar sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen, beaktas förmånen vid fastställandet av begynnelsetidpunkten för invalidpensionen på samma sätt som sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen, dock för högst den maximala betalningstiden enligt sjukförsäkringslagen.

Begynnelsetidpunkten för delinvalidpension

Delinvalidpension börjar från ingången av den månad som följer på pensionsfallet.

(21.12.2016/1256) Betalning av invalidpension och arbetslivspension retroaktivt

Invalidpension betalas inte utan giltigt skäl retroaktivt för längre tid än sex månader före månaden för ansökan om pension.

Om invalidpension beviljas retroaktivt betalas pensionen inte för den tid för vilken arbetstagaren har fått rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna, lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar eller ersättning för inkomstbortfall med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen.

Om invalidpension beviljas retroaktivt och det för samma tid har betalats någon annan rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner än den rehabiliteringspenning till pensionstagare som avses i 34 § i den lagen, betalas invalidpension till en arbetstagare för denna tid endast till den del dess belopp överstiger beloppet av rehabiliteringspenningen.

Om invalidpension beviljas retroaktivt såsom delinvalidpension eller full invalidpension på basis av 41 § 2 mom. och det för samma tid har betalats ut sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen, betalas invalidpension för denna tid till den del dess belopp överstiger beloppet av dagpenningen.

Vad som föreskrivs i 2 och 3 mom. tillämpas på betalning av arbetslivspension retroaktivt.

Tid för vilken invalidpension beviljas

Invalidpension beviljas tills vidare eller i form av rehabiliteringsstöd för viss tid.

Är arbetstagarens arbetsförmåga nedsatt för en begränsad tid men i minst ett år, har arbetstagaren rätt att så länge som han eller hon bedöms vara arbetsoförmögen på det sätt som avses i denna lag få rehabiliteringsstöd för att återställa arbetsförmågan.

När rehabiliteringsstöd beviljas skall pensionskassan se till att en vård- eller rehabiliteringsplan har utarbetats för arbetstagaren. Rehabiliteringsstöd kan beviljas en arbetsoförmögen arbetstagare även för den tid vård- eller rehabiliteringsplanen håller på att tas fram.

Invalidpensionstagarens anmälningsskyldighet

Den som får invalidpension är skyldig att underrätta pensionskassan om att han eller hon återfått arbetsförmågan, om att han eller hon inleder eller utökar sitt förvärvsarbete och om att rehabiliteringen avbrutits.

Utredning av fortsatt arbetsoförmåga

Om pensionskassan har grundad anledning att anta att pensionstagaren åter är arbetsförmögen, är pensionstagaren, om pensionskassan så bestämmer, skyldig att för utredning av om arbetsoförmågan fortgår låta undersöka sig hos en av pensionskassan angiven legitimerad läkare eller på en rehabiliteringsanstalt eller en undersökningsinrättning som anvisas av pensionskassan. Pensionskassan skall då ersätta skäliga kostnader för undersökningen och eventuella resor.

Översyn av rätten till invalidpension

Om invalidpensionstagarens arbetsförmåga förändras, ses rätten till invalidpension över på hans eller hennes ansökan eller på pensionskassans initiativ.

Vid bedömning av huruvida invalidpensionstagarens arbetsförmåga har förändrats eller återställts beaktas förändringarna i arbetstagarens arbetsinkomst. Arbetstagaren har inte rätt till full invalidpension för den tid under vilken arbetsinkomsten överstiger 40 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten för tiden innan arbetsoförmågan började eller rätt till delinvalidpension för den tid under vilken arbetsinkomsten överstiger 60 procent av den nämnda genomsnittliga inkomsten, såvida inte överskridandet av inkomstgränsen är tillfälligt.

Ändring av invalidpensionens belopp

Sker en sådan förändring i arbetsförmågan hos en arbetstagare som får full invalidpension att han eller hon har rätt att få delinvalidpension och kan arbetstagaren bedömas ha sådan arbetsförmåga i minst ett år, ändras invalidpensionen till delinvalidpension från ingången av månaden efter förändringen.

Sker en sådan förändring i arbetsförmågan hos en arbetstagare som får delinvalidpension att han eller hon har rätt att få full invalidpension och kan arbetstagaren bedömas ha sådan arbetsförmåga i minst ett år, ändras delinvalidpensionen till full invalidpension. Full invalidpension börjar så som bestäms i 41 §. Delinvalidpensionen betalas ut till dess full invalidpension börjar.

Indragning av invalidpension

Om en invalidpensionstagare har återfått sin arbetsförmåga i sådan grad att han eller hon inte längre uppfyller villkoren för att få invalidpension, dras pensionen in från och med ingången av kalendermånaden efter den under vilken pensionstagaren återfått arbetsförmågan.

Om invalidpensionen dras in eller rehabiliteringsstödet upphör, kan, för stödjande av personens återgång till arbete, utbetalningen av pension fortgå i form av rehabiliteringsstöd till samma belopp som delinvalidpension även för en kortare tid än ett år.

Avbrott i utbetalningen av invalidpension

Utbetalningen av invalidpension kan avbrytas, om pensionstagaren

1) är i förvärvsarbete och inkomsten av detta arbete tillfälligt överstiger 60 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten för tiden innan arbetsoförmågan började,

2) inte samtycker till undersökning som pensionskassan förelagt honom eller henne i enlighet med 46 §, förutom om det finns ett godtagbart skäl till detta,

3) inte lämnar resultaten av den undersökning som avses i 46 § till pensionskassan inom en skälig tid som pensionskassan sätter ut, eller

4) utan giltig orsak vägrar delta i rehabilitering eller utbildning som pensionskassan ordnar.

(22.12.2011/1429) Justering av invalidpension retroaktivt

Invalidpensionen kan dras in eller justeras eller utbetalningen av den kan avbrytas retroaktivt för högst två år. Denna tid beräknas från ingången av kalendermånaden efter den under vilken pensionstagarens ansökan om justering anhängiggjorts eller pensionsanstalten vidtagit justeringsåtgärder. Om utbetalningen av invalidpension har avbrutits, ska pensionen dock justeras eller dras in från och med tidpunkten för avbrytandet.

(29.1.2016/78) Ändring av invalidpension till ålderspension

Full invalidpension ändras till ålderspension och delinvalidpension till sådan ålderspension som till beloppet motsvarar full invalidpension från ingången av månaden efter den under vilken pensionstagaren uppnått sin lägsta ålder för ålderspension.

Arbetstagaren har på ansökan rätt till pension som tjänats in på basis av arbete som utförts under tiden för invalidpension när hans eller hennes invalidpension i enlighet med 1 mom. ändras till ålderspension, om arbetstagaren inte längre står i det anställningsförhållande från vilket han eller hon går i ålderspension. Om arbetstagaren arbetar under tiden för invalidpension enligt en annan arbetspensionslag än denna lag eller sedan invalidpension enligt denna lag eller en annan arbetspensionslag upphört, har arbetstagaren rätt till den pension som tjänats in på basis av detta arbete när han eller hon beviljas ålderspension. Arbetstagaren har även rätt till pension som tjänats in på basis av arbete som utförts under tiden för den ovan avsedda invalidpensionen eller sedan den upphört, om han eller hon efter att den tidigare invalidpensionen upphört beviljas ny invalidpension, på vilken det inte tillämpas vad som i 86 § 2 mom. föreskrivs om fastställande av pension på tidigare grunder.

I stället för att beviljas i form av invalidpension beräknas och beviljas pensionen i form av ålderspension från ingången av månaden efter den under vilken den lägsta åldern för ålderspension uppnåddes, om

1) arbetstagaren har uppnått sin lägsta ålder för ålderspension före utgången av den primärtid som avses i 12 kap. 3 § i sjukförsäkringslagen, eller

2) någon primärtid inte fastställs för arbetstagaren på basis av 12 kap. 3 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen, eftersom han eller hon har uppnått sin lägsta ålder för ålderspension.

(19.12.2014/1234) Information och hänvisning till rehabilitering

Avslås en ansökan om invalidpension eller arbetspensionsrehabilitering, ska pensionskassan se till att arbetstagaren ges information om andra rehabiliteringsmöjligheter och hänvisas till annan rehabilitering eller någon annan service som motsvarar hans eller hennes rehabiliteringsbehov, i samarbete med dem som tillhandahåller sådana tjänster.

Arbetslivspension (29.1.2016/78)

(29.1.2016/78) Rätt till arbetslivspension

En arbetstagare har rätt till arbetslivspension när han eller hon har fyllt 63 år, om

1) arbetstagaren har arbetat minst 38 år i ett arbete som ska försäkras enligt arbetspensionslagarna och som har varit sådant ansträngande och slitsamt arbete som avses i 53 b §,

2) arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom, lyte eller skada, men dock mindre än vad beviljande av sådan full invalidpension som avses i 35 § förutsätter,

3) arbetstagarens möjligheter att fortsätta i arbetet är bestående försvagade av de skäl som nämns i 1 och 2 punkten, och

4) det arbete som avses i 1 punkten, vid tidpunkten för uppnåendet av den nedre åldersgränsen för arbetslivspension eller efter det när pensionsansökan blir anhängig, fortsätter eller arbetet upphörde för högst ett år sedan.

Till den tid i arbete som avses i 1 mom. 1 punkten räknas även graviditets- och föräldrapenningsperioder för högst tre år. Till den tid som avses i den nämnda punkten räknas dessutom kortare frånvaroperioder under anställningsförhållandet på grund av sjukdom eller permittering samt tillfällig arbetslöshet. (14.1.2022/42)

Med sådant i 1 mom. 1 punkten avsett arbete som ska försäkras enligt arbetspensionslagarna jämställs sådant ansträngande och slitsamt arbete som avses i 53 b § och som ska försäkras i ett annat EU- och EES-land eller ett land som slutit en överenskommelse om social trygghet med Finland.

(29.1.2016/78) Ansträngande och slitsamt arbete

För att en arbetstagares arbete som avses i 53 a § 1 mom. 1 punkten ska bedömas vara ansträngande och slitsamt krävs det att en eller flera av följande faktorer i betydande grad har ingått i arbetet:

1) arbetsrörelser som kräver stor muskelstyrka eller som belastar musklerna långvarigt,

2) särskilt hög belastning på andnings- och cirkulationsorganen,

3) belastande och besvärliga arbetsställningar,

4) upprepade arbetsrörelser som kräver styrka eller stor snabbhet eller arbetsrörelser som samtidigt kräver att handen griper, gör en vridande rörelse och använder kraft,

5) interaktivt arbete som är särskilt krävande och medför exceptionell psykisk belastning, eller

6) arbete med uppgifter som kräver ständig vaksamhet eller särskild uppmärksamhet och där det finns hög risk för olycksfall eller olycka eller uppenbar risk för våld.

Vid bedömning av om en eller flera av de faktorer som avses i 1 mom. i betydande grad ingår i ett arbete ska exceptionella fysikaliska faktorer, användning av skyddsutrustning som ökar belastningen, skiftarbete som inbegriper återkommande nattarbete eller som på annat sätt är belastande och återkommande långa arbetspass beaktas som faktorer som ökar ansträngningen och slitaget.

Hur ansträngande och slitsamt ett arbete är bedöms med hänsyn till helheten av samverkan mellan de olika faktorer som nämns i 1 och 2 mom.

(29.1.2016/78) Arbetslivspensionens belopp

Arbetslivspensionens belopp är den pension som tjänats in fram till utgången av månaden före den då arbetslivspensionen började.

(29.1.2016/78) Begynnelsetidpunkten för arbetslivspension

Arbetslivspension börjar från ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren uppfyller villkoren i 53 a §, dock tidigast från ingången av månaden efter den under vilken pensionen söks.

Arbetslivspension beviljas tills vidare.

(29.1.2016/78) Förhandsbeslut om rätten till arbetslivspension

En arbetstagare har rätt att få ett förhandsbeslut där det framgår om han eller hon uppfyller de villkor för arbetslivspension som avses i 53 a §. Förhandsbeslutet ges av den pensionsanstalt som är behörig att avgöra en pensionsansökan då arbetstagaren ansöker om pension i stället för om förhandsbeslut.

Ett förhandsbeslut om arbetslivspension är bindande för pensionskassan, om en pensionsansökan som grundar sig på det görs inom sex månader eller inom en av arbetstagaren och dennas arbetsgivare avtalad längre tid från det att förhandsbeslutet vann laga kraft. Förhandsbeslutet kan dock vara i kraft högst fram till den lägsta åldern för ålderspension.

(29.1.2016/78) Arbetslivspensionen lämnas vilande

Om inkomsten för den som får arbetslivspension överstiger den fasta inkomstgräns som föreskrivs i 3 § i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete, kan arbetslivspensionen lämnas vilande på det sätt som bestäms i 4 § 1 och 2 mom., 6 § 1 och 2 mom. samt i 7–10 § i den lagen.

(29.1.2016/78) Justering av arbetslivspension retroaktivt

Arbetslivspensionen kan lämnas vilande retroaktivt för högst två år. Denna tid beräknas från ingången av kalendermånaden efter den under vilken pensionstagarens ansökan om justering anhängiggjorts eller pensionskassan vidtagit justeringsåtgärder.

(29.1.2016/78) Ändring av arbetslivspension till ålderspension

Arbetslivspension ändras till ålderspension från ingången av månaden efter den under vilken pensionstagaren uppnår sin lägsta ålder för ålderspension.

Arbetstagaren har på ansökan rätt till pension som tjänats in på basis av arbete som utförts under tiden för arbetslivspension när hans eller hennes arbetslivspension i enlighet med 1 mom. ändras till ålderspension, om arbetstagaren inte längre står i det anställningsförhållande från vilket han eller hon går i ålderspension.

Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör efter det att den lägsta åldern för ålderspension uppnåtts, har arbetstagaren på ansökan rätt till pension som tjänats in på basis av arbete som utförts under tiden för pensionen tidigast från och med ingången av månaden efter den månad under vilken anställningsförhållandet upphör.

(29.1.2016/78) Beviljande av ålderspension i stället för arbetslivspension

I stället för att beviljas i form av arbetslivspension beräknas och beviljas pensionen i form av ålderspension från ingången av månaden efter den månad under vilken den lägsta åldern för ålderspension uppnåddes, om arbetstagaren uppnått den lägsta åldern för ålderspension innan arbetslivspensionen började.

(29.1.2016/78) Utredning av rehabiliteringsmöjligheterna för den som ansöker om arbetslivspension

Om pensionskassan avslår en ansökan om arbetslivspension ska den utreda huruvida arbetstagaren har rätt till rehabilitering enligt 25 § och se till att arbetstagarens möjligheter till rehabilitering enligt annan lagstiftning har klarlagts. Om arbetstagaren har rätt till rehabilitering enligt 25 §, ska pensionskassan i enlighet med 27 § ge ett förhandsbeslut om rätt till rehabilitering.

(29.1.2016/78) Arbetslivspension på basis av pension som beviljats enligt pensionslagen för den offentliga sektorn

En arbetstagare har rätt till arbetslivspension enligt denna lag, om han eller hon har beviljats arbetslivspension enligt 51 § i pensionslagen för den offentliga sektorn.

(29.1.2016/78) Arbetslivspensionstagarens anmälningsskyldighet

Den som får arbetslivspension är skyldig att underrätta pensionskassan om att han eller hon börjar förvärvsarbeta.

Familjepension

Familjepension och familjepensionstagare

Förmånslåtare är en arbetstagare som tjänat in pension enligt denna lag och efter vars död familjepension betalas till förmånstagarna på det sätt som föreskrivs nedan.

Förmånstagare är en person som har rätt till familjepension efter förmånslåtarens död. Förmånstagare är på de villkor som anges nedan en efterlevande make, förmånslåtarens samt den efterlevande makens barn och en tidigare make till förmånslåtaren.

Familjepensionen betalas i form av efterlevandepension och barnpension.

Rätt till familjepension har inte den som genom brott uppsåtligen har orsakat förmånslåtarens död.

Efterlevande makes rätt till pension

En efterlevande make har rätt till efterlevandepension, om

1) den efterlevande maken har ingått äktenskap med förmånslåtaren innan denne fyllt 65 år och den efterlevande maken har eller har haft ett gemensamt barn med förmånslåtaren, eller

2) den efterlevande maken har flyttat ihop med förmånslåtaren i gemensamt hushåll innan förmånslåtaren fyllt 65 år, det gemensamma hushållet vid förmånslåtarens död har varat i minst fem år och den efterlevande maken med förmånslåtaren har ett gemensamt barn som inte fyllt 18 år och som bodde i samma hushåll som förmånslåtaren och den efterlevande maken; med förmånslåtare eller efterlevande make avses inte den som samtidigt är gift med någon annan än den make som bodde i det gemensamma hushållet.

(19.11.2021/1009)

Rätt till efterlevandepension har också en sådan efterlevande make vars äktenskap har ingåtts innan den efterlevande maken fyller 50 år och förmånslåtaren 65 år och äktenskapet har varat minst fem år, om

1) den efterlevande maken har fyllt 50 år vid förmånslåtarens död, eller

2) den efterlevande maken har fått invalidpension enligt en arbetspensionslag eller sjukpension enligt folkpensionslagen (568/2007) i minst tre års tid vid förmånslåtarens död. (7.12.2007/1168)

En efterlevande make har inte rätt till efterlevandepension enligt 1 mom., om barnet har givits som adoptivbarn utanför familjen före förmånslåtarens död eller är förmånslåtarens barn som den efterlevande maken har adopterat efter förmånslåtarens död.

Om den efterlevande maken på basis av ett tidigare äktenskap eller gemensamt hushåll har rätt till familjepension enligt arbetspensionslagarna, har han eller hon inte rätt till ny familjepension förrän rätten till den tidigare familjepensionen har upphört. (19.11.2021/1009)

(19.11.2021/1009) Barns rätt till pension

Rätt till barnpension vid förmånslåtarens död har den som inte har fyllt 20 år och som är

1) barn till förmånslåtaren, eller

2) barn till en efterlevande make som var gift med förmånslåtaren, om barnet vid förmånslåtarens död bodde i samma hushåll som förmånslåtaren och den efterlevande maken.

Barnpension beviljas i första hand efter barnets egen förälder. Rätt till barnpension kan inte uppkomma efter flera än två förmånslåtare samtidigt. Om ett barn som får barnpension efter två förmånslåtare senare beviljas barnpension efter sin egen förälder, upphör den först beviljade barnpensionen efter en annan förmånslåtare vid begynnelsetidpunkten för den barnpension som beviljas efter den egna föräldern.

Till barnpensionen hör en kalkylerad andel av den efterlevande makes familjepension enligt 90 §, om

1) det efter förmånslåtaren inte har funnits en efterlevande make som enligt denna lag har rätt till familjepension, eller

2) den efterlevande make som har rätt till efterlevandepension har avlidit eller den efterlevande makens rätt till efterlevandepension har upphört på grund av att han eller hon ingått äktenskap innan hans eller hennes rätt till familjepension skulle ha upphört.

(8.7.2022/575) Tidigare makes rätt till pension

En tidigare make till förmånslåtaren har rätt till efterlevandepension, om förmånslåtaren vid sin död på basis av ett lagakraftvunnet domstolsbeslut eller en lagakraftvunnen dom eller ett avtal som har fastställts av välfärdsområdet var skyldig att betala periodiskt underhållsbidrag till den tidigare maken. I fråga om en tidigare make och dennes rätt till efterlevandepension tillämpas vad som föreskrivs om den efterlevande maken och dennes rätt till efterlevandepension.

Vad som i denna paragraf föreskrivs om välfärdsområdet tillämpas när det gäller landskapet Åland på kommunerna i landskapet Åland.

Begynnelsetidpunkten för familjepension och utbetalning retroaktivt

Familjepension betalas från ingången av månaden efter den under vilken förmånslåtaren avled. Till ett barn som fötts efter förmånslåtarens död betalas familjepension från ingången av månaden efter barnets födelse.

Familjepension betalas inte utan giltig orsak retroaktivt för längre tid än sex månader före den månad då ansökan om pension gjordes.

Anmälningsskyldighet

Den som får efterlevandepension är skyldig att underrätta pensionskassan om att han eller hon har ingått äktenskap.

Om ett barn som får barnpension ges som adoptivbarn till någon annan än förmånslåtarens efterlevande make eller dennes nya make, är barnets adoptivföräldrar skyldiga att underrätta pensionskassan om adoptionen.

(19.11.2021/1009) Upphörande av familjepension

Rätten till efterlevandepension upphör

1) om den efterlevande maken har rätt till familjepension med stöd av 55 § 1 mom. 1 punkten eller 2 mom., vid utgången av den månad under vilken det har gått tio år sedan pensionsfallet eller om det vid förmånslåtarens död i samma hushåll om förmånslåtaren och den efterlevande maken bodde ett eller flera barn som har rätt till familjepension efter förmånslåtaren, tidigast vid utgången av den månad under vilken det yngsta till familjepension berättigade barnet fyller 18 år, eller

2) om den efterlevande maken har rätt till familjepension med stöd av 55 § 1 mom. 2 punkten, vid utgången av den månad under vilken det yngsta av förmånslåtarens och den efterlevande makens gemensamma till familjepension berättigade barn fyller 18 år, eller

3) om den efterlevande maken ingår ett nytt äktenskap innan han eller hon har fyllt 50 år, vid utgången av den månad under vilken äktenskapet ingicks.

Rätten till barnpension upphör vid utgången av den månad under vilken barnet fyller 20 år eller barnet ges som adoptivbarn till någon annan än den efterlevande maken eller dennes nya make.

(19.11.2021/1009) Beviljande av familjepension på basis av sannolikt dödsfall

Om det inte kan läggas fram utredning om förmånslåtarens död, men det är sannolikt att förmånslåtaren har avlidit genom drunkning, genom någon annan olycka eller av någon annan därmed jämförbar orsak, bedömer pensionskassan utifrån den anmälan om försvunnen person som gjorts till polisen eller utifrån annan motsvarande utredning förmånslåtarens sannolika dödsdag och beviljar familjepension från ingången av den månad som följer efter den ovannämnda sannolika dödsdagen.

(19.11.2021/1009) Engångsbetalning av efterlevandepension

När efterlevandepensionen upphör i enlighet med 60 § på grund av nytt äktenskap, betalas till den efterlevande maken ett engångsbelopp som är lika stort som efterlevandepensionen för tre år skulle ha varit, eller om efterlevandepensionen hade fortgått en kortare tid än tre år, betalas som engångsbelopp ett belopp som är lika stort som efterlevandepensionen för denna tid skulle ha varit. Engångsbetalningen betalas inte ut om ett barn som har rätt till familjepension efter samma förmånslåtare får rätt till en kalkylerad andel enligt 56 § 3 mom. av den efterlevande makens familjepension.

Grund för engångsbetalningen är den månadspension som senast har utbetalats eller, om pensionskassan är sista pensionsanstalt enligt 108 §, det sammanlagda beloppet av de pensioner pensionskassan betalat per månad.

(20.3.2015/296)

63 § har upphävts genom L 20.3.2015/296.

Bestämmande av pension

Pensionstillväxt

(29.1.2016/78)

64 § har upphävts genom L 29.1.2016/78.

(20.3.2015/296)

65 § har upphävts genom L 20.3.2015/296.

(20.3.2015/296)

66 § har upphävts genom L 20.3.2015/296.

(20.3.2015/296)

67 § har upphävts genom L 20.3.2015/296.

(20.3.2015/296)

68 § har upphävts genom L 20.3.2015/296.

(20.3.2015/296)

69 § har upphävts genom L 20.3.2015/296,.

(20.3.2015/296)

70 § har upphävts genom L 20.3.2015/296.

(20.3.2015/296)

71 § har upphävts genom L 20.3.2015/296.

(29.1.2016/78) Pensionstillväxt

Pensionen växer med 1,5 procent av de i 78 § avsedda pensionsgrundande arbetsinkomsterna för varje enskilt år (årsinkomst) som arbetstagaren har tjänat in från ingången av kalendermånaden efter den månad då 17 års ålder uppnåtts fram till den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten.

Till pension berättigar inte inkomsterna under det år under vilket arbetsoförmågan började, om den återstående tiden vid fastställandet av invalidpensionen har räknats som till pension berättigande tid på det sätt som föreskrivs i 73 §. (21.12.2016/1256)

Pensionen växer med 1,5 procent på basis av den inkomst som ligger till grund för en i 80 § avsedd förmån som arbetstagaren under varje kalenderår fått för oavlönad tid.

(29.1.2016/78) Fastställande av pension för återstående tid

När invalidpensionen fastställs berättigar till pension tiden från ingången av det kalenderår under vilket arbetstagaren har blivit arbetsoförmögen till utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren uppnår sin lägsta ålder för ålderspension (återstående tid). Om arbetstagarens lägsta ålder för ålderspension inte är föreskriven vid tidpunkten för pensionsfallet, berättigar till pension tiden från ingången av det kalenderår under vilket arbetstagaren har blivit arbetsoförmögen till utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren uppnår den lägsta ålder för ålderspension som har föreskrivits för den åldersklass som ligger närmast hans eller hennes egen åldersklass. En förutsättning för att arbetstagaren ska få pension för återstående tid är att han eller hon under de tio kalenderåren före det år under vilket arbetsoförmågan började har haft sammanlagt minst 12 566,70 euro i arbetsinkomster enligt arbetspensionslagarna.

Pensionen för återstående tid är 1,5 procent per år av den i 82 § avsedda inkomst som pensionen för återstående tid grundar sig på.

(29.1.2016/78)

74 § har upphävts genom L 29.1.2016/78.

Pensionstillväxt för tid med invalidpension som upphört (20.3.2015/296)

Om en arbetstagare som har fått invalidpension senare beviljas pension på nya grunder, räknas som till pension berättigande tid även den tid under vilken arbetstagaren fick invalidpension. När pensionen för denna tid räknas ut används som grund den inkomst för återstående tid som hänför sig till den invalidpension som upphört. (29.1.2016/78)

På basis av 1 mom. tillväxer pensionen, från och med ingången av det år under vilket arbetsoförmågan började till utgången av den månad under vilken invalidpensionen upphörde, med 1,5 procent per år på grundval av den inkomst som pensionen för återstående tid grundar sig på och som hänför sig till invalidpensionen. (14.8.2009/629)

Om arbetstagaren utöver invalidpension enligt denna lag har fått invalidpension enligt någon annan arbetspensionslag, utgör den inkomst för återstående tid som omfattas av denna lag och som hänför sig till den invalidpension som upphört samma relativa andel av de inkomster för återstående tid som hänför sig till de invalidpensioner som arbetstagaren erhållit som den andel arbetsinkomsterna enligt denna lag utgör av summan av arbetsinkomsterna enligt arbetspensionslagarna under den granskningstid som avses i 82 och 84 §. (21.12.2016/1256)

Har arbetstagaren fått invalidpension utan grund, räknas vid beräkningen av ny pension inte denna tid med pension såsom till pension berättigande tid.

(29.1.2016/78)

76 § har upphävts genom L 29.1.2016/78.

(29.1.2016/78)

77 § har upphävts genom L 29.1.2016/78.

Arbetsinkomster och förmåner som berättigar till pension

Arbetsinkomster som berättigar till pension

Vid bestämmande av den arbetsinkomst som utgör grund för pensionen beaktas lön, resultatpremie eller annan ersättning som har betalats eller avtalats att betalas för arbete. Sådan ersättning anses som arbetsinkomst på grundval av vilken pension intjänas även då den betalas till arbetstagaren av ett konkursbo, av en sådan myndighet som enligt lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000) ansvarar för lönegarantin eller av någon annan betalare (ställföreträdande betalare) i stället för av arbetsgivaren.

Till den arbetsinkomst som utgör grund för pensionen räknas också för arbetet utgående ersättning som har avtalats att delvis eller helt gottgöras i form av betjäningsavgifter från allmänheten. Betjäningsavgifter beaktas till samma belopp som vid den senaste verkställda beskattningen, om inte någon annan tillförlitlig utredning om deras belopp läggs fram. Till den arbetsinkomst som utgör grund för pensionen räknas också för arbetet utgående ersättning som har avtalats att delvis eller helt gottgöras som i 33 b § 3 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992) avsedd dividend som grundar sig på en arbetsinsats. (30.12.2019/1471)

Som sådan ersättning för arbete som avses i 1 mom. betraktas bland annat inte

1) en personalförmån som tillhandahållits av arbetsgivaren,

2) en ränteförmån för ett lån som erhållits på grundval av ett anställningsförhållande,

3) en förmån som innefattar rätten att på grundval av ett anställningsförhållande teckna aktier eller andelar i en sammanslutning till ett lägre pris än det gängse, om förmånen kan utnyttjas av en majoritet av de anställda,

4) en i 66 § 3 mom. i inkomstskattelagen avsedd förmån som uppkommer genom användning av en anställningsoption eller en prestation som är baserad på ett anställningsförhållande och som fastställs enligt förändringen av värdet på bolagets aktier, om inte det avtalade teckningspriset för en aktie som tecknas med en anställningsoption väsentligt understiger aktiens gängse värde då anställningsoptionen ges, och om inte en sådan anställningsoption används inom ett år från det att anställningsoptionen gavs, eller om inte det är fråga om en sådan premie som enligt 5 punkten betraktas som ersättning för arbete, (30.12.2019/1471)

5) en premie som ges i form av aktier i arbetsgivarbolaget eller i ett annat bolag som hör till samma koncern som arbetsgivarbolaget eller till samma ekonomiska sammanslutning av motsvarande slag, och förutsatt att aktierna noteras på en av myndigheterna övervakad reglerad marknad eller en av myndigheterna övervakad multilateral handelsplattform, eller ges i form av en placeringsdeposition eller på något annat motsvarande sätt, eller ges helt eller delvis i form av pengar i stället för aktier, om värdet på den förmån som fås i form av en premie beror på hur värdet på aktierna utvecklas under en period på minst ett år från det att premien utlovas till det att den ges, (30.12.2019/1471)

6) dagtraktamenten eller andra kostnadsersättningar för tjänsteresor,

7) lön för väntedagar enligt 2 kap. 18 § i lagen om sjöarbetsavtal, (17.6.2011/765)

8) ersättningar som betalas vid upphävande av arbetsavtal, eller andra skadestånd,

9) i personalfondslagen (934/2010) avsedda personalfondsavsättningar till en personalfond och deras tilläggsdelar eller en fondandel som har lyfts ur personalfonden,

10) sådana i personalfondslagen avsedda personalfondsavsättningar och deras tilläggsdelar som med stöd av 37 § i personalfondslagen har lyfts kontant i form av en premie som beräknas enligt fondens stadgar, förutsatt att det avsatta beloppet har beräknats på grundval av företagets lönsamhet och andra faktorer som mäter verksamhetens effektivitet,

11) poster som med stöd av bolagsstämmans beslut betalas till en arbetstagare i form av vinstutdelning eller som kontant vinstpremie, förutsätt att den kontanta vinstpremien betalas till hela personalen och att syftet inte är att med den ersätta det lönesystem som fastställts i ett kollektivavtal eller arbetsavtal, och att grunderna för beräkning av den kontanta premien överensstämmer med 10 punkten och med 2 § 2 och 3 punkten i personalfondslagen och att bolagets fria kapital är större än summan av den kontanta vinstpremie och den utdelning som ska betalas till aktieägarna och vilka fastställs vid bolagsstämman,

12) en vinstandel eller utdelning som en delägare i ett bolag har lyft, om inte något annat följer av 2 mom. (30.12.2019/1471)

(5.11.2010/941)

I de situationer som avses i 3 mom. 11 punkten krävs det dessutom att ett avtal som är bindande för arbetsgivaren inte har ingåtts om betalningen av vinstpremie, att ägarna vid bolagsstämman efter räkenskapsperiodens utgång fattar ett bindande beslut om utbetalning av kontant vinstpremie och att vinstpremierna betalas efter detta. Dessutom krävs det att ärendet behandlas i enlighet med samarbetslagen (1333/2021) eller på något annat motsvarande sätt. (30.12.2021/1349)

En arbetstagare som får betjäningsavgifter av allmänheten skall meddela arbetsgivaren det betjäningsavgiftsbelopp som ligger till grund för skatten.

(19.12.2018/1272) Betalningsprincipen och hänförande av arbetsinkomst

Den pensionsgrundande arbetsinkomsten betraktas som inkomst för den kalendermånad den betalats (betalningsprincipen). Om en snedvridning sker i pensionsbeloppet till följd av att arbetsinkomsten betraktas som inkomst för den månad den betalats, kan arbetsinkomsten betraktas som inkomst för den kalendermånad den tjänades in. Närmare bestämmelser om tillämpning av betalningsprincipen utfärdas genom förordning av statsrådet.

Oavlönad tid som berättigar till pension

Oavlönad tid berättigar till pension, om arbetstagaren före ingången av pensionsfallsåret har haft minst 12 566,70 euro i sådana arbetsinkomster i fråga om vilka försäkring ordnats enligt arbetspensionslagarna.

Till pension berättigar inkomst som ligger till grund för en förmån för oavlönad tid på det sätt som avses i 3 mom. och som arbetstagaren har fått från ingången av kalendermånaden efter den månad under vilken 17 års ålder uppnåtts till utgången av året före pensionsfallet. När ålderspension räknas ut beaktas dock inkomst som ligger till grund för en förmån som arbetstagaren fått fram till utgången av månaden för ålderspensionsfallet. (29.1.2016/78)

De inkomster som ligger till grund för förmåner för oavlönad tid betraktas som inkomster under det kalenderår till vilket förmånstiden hänför sig. De inkomster som ligger till grund för förmånerna berättigar till pension enligt följande:

1) 121 procent av den årsinkomst som ligger till grund för graviditets-, särskild graviditets- eller föräldrapenning och avses i sjukförsäkringslagen för den tid för vilken förmånen har betalats till arbetstagaren, och 21 procent för den tid för vilken förmånen har betalats till arbetsgivaren, (14.1.2022/42)

2) 55 procent av den inkomst som ligger till grund för alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet,

3) 75 procent av den inkomst som ligger till grund för inkomstrelaterad dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa till den del dagpenning har erhållits före utgången av den månad under vilken den lägsta åldern för ålderspension har uppnåtts,

4) 65 procent av den lön som ligger till grund för dagpenning vid smittsam sjukdom enligt lagen om smittsamma sjukdomar för den tid för vilken dagpenning vid smittsam sjukdom har betalats till arbetstagaren,

5) 55 procent av den årsinkomst som ligger till grund för rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, för den tid för vilken förmånen har betalats till arbetstagaren, dock inte om rehabiliteringspenningen har betalats som ett tillägg till pension,

6) 65 procent av den inkomst som ligger till grund för vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsförmåner,

7) 65 procent av den arbetsinkomst som ligger till grund för rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna, eller för ersättning för inkomstbortfall som beviljats enligt bestämmelserna om rehabilitering inom ramen för olycksfallsförsäkring eller trafikförsäkring, för den tid för vilken förmånen har betalats till arbetstagaren, dock inte om rehabiliteringspenningen har betalats som ett tillägg till pension,

8) 62 procent av den årsinkomst som ligger till grund för sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning och specialvårdspenning och som avses i sjukförsäkringslagen, för den tid för vilken förmånen har betalats till arbetstagaren, dock så att den inkomst som ligger till grund för partiell sjukdagpenning är hälften av den årsinkomst som ligger till grund för sjukdagpenning,

9) 65 procent av den arbetsinkomst som ligger till grund för ersättning för inkomstbortfall enligt bestämmelserna om olycksfallsförsäkring, trafikförsäkring eller försäkring för olycksfall i militärtjänst, för den tid för vilken dagpenning har betalats till arbetstagaren, dock inte till den del pension i enlighet med 8 punkten tjänas in av samma orsak.

(30.12.2019/1471)

Den årsinkomst som ligger till grund för förmånerna och som avses i 3 mom. 1, 5 och 8 punkten i denna paragraf beaktas endast om årsinkomsten inbegriper löneinkomst eller företagarinkomst till minst det eurobelopp som anges i 4 § 3 mom. 1 punkten i lagen om pension för arbetstagare. Som den inkomst som ligger till grund för en förmån betraktas i de situationer som avses i 3 mom. 1 punkten i denna paragraf dock alltid minst 523,62 euro per månad. Om den förmån som avses i den punkten på grund av återgång till arbetet har betalats till ett belopp som motsvarar minimidagpenning, betraktas dock beloppet av den minimidagpenning som betalats till arbetstagaren som den inkomst som ligger till grund för förmånen. (30.12.2019/1471)

På basis av den inkomst som ligger till grund för en förmån intjänas inte pension för den tid för vilken arbetstagaren har erhållit pension enligt arbetspensionslagarna. Under tiden för partiell förtida ålderspension och familjepension intjänas likväl pension också på basis av den inkomst som ligger till grund för förmånen. (30.12.2019/1471)

Om pensionstagaren har rätt till pension enligt två eller flera arbetspensionslagar, beaktas de arbets- och förvärvsinkomster som ligger till grund för förmånerna endast en gång.

Arbetspensionsutdrag samt utfärdande och kontroll av det (22.12.2011/1457)

(29.1.2016/78) Arbetspensionsutdrag

Varje arbetstagare i åldern 17–69 år får ett arbetspensionsutdrag över de av hans eller hennes inkomster som berättigar till pension. Arbetspensionsutdraget innehåller följande uppgifter för sex kalenderår före det år under vilket utdraget utfärdas:

1) de arbetsinkomster som berättigar till pension enligt arbetspensionslagarna, separat för varje arbetsgivare,

2) sådant arbete som berättigar till pension och har försäkrats enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare samt de totala arbetsinkomsterna för det arbetet,

3) de inkomster som ligger till grund för förmåner som betalats för oavlönad tid och som berättigar till pension, separat för varje förmånsslag,

4) grunden och den tid för vilken en förmån tjänas in enligt lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier, och

5) den intjänade pensionen vid utgången av året före det år under vilket arbetspensionsutdraget utfärdas, dock inte i sådana fall då arbetstagaren får partiell förtida ålderspension.

Dessutom anges i arbetspensionsutdraget arbetstagarens lägsta ålder för ålderspension, om den har föreskrivits för hans eller hennes åldersklass när arbetspensionsutdraget utfärdas.

Pensionskassan eller en annan pensionsanstalt inom den privata sektorn utfärdar ett arbetspensionsutdrag till

1) den vars pensionsskydd vid utgången av året före det år under vilket arbetspensionsutdraget skickas eller senast före det har ordnats endast enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn eller parallellt enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn och den offentliga sektorn, och

2) den vars pensionsskydd vid utgången av året före det år under vilket arbetspensionsutdraget skickas eller senast före det har ordnats endast enligt arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn och han eller hon också har sådana arbetsinkomster enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn som berättigar till pension under de tre åren före det år under vilket arbetspensionsutdraget skickas.

Pensionsskyddscentralen utfärdar ett arbetspensionsutdrag till den som inte har några registrerade arbetsinkomster som enligt arbetspensionslagarna berättigar till pension men som har registrerade förmånsperioder enligt 1 mom. 3 eller 4 punkten.

(22.12.2011/1457) Utfärdande av arbetspensionsutdrag

Arbetspensionsutdraget för arbetstagare utfärdas i elektronisk eller skriftlig form.

Om en arbetstagare vill ha arbetspensionsutdraget enbart i elektronisk form, ska han eller hon välja det elektroniska pensionsutdraget i pensionskassans elektroniska tjänst. Vid inloggningen på den elektroniska tjänsten ska datasäker och bevislig identifieringsteknik användas. Arbetstagaren får det elektroniska arbetspensionsutdraget via en elektronisk tjänst som tillhandahålls av den pensionsanstalt där arbetstagarens anställningsförhållande var försäkrat vid den tidpunkt då det elektroniska arbetspensionsutdraget utfärdas eller senast därförinnan.

Om en i Finland bosatt arbetstagare som valt enbart det elektroniska arbetspensionsutdraget inte på fyra kalenderår loggar in sig på den tjänst där det elektroniska arbetspensionsutdraget ingår och inte under denna tid på något annat sätt har fått ett arbetspensionsutdrag från en pensionsanstalt inom den privata eller den offentliga sektorn, ska den pensionsanstalt som senast försäkrat arbetstagarens anställningsförhållande sända ett skriftligt arbetspensionsutdrag till arbetstagaren under det följande kalenderåret. Ett skriftligt arbetspensionsutdrag sänds dock inte, om arbetstagaren under dessa fyra kalenderår inte har några arbetsinkomster som berättigar till pension enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn eller registrerade förmånsperioder som avses i 81 § 1 mom. 3 och 4 punkten.

Ett skriftligt arbetspensionsutdrag ska sändas till en i Finland bosatt arbetstagare vart tredje år, om arbetstagaren inte under det år som utdraget ska skickas har fått ett arbetspensionsutdrag från en pensionsanstalt inom den privata eller den offentliga sektorn. Ett skriftligt arbetspensionsutdrag kan utfärdas för en arbetstagare också på hans eller hennes begäran. Det skriftliga arbetspensionsutdraget sänds av pensionskassan eller den pensionsanstalt inom den privata sektorn där arbetstagarens anställningsförhållande var försäkrat vid utgången av kalenderåret före det år under vilket utdraget skickas eller senast därförinnan.

Vad som i 3 och 4 mom. föreskrivs om sändande av ett skriftligt arbetspensionsutdrag tillämpas även på Pensionsskyddscentralen när den utfärdar ett arbetspensionsutdrag med stöd av 81 § 3 mom. Arbetstagaren kan också välja och kontrollera det elektroniska arbetspensionsutdraget i en för arbetspensionssystemet gemensam elektronisk tjänst genom att logga in sig på tjänsten på det sätt som föreskrivs i 2 mom. i denna paragraf.

(22.12.2011/1457) Kontroll av arbetspensionsutdraget

Om en arbetstagare som har fått ett arbetspensionsutdrag som avses i 81 § eller ett arbetspensionsutdrag som utfärdats av en pensionsanstalt inom den offentliga sektorn konstaterar en brist eller ett fel i de i 81 § 1 mom. 1, 3 eller 4 punkten avsedda uppgifter om vad som berättigar till pension, ska han eller hon hos den pensionsanstalt som utfärdat utdraget eller hos Pensionsskyddscentralen yrka på att uppgifternas riktighet utreds. Arbetstagaren ska vid behov lägga fram sådan utredning om grunderna för sitt yrkande som skäligen kan förutsättas av honom eller henne. Pensionskassan eller en annan pensionsanstalt som utfärdat arbetspensionsutdraget lämnar över ärendet för behandling i den pensionsanstalt inom den privata eller den offentliga sektorn till vars uppgifter det hör att ordna pensionsskyddet för det arbete som utredningen gäller, eller för behandling i Pensionsskyddscentralen. Pensionskassan, en annan pensionsanstalt inom den privata sektorn och Pensionsskyddscentralen är inte skyldiga att reda ut uppgifterna från den privata sektorn retroaktivt för längre tid än de sex kalenderår som föregått utfärdandet av arbetspensionsutdraget.

Om arbetstagaren ostridigt visar att han eller hon före de sex år som nämns ovan har haft sådana inkomster eller förmåner inom den privata sektorn som avses i 81 § 1 mom. 1, 3 eller 4 punkten och som berättigar till pension men som inte på rätt sätt beaktats som pensionsberättigande, beaktar pensionskassan, en annan pensionsanstalt inom den privata sektorn eller Pensionsskyddscentralen uppgifterna retroaktivt. Ostridigt påvisade arbetsinkomster beaktas som inkomster för utbetalningsåret, och inkomster som ligger till grund för förmåner för oavlönad tid, tid för vård av barn under tre år och studietid beaktas som inkomster för de år till vilka förmånstiden, vårdtiden eller studierna hänför sig.

När det gäller uppgifter från den privata sektorn har arbetstagaren rätt att få ett beslut om uppgifterna om vad som berättigar till pension i de fall som avses i 1 och 2 mom. När det gäller arbetsinkomster ges beslutet av den pensionsanstalt som rett ut arbets- och inkomstuppgifterna eller av Pensionsskyddscentralen, och när det gäller de uppgifter som avses i 81 § 1 mom. 3 och 4 punkten ges beslutet av den pensionsanstalt som utfärdat det arbetspensionsutdrag som avses i 81 § eller av Pensionsskyddscentralen. Om uppgifterna enligt 1 och 2 mom. i denna paragraf hänför sig till ett sådant i 10 § i lagen om pension för arbetstagare avsett ärende om tillämpning av lagen som behandlas av Pensionsskyddscentralen, ger Pensionsskyddscentralen beslut också om dessa uppgifter.

(29.1.2016/78) Arbetspensionsutdrag med målsatt pensionsålder

Den målsatta pensionsåldern för varje åldersklass är den ålder när den förstorande effekt som den uppskovsförhöjning som beräknats utifrån denna åldersklass lägsta ålder för ålderspension har på pensionen är minst lika stor som livslängdskoefficientens förminskande effekt på ålderspensionen.

Det arbetspensionsutdrag där en uppskattning av arbetstagarens målsatta pensionsålder och av beloppet för hans eller hennes ålderspension i den målsatta pensionsåldern anges, skickas senast under det sjätte kalenderåret före arbetstagarens lägsta ålder för ålderspension eller uppskattade lägsta ålder för ålderspension till arbetstagare som inte får partiell förtida ålderspension. Efter detta meddelas en uppskattning av arbetstagarens målsatta pensionsålder i samband med att något annat arbetspensionsutdrag utfärdas.

Återstående tid

Inkomst som ligger till grund för pension för återstående tid

Den inkomst som pension för återstående tid grundar sig på (inkomst för återstående tid) bestäms på basis av de arbetsinkomster enligt arbetspensionslagarna och de till grund för i 80 § avsedda förmåner för oavlönad tid liggande inkomster vilka arbetstagaren har erhållit under de fem kalenderår som föregick det år under vilket arbetsoförmågan började (granskningstid). I inkomsten för återstående tid räknas också in inkomst för återstående tid som ligger till grund för under granskningstiden betald invalidpension. Inkomsten för återstående tid är per månad summan av dessa under granskningstiden erhållna arbetsinkomster, inkomster som ligger till grund för förmåner för oavlönad tid, inkomster för återstående tid som ligger till grund för invalidpension och i 4–6 mom. avsedda inkomster dividerad med sextio. (14.8.2009/629)

När inkomsten för återstående tid bestäms beaktas

1) inkomst som ligger till grund för moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning till det belopp som avses i 80 § 3 och 4 mom., och

1) inkomst som ligger till grund för graviditets-, särskild graviditets- eller föräldrapenning till det belopp som nämns i 80 § 3 och 4 mom., och (14.1.2022/42)

(30.12.2019/1471)

3 mom. har upphävts genom L 30.12.2019/1471. (30.12.2019/1471)

När inkomsten för återstående tid bestäms beaktas såsom inkomst 1 047,22 euro för varje hel månad för vilken arbetstagaren under granskningstiden har fått grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. (22.12.2009/1205)

Dagpenning enligt sjukförsäkringslagen beaktas på det sätt som avses i 4 mom., om den årsinkomst som ligger till grund för dagpenningen inbegriper grunddagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, men inte löne- eller företagarinkomst till det eurobelopp som anges i 4 § 3 mom. 1 punkten i lagen om pension för arbetstagare. (30.12.2019/1471)

När inkomsten för återstående tid bestäms beaktas såsom inkomst 1 047,22 euro för varje hel månad för vilken arbetstagaren under granskningstiden har intjänat en förmån på basis av lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier. (14.8.2009/629)

Har arbetstagaren under granskningstiden inte några arbetsinkomster som berättigar till pension, räknas pensionsdelen för återstående tid inte heller till pensionen på basis av de inkomster som ligger till grund för i 80 § avsedda förmåner för oavlönad tid eller de inkomster som avses i 4–6 mom. (14.8.2009/629)

Hur tid för vård av barn inverkar på pension för återstående tid

Är en arbetstagares arbetsinkomster under den granskningstid som avses i 82 § 1 mom. mindre än den stabiliserade inkomstnivån på grund av vård av barn under tre år och leder detta till att pensionen enligt arbetspensionslagarna sjunker med minst 20 procent, betraktas på ansökan av arbetstagaren såsom arbetsinkomst enligt 82 § 1 mom. den arbetsinkomst som vårdtiden inte har minskat. I detta fall beaktas dock arbetsinkomster högst för de tio senaste åren.

Bestämmande av pension för återstående tid på grundval av inkomst under mindre än fem år

Om en arbetstagare har arbetsinkomster som berättigar till pension endast under det år under vilket arbetsoförmågan började eller året innan, beaktas vid bestämmande av inkomsten för återstående tid även inkomsterna under det år då arbetsoförmågan började fram till utgången av den månad under vilken arbetstagaren har blivit arbetsoförmögen. (21.12.2016/1256)

Har arbetstagaren blivit arbetsoförmögen före utgången av det kalenderår under vilket han eller hon fyller 23 år, är granskningstiden tiden mellan ingången av kalendermånaden efter uppnådd 18 års ålder och utgången av den månad under vilken arbetsoförmågan började. I detta fall är inkomsten för återstående tid per månad summan av de inkomster för återstående tid som avses i 82 § och som erhållits under granskningstiden, dividerad med det antal månader som ingår i samma period, dock med högst 60.

(21.12.2016/1256) Andel enligt denna lag av inkomster för återstående tid

Om återstående tid i en arbetstagares pension beaktas på basis av flera olika arbetspensionslagar, utgör inkomsten för återstående tid enligt denna lag en lika stor andel av summan av inkomsterna för återstående tid som den andel av arbetsinkomsterna enligt denna lag utgör av summan av arbetsinkomsterna enligt arbetspensionslagarna under den granskningstid som avses i 82 eller 84 §.

Andra omständigheter som inverkar på invalidpensionens belopp

Pension på tidigare grunder

Om en arbetstagare som har fått rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna beviljas invalidpension på grund av arbetsoförmåga som har börjat innan två år har förflutit från det att rehabiliteringspenningsperioden löpte ut, bestäms invalidpensionen på samma grunder som den rehabiliteringspenning som beviljades först, dock utan den förhöjning på 33 procent som hänför sig till rehabiliteringspenningen. (21.12.2016/1256)

Beviljas en arbetstagare som har fått invalidpension senare invalidpension på grund av sådan ny arbetsoförmåga som har börjat innan två år har förflutit sedan den tidigare invalidpensionen upphörde, bestäms den nya invalidpensionen enligt samma grunder som den tidigare beviljade invalidpensionen. Förfarandet är detsamma om en arbetstagare som fått invalidpension beviljas ny invalidpensionen med anledning av samma sjukdom, lyte eller skada som legat till grund för den tidigare invalidpensionen.

3 mom. har upphävts genom L 29.1.2016/78. (29.1.2016/78)

Engångsförhöjning av invalidpension

En engångsförhöjning läggs till arbetstagarens invalidpension från ingången av det kalenderår före vilket det har gått fem kalenderår sedan pensionen började. Förhöjningen läggs inte till, om arbetstagaren har fyllt 56 år. Engångsförhöjning läggs inte till rehabiliteringstillägg. (14.8.2009/635)

Engångsförhöjningen räknas ut på basis av det sammanlagda beloppet av arbetstagarens löpande pensioner enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn. Förhöjningen bestäms enligt arbetstagarens ålder vid ingången av året för förhöjningen. Förhöjningsprocenten är 25, om arbetstagaren vid ingången av året för förhöjningen är högst 31 år. Förhöjningsprocenten sjunker med 1,0 procentenheter för varje därpå följande levnadsår. (30.12.2019/1471)

Anpassning av pensionsskyddet till den allmänna förändringen i livslängden (29.1.2016/78)

(29.1.2016/78) Anpassning av pensionsskyddet till den allmänna förändringen i livslängden

Den lägsta åldern för ålderspension, den nedre åldersgränsen för partiell förtida ålderspension och den nedre åldersgränsen för arbetslivspension för arbetstagare som är födda 1965 eller senare anpassas till förändringen i den förväntade livslängden. Åldersgränserna fastställs för det år under vilket arbetstagaren fyller 62 år.

Ålderspension, partiell förtida ålderspension, arbetslivspension och invalidpension anpassas till förändringen i den förväntade livslängden med den livslängdskoefficient som avses i 83 § i lagen om pension för arbetstagare. När pensionen börjar omvandlas pensionen med den livslängdskoefficient som fastställts för det år under vilket arbetstagaren fyller 62 år. Om en annan pension än invalidpension börjar före det året, omvandlas pensionen med den livslängdskoefficient som fastställts för det år under vilket pensionen började. Om arbetstagarens arbetsoförmåga börjar före det år under vilket arbetstagaren fyller 62 år, omvandlas invalidpensionen med den livslängdskoefficient som fastställts för det år under vilket arbetsoförmågan började. När en invalidpension eller arbetslivspension ändras till ålderspension omvandlas pensionen inte på nytt med livslängdskoefficienten. När partiell förtida ålderspension ändras till ålderspension, omvandlas den del av ålderspensionen som inte har omvandlats med den livslängdskoefficient som fastställts för det år under vilket arbetstagaren fyller 62 år.

De åldersgränser som avses i 1 mom. fastställs på det sätt som föreskrivs i 83 § i lagen om pension för arbetstagare. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer genom förordning de åldersgränser som avses i 1 mom. årligen senast två månader före ingången av det kalenderår under vilket arbetstagaren fyller 62 år.

Fastställande av familjepension

(29.1.2016/78) Grund för familjepension

Familjepensionen bestäms på basis av den ålderspension, fulla invalidpension eller arbetslivspension enligt denna lag som förmånslåtaren fick vid sin död. Pension som förmånslåtaren tjänat in under sin tid med pension läggs till den pension efter förmånslåtaren som familjepensionen grundar sig på.

Om förmånslåtaren vid sin död inte fick sådan pension som nämns i 1 mom. eller om han eller hon fick partiell förtida ålderspension, beräknas som grund för familjepensionen den pension som förmånslåtaren skulle ha fått om han eller hon på sin dödsdag hade blivit arbetsoförmögen i den mån som berättigar till full invalidpension.

I grunden för familjepensionen beaktas inte avdrag enligt 97–99 § från förmånslåtarens pension.

Om förmånslåtaren vid sin död hade uppnått den ålder som enligt någon arbetspensionslag berättigar till ålderspension, men han eller hon vid sin död inte hade fått ålderspension eller fick partiell förtida ålderspension, beräknas som grund för familjepensionen den pension som förmånslåtaren enligt denna lag hade tjänat in fram till sin dödsdag.

Om förmånslåtaren vid sin död fick invalidpension som inte inkluderade en i 87 § avsedd engångsförhöjning, ökas den löpande familjepensionen med en engångsförhöjning från ingången av det kalenderår fram till vilket förmånslåtarens invalidpension och på basis av den beviljad familjepension tillsammans har fortgått fem kalenderår. Om förmånslåtaren vid sin död inte fick pension, läggs engångsförhöjningen till den löpande familjepensionen från ingången av det kalenderår fram till vilket familjepensionen har fortgått fem kalenderår. Procentsatsen för engångsförhöjningen bestäms på det sätt som avses i 87 § 2 mom. enligt den ålder som förmånslåtaren skulle ha uppnått vid tidpunkten för förhöjningen.

Efterlevande makes och tidigare makes pension

Av grunden för familjepensionen utgör efterlevandepensionens högsta belopp

1) 6/12, om förmånstagare är den efterlevande maken ensam eller den efterlevande maken och ett barn,

2) 5/12, om förmånstagare är den efterlevande maken och två barn,

3) 3/12, om förmånstagare är den efterlevande maken och tre barn,

4) 2/12, om förmånstagare är den efterlevande maken och fyra eller flera barn.

(19.11.2021/1009)

Storleken av familjepensionen för en tidigare make till förmånslåtaren bestäms så att dess andel av den efterlevandepension som har räknats ut enligt 1 mom. blir lika stor som vad 60 procent av det underhållsbidrag som förmånslåtaren har betalat till sin tidigare make utgör av förmånslåtarens pension enligt 89 §. Är den efterlevande maken också förmånstagare, uppgår det sammanlagda beloppet av tidigare makars familjepensioner till högst hälften av efterlevandepensionen. Det sammanlagda beloppet dras av från efterlevandepensionen och fördelas mellan de tidigare makarna i samma förhållande som underhållsbidragen.

Om det bland förmånstagarna till efterlevandepensionen finns fler än en efterlevande make, avdras från efterlevandepensionens högsta belopp andelen enligt 2 mom. för den tidigare maken och den resterande andelen fördelas jämnt mellan de efterlevande makar som är förmånstagare till efterlevandepensionen. Om den tidigare makens andel enligt 2 mom. blir större än efterlevandepensionens sammanlagda belopp dividerat med antalet efterlevande makar och tidigare makar som är förmånstagare, kan andelen enligt 2 mom. dock högst vara lika stor som efterlevandepensionen enligt 1 mom. dividerad till lika stora andelar. (19.11.2021/1009)

Barnpensionens belopp

Av grunden för familjepensionen utgör barnpensionernas sammanlagda belopp, om inte något annat följer av 97 eller 98 §,

1) 4/12 om det finns ett barn,

2) 7/12 om barnen är två,

3) 9/12 om barnen är tre, och

4) 10/12 om barnen är fyra eller flera.

Det sammanlagda beloppet av barnpensionen fördelas jämnt mellan de barn som är förmånstagare.

Den andel av familjepensionen som avses i 56 § 3 mom. och betalas ut som familjepension fördelas jämnt mellan de barn som är förmånstagare. (19.11.2021/1009)

Justering av familjepension

Familjepensionens belopp och dess fördelning mellan förmånstagarna justeras, om antalet förmånstagare förändras. Justeringen görs från ingången av kalendermånaden efter förändringen.

Familjepensionens belopp justeras också när en engångsförhöjning i enlighet med 89 § 3 mom. läggs till den invalidpension som ligger till grund för familjepensionen. I detta fall justeras familjepensionen från samma tidpunkt som den då engångsförhöjningen läggs till.

Minskning av efterlevandepension

Pensioner som den efterlevande maken får på basis av förvärvsarbete och som grundar sig på arbetspensionslagarna och därmed jämförbara lagar minskar efterlevandepensionen. När efterlevandepensionen minskas ska de pensioner beaktas som den efterlevande maken får, utan avdrag för en primär förmån enligt 97 och 98 §. Delinvalidpension som den efterlevande maken får ska då beaktas till ett belopp som motsvarar full invalidpension. När efterlevandepensionen minskas ska förutom den ålderspension som den efterlevande maken får även sådan pension beaktas som den efterlevande maken före utgången av det år som föregick det år då förmånslåtaren avled, har intjänat genom arbete för vilket någon pension ännu inte har beviljats. När efterlevandepensionen minskas ska dessutom en sådan förmån beaktas som motsvarar ovannämnda pension och som betalas eller borde betalas till den efterlevande maken från utlandet eller på basis av anställning vid en institution inom Europeiska unionen eller vid en internationell organisation. (7.11.2014/885)

Om den efterlevande maken inte får sådan pension som avses i 1 mom. eller om den efterlevande maken får partiell förtida ålderspension, betraktas som den efterlevande makens arbetspension dock den kalkylerade pension som han eller hon skulle ha beviljats om han eller hon den dag då förmånslåtaren avled hade blivit arbetsoförmögen i den mån som berättigar till full invalidpension. Om den efterlevande maken senast den dag då förmånslåtaren avled har uppnått den ålder som enligt någon arbetspensionslag berättigar till ålderspension, betraktas som den efterlevande makens arbetspension den kalkylerade pension som han eller hon hade tjänat in fram till utgången av det år som föregick det år då förmånslåtaren avled. Om den efterlevande maken har arbetat utomlands eller varit anställd vid en institution inom Europeiska unionen eller vid en internationell organisation, betraktas som den efterlevande makens arbetspension den kalkylerade pension som han eller hon skulle ha beviljats om hans eller hennes arbete utomlands eller det arbete som hänför sig till den försäkringstid som grundar sig på hans eller hennes anställning vid en institution inom Europeiska unionen eller vid en internationell organisation hade omfattats av denna lag. (11.11.2016/950)

Om pensionskassan meddelar beloppet av den efterlevande makens kalkylerade pension till den pensionsanstalt som sköter verkställigheten av arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn för bestämmande av efterlevandepensionen enligt arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn, har den efterlevande maken rätt att av pensionskassan på begäran få ett beslut om beloppet av den kalkylerade pensionen.

Tidpunkt för minskning av efterlevandepension

Efterlevandepensionen minskas från ingången av den sjunde kalendermånaden efter förmånslåtarens död. Om den efterlevande maken vid förmånslåtarens död har fyllt 65 år eller om han eller hon får i 93 § 1 mom. nämnd pension, minskas efterlevandepensionen dock från ingången av kalendermånaden efter förmånslåtarens död.

Om ett eller flera barn som har rätt till barnpension efter förmånslåtaren, vid förmånslåtarens död bodde i samma hushåll som denne och den efterlevande maken, minskas efterlevandepensionen inte förrän det yngsta barnet fyller 18 år. Som den efterlevande makens kalkylerade pension betraktas då den invalidpension som denne skulle beviljas om han eller hon när det yngsta barnet fyller 18 år blir arbetsoförmögen i den mån som berättigar till full invalidpension. Om den efterlevande maken då har uppnått den ålder som berättigar till ålderspension ska som den efterlevande makens kalkylerade pension betraktas den ålderspension som han eller hon hade tjänat in före utgången av det år som föregick det år då det yngsta barnet fyllde 18 år. (7.11.2014/885)

Grund för minskning av efterlevandepension samt belopp

Efterlevandepensionen minskas, om den efterlevande makens i 93 § avsedda arbetspensioner överstiger grunden för minskningen av pensionen. Minskningen av pensionen är 50 procent av skillnaden mellan de arbetspensioner som avses i 93 § och grunden för minskningen av pensionen. Grunden för minskningen av pensionen är 500 euro per månad. (14.8.2009/629)

2 mom. har upphävts genom L 14.8.2009/629. (14.8.2009/629)

Om den efterlevande maken har rätt att utöver efterlevandepension enligt denna lag få efterlevandepension enligt någon annan arbetspensionslag, avdras från efterlevandepensionen enligt denna lag ett belopp som utgör en lika stor del av den ovan avsedda minskningen som efterlevandepensionen enligt denna lag utgör av alla efterlevandepensionerna enligt arbetspensionslagarna.

När efterlevandepensionen justeras används samma grund för minskning av pensionen som när efterlevandepensionen minskades första gången. (7.11.2014/885)

Minskning av efterlevandepension i särskilda fall

När efterlevandepensionen minskas beaktas på ansökan av den efterlevande maken i stället för arbetspensionerna den efterlevande makens genomsnittliga förvärvsinkomster och på dem grundade förmåner samt delinvalidpension eller partiell förtida ålderspension, om

1) den efterlevande maken inte får arbetspension på basis av eget arbete eller om den efterlevande maken får delinvalidpension eller partiell förtida ålderspension,

2) den efterlevande maken har ansökt om detta inom fem år efter förmånslåtarens död eller vid den tidpunkt då efterlevandepensionen minskas första gången, och

3) de nämnda förvärvsinkomsterna och på dem grundade förmåner samt delinvalidpensionen eller den partiella förtida ålderspensionen, då 60 procent av förvärvsinkomsterna beaktas, tillsammans är minst 25 procent mindre än den pension som i enlighet med 93 § har fastställts för den efterlevande maken.

(30.12.2019/1471)

Den genomsnittliga förvärvsinkomst som avses i 1 mom. räknas ut på grundval av den efterlevande makens förvärvsinkomster under sex månader före ansökan, och minskningen av pensionen i enlighet med 1 mom. görs tidigast från ingången av denna retroaktiva period.

3 mom. har upphävts genom L 21.12.2016/1256. (21.12.2016/1256)

4 mom. har upphävts genom L 7.11.2014/885. (7.11.2014/885)

Om nytt avgörande av ett ärende med anledning av retroaktivt beviljad primär förmån eller annan pension se 137 a §.

(21.12.2016/1256) Justering av efterlevandepension

Efterlevandepensionen ska justeras, om den efterlevande makens förhållanden förändras så att förutsättningarna enligt 96 § 1 mom. inte längre uppfylls.

Om en kalkylerad invalidpension har beaktats som den efterlevande makens egen pension när efterlevandepensionen minskades första gången eller om minskningen av efterlevandepensionen har gjorts i enlighet med 96 §, ska efterlevandepensionen justeras när den efterlevande maken beviljas ålderspension, arbetslivspension eller invalidpension enligt arbetspensionslagarna eller därmed jämförbara lagar.

Efterlevandepensionen ska justeras också om den invalidpension som den efterlevande maken får och som beaktats vid minskningen av efterlevandepensionen upphör och den efterlevande maken senare beviljas någon annan ny pension som inte är partiell förtida ålderspension och som bestämmelserna i 86 § om beviljande av pension på tidigare grunder inte tillämpas på.

Efterlevandepensionen justeras från den tidpunkt då pensionen enligt 2 eller 3 mom. börjar. När efterlevandepensionen minskas ska den pension beaktas som beviljats den efterlevande maken samt dessutom sådan pension som han eller hon före utgången av det år som föregick det år då den pensionen började, har tjänat in genom arbete för vilket han eller hon inte har beviljats pension.

Primära förmåner som dras av från pension

(22.12.2011/1429) Förmåner som dras av från pension

Från pension enligt denna lag dras det av en primär förmån som arbetstagaren fått och från familjepension en familjepension eller ersättning som motsvarar en primär förmån. Primära förmåner är

1) ersättning för inkomstbortfall som grundar sig på lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, med undantag för olycksfallspension enligt 68 § i den lagen och för den dagpenning som betalas innan den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten har uppnåtts och som grundar sig på det skadefall som avses i den paragrafen, samt den ersättning för inkomstbortfall från vilken dragits av en arbetspension enligt 202 § 2 mom. i den lagen, (21.12.2016/1256)

2) ersättning för inkomstbortfall som grundar sig på lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, med undantag för olycksfallspension enligt 58 § i den lagen och den dagpenning som betalas innan den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten har uppnåtts och som grundar sig på det skadefall som avses i den paragrafen, (21.12.2016/1256)

3) ersättning för inkomstbortfall på grund av egen skada eller pension som beviljats med stöd av trafikförsäkringslagen,

4) ersättning för inkomstbortfall som beviljats med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen,

5) ersättning för inkomstbortfall som beviljats med stöd av lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom eller lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag. (17.12.2020/1150)

6 punkten har upphävts genom L 17.12.2020/1150. (17.12.2020/1150)

(29.1.2016/78)

Trots 1 mom. är pensionen efter att den primära förmånen dragits av dock minst lika stor som den pension som arbetstagaren intjänat på grundval av förvärvsinkomsterna efter året för skadefallet i fråga om den primära förmånen. I pension enligt denna lag betalas arbetstagaren en lika stor del av skillnaden mellan det sammanlagda beloppet av alla arbetspensioner och avdraget för den primära förmånen, dock minst av det minimibelopp som avses ovan, som pensionen enligt denna lag utgör av arbetstagarens samtliga arbetspensioner.

Om det till pension eller en primär förmån i enlighet med denna lag har lagts en engångsförhöjning, beaktas pensionen eller den primära förmånen till engångsförhöjt belopp när den primära förmånen dras av.

Om skadefallet i fråga om den primära förmånen dock har inträffat före 2004, görs inget avdrag enligt 1 och 2 mom. för den primära förmånen.

Avdrag för förmåner från utlandet

Som primär förmån betraktas även en sådan förmån från en annan stat som motsvarar en förmån som avses i 97 § 1 mom.

Om, när arbetstagarens pension bestäms, återstående tid skall beaktas enligt pensionslagstiftningen i två eller flera EU- eller EES-länder eller länder med vilka en överenskommelse om social trygghet ingåtts, förhindras överlappande återstående tid genom att återstående tid beviljas på basis av denna lag i samma förhållande som förhållandet mellan arbetstagarens försäkringstid enligt arbetspensionslagarna och försäkringstiden i alla länder som beviljar återstående tid.

Inverkan på pensionsbeloppet av ändringar av en primär förmån eller pension (29.10.2010/911)

Avdrag av en primär förmån från pensionen justeras, om pensionstagaren beviljas en ny primär förmån eller om beloppet av en primär förmån eller en pension enligt denna lag ändras av någon annan orsak än en indexjustering eller engångsförhöjning. Pensionsbeloppet justeras också, om det från pension som avses i denna lag har dragits av en primär förmån och pensionstagaren beviljas en annan arbetspension. Från delinvalidpension dras dock inte av dagpenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom eller lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag eller ersättning för inkomstbortfall enligt trafikförsäkringslagen, om dagpenningen eller ersättningen för inkomstbortfall har beviljats på grund av ett skadefall eller en trafikskada som inträffat under tiden med delinvalidpension. Från partiell förtida ålderspension eller den del av invalidpension och arbetslivspension som motsvarar beloppet av partiell förtida ålderspension dras inte heller av ersättning för inkomstbortfall eller pension enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom, lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag, trafikförsäkringslagen eller lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen, om ersättningen för inkomstbortfall eller pensionen har beviljats på grund av ett skadefall eller en trafikskada som inträffat under tiden med partiell förtida ålderspension, innan pensionstagaren har uppnått sin lägsta ålder för ålderspension. (17.12.2020/1150)

Familjepensionens belopp justeras, om pensionstagaren beviljas familjepension som motsvarar en primär förmån eller familjepension enligt arbetspensionslagarna och från familjepension enligt denna lag har avdragits en primär förmån.

Pensionen justeras från den tidpunkt vid vilken en förmån som avses i 1 mom. beviljas eller från den tidpunkt vid vilken beloppet av förmånen eller en pension enligt denna lag ändras. Om pensionstagaren beviljas en i 98 § 1 mom. avsedd förmån från utlandet eller beloppet av en sådan förmån ändras, justeras pensionsbeloppet från ingången av kalendermånaden efter den under vilken pensionskassan får kännedom om att en sådan förmån beviljas eller ändras.

Pensionsbeloppet justeras inte, om den primära förmånen beviljas eller dess belopp ändras för högst fyra månader från det att förmånen började eller ändrades.

Om nytt avgörande av ett ärende med anledning av retroaktivt beviljad primär förmån eller annan pension se 137 a §.

Regressrätt

Pension enligt denna lag kan beviljas utan avdrag till dess att beloppet av den primära förmånen har blivit slutligt bestämt. Pensionstagarens rätt till den primära förmånen övergår på pensionskassan till den del förmånen hade minskat pensionen.

Pensionskassan har rätt att av den som är ersättningsskyldig enligt lagen om ansvar i spårtrafik (113/1999) få tillbaka invalidpension, familjepension och rehabiliteringsförmån som pensionskassan betalat, om arbetstagarens arbetsoförmåga eller förmånslåtarens död orsakas av ett skadefall som ska ersättas enligt lagen om ansvar i spårtrafik. Pensionskassan har rätt till ersättning till högst det belopp som den som lidit skada eller förmånstagaren är berättigad till enligt lagen om ansvar i spårtrafik. (29.1.2016/78)

Om invalidpension, familjepension eller rehabiliteringsförmån beviljas för samma tid för vilken det har betalats ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om ansvar i spårtrafik, betalas arbetstagaren invalidpension, familjepension eller rehabiliteringsförmån för denna tid endast till den del som pensionen eller förmånen i fråga överstiger beloppet av ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om ansvar i spårtrafik. (30.12.2019/1471)

Pensionskassan har rätt att av Patientförsäkringscentralen få tillbaka invalidpension och rehabiliteringsförmån som pensionskassan betalat, om arbetstagarens arbetsoförmåga orsakas av ett skadefall som ska ersättas enligt patientförsäkringslagen (948/2019). Pensionskassan har rätt till ersättning till högst det belopp som den som lidit skada är berättigad till enligt patientförsäkringslagen. (17.12.2020/1150)

Om invalidpension eller rehabiliteringsförmån beviljas för samma tid för vilken det har betalats ersättning för inkomstbortfall enligt patientförsäkringslagen, betalas till arbetstagaren invalidpension eller rehabiliteringsförmån för denna tid endast till den del pensionen eller förmånen i fråga överstiger beloppet av ersättning för inkomstbortfall enligt patientförsäkringslagen. (17.12.2020/1150)

Beaktande av förändringar i löne- och prisnivån

Justering av inkomstgränser, belopp och årsinkomster med en lönekoefficient

De inkomstgränser, belopp och gränsbelopp som avses i denna lag justeras årligen vid ingången av januari med den lönekoefficient som avses i 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare. Vid beräkningen av en pension justeras årsinkomsterna med lönekoefficienten till nivån under det år då pensionen börjar. Vid beräkningen av annan pension som betalas ut efter partiell förtida ålderspension eller av den senare andelen av partiell förtida ålderspension justeras dessutom den ännu obeviljade pensionsandelen av grunden för den partiella förtida ålderspensionen med lönekoefficienten till nivån under det år då pensionen börjar. (29.1.2016/78)

Inkomstgränserna, beloppen och gränsbeloppen enligt denna lag motsvarar värdet ett (1,000) år 2004 för den lönekoefficient som avses i 1 mom.

Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar genom förordning bestämmelser om lönekoefficienten så som föreskrivs i 100 § i lagen om pension för arbetstagare.

Indexjustering av pensionerna

En löpande pension justeras årligen från ingången av januari med det arbetspensionsindex som avses i 98 § i lagen om pension för arbetstagare. Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar genom förordning bestämmelser om arbetspensionsindex så som föreskrivs i 100 § i lagen om pension för arbetstagare.

Ansökan om pension och beslut

Pensionsansökan

Arbetstagaren ska ansöka om pension hos pensionskassan genom en ansökan vars innehåll har fastställts av Pensionsskyddscentralen och med uppgifter som är nödvändiga för avgörandet av pensionsärendet. Om pensionskassan redan har de uppgifter som behövs för att avgöra pensionsärendet, kan pensionskassan avgöra ärendet också utifrån en ansökan av annat slag från arbetstagaren. Till ansökan ska fogas den utredning som behövs för att pensionsärendet ska kunna avgöras. (30.12.2019/1471)

Om en arbetstagare har rätt till rehabilitering enligt 25 §, ska pensionskassan utan ansökan om rehabilitering och på basis av 36 § i samband med handläggningen av ansökan om invalidpension eller på basis av 53 j § i samband med handläggningen av ansökan om arbetslivspension ge ett förhandsbeslut om arbetspensionsrehabilitering. (29.1.2016/78)

3 mom. har upphävts genom L 20.3.2015/296. (20.3.2015/296)

Närmare bestämmelser om ansökan om pension utfärdas genom förordning av statsrådet. (30.12.2019/1471)

Utredning av hälsotillståndet hos den som ansöker om invalidpension

Den som ansöker om invalidpension skall lämna pensionskassan ett läkarutlåtande om sitt hälsotillstånd. Utlåtandet skall innehålla en vård- eller rehabiliteringsplan. Pensionskassan kan dock godkänna också ett läkarutlåtande av annat slag eller en motsvarande utredning. Pensionskassan kan också på egen bekostnad inhämta ett läkarutlåtande, om sökanden vårdas på sjukhus eller om det finns något annat särskilt skäl därtill.

Den som ansöker om invalidpension är skyldig att på anvisning av pensionskassan för utredning av nedsättningen i arbetsförmågan låta sig undersöks hos en av pensionskassan namngiven legitimerad läkare eller på en rehabiliteringsanstalt eller en undersökningsinrättning som anvisas av pensionskassan. Om sökanden utan godtagbart skäl vägrar låta sig undersökas, får pensionsansökan avgöras med stöd av sådan utredning som pensionskassan har tillgång till.

Pensionskassan är skyldig att ersätta den som ansöker om invalidpension för skäliga kostnader för den undersökning som avses i 2 mom. och för eventuella resor.

(29.1.2016/78) Utredningar vid ansökan om arbetslivspension

Den som ansöker om arbetslivspension ska till pensionskassan lämna in ett utlåtande av företagshälsovården som innehåller

1) en beskrivning av innehållet i den sökandes nuvarande arbete och en bedömning av hur ansträngande och slitsamt arbetet är enligt 53 b § och av kravet på arbetsförmåga,

2) ett utlåtande av en företagsläkare om den sökandes hälsotillstånd och arbetsförmåga,

3) en bedömning av den sökandes möjligheter som avses i 53 a § 1 mom. 3 punkten att fortsätta i arbetet, och

4) en beskrivning av innehållet i den sökandes tidigare arbeten och en bedömning av hur ansträngande och slitsamma dessa arbeten var enligt 53 b §, om en redogörelse för den sökandes arbetshistorik finns tillgänglig.

Den som ansöker om arbetslivspension ska till pensionskassan dessutom lämna in ett utlåtande av arbetsgivaren om innehållet i den sökandes arbete.

Om ett utlåtande av företagshälsovården eller arbetsgivaren inte kan fås eller de inlämnade utlåtandena inte är tillräckliga för att avgöra pensionsärendet, kan pensionskassan godkänna någon annan redogörelse som motsvarar dessa utlåtanden. I så fall ska den sökande till pensionskassan lämna en sådan redogörelse för sitt hälsotillstånd, sin arbetsförmåga, tiden i arbetslivet eller innehållet i arbetet som behövs för att avgöra ansökan.

Den som ansöker om arbetslivspension är, om han eller hon åläggs därtill av pensionskassan, skyldig att för utredning av nedsättningen i arbetsförmågan eller för anskaffning av ett sådant utlåtande som föreskrivs i denna paragraf låta undersöka sig hos en av pensionskassan namngiven legitimerad läkare eller på en rehabiliteringsanstalt eller en undersökningsinrättning som anvisas av pensionskassan. Om den sökande utan godtagbart skäl vägrar låta sig undersökas, får pensionsansökan avgöras med stöd av sådan utredning som pensionskassan har tillgång till.

Pensionskassan är skyldig att ersätta den som ansöker om arbetslivspension för skäliga kostnader för den undersökning som avses i 4 mom. och för eventuella resor.

Ansökan om pension på en arbetstagares vägnar

Om en arbetstagare på grund av ålder, skada, sjukdom eller av någon annan orsak är oförmögen att själv ansöka om pension eller att i övrigt sköta sina pensionsärenden och saknar en intressebevakare, kan en av pensionskassan godkänd nära anhörig till arbetstagaren eller en person som har skött arbetstagaren, på arbetstagarens vägnar ansöka om pension och även i övrigt föra arbetstagarens talan i ärenden som gäller pension enligt denna lag.

Anhängiggörande av pensionsansökan

En pensionsansökan anses vara gjord den dag den inkommit till pensionskassan eller till någon annan pensionsanstalt som avses i arbetspensionslagarna eller till Pensionsskyddscentralen eller till ett ombud som pensionskassan, pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen har bemyndigat för ändamålet. Bestämmelserna om anhängiggörande av pensionsansökan gäller också anhängiggörande av ansökan om begravningsunderstöd.

Beslutsfattande och delgivning av beslut

Rätten till pension enligt denna lag och pensionsbeloppet avgörs genom beslut av pensionskassan eller någon annan behörig pensionsanstalt. Pensionskassan eller den behöriga pensionsanstalten skall avgöra pensionsansökan utan dröjsmål efter det att den har fått nödvändiga upplysningar.

2 mom. har upphävts genom L 20.3.2015/296. (20.3.2015/296)

Pensionskassan eller någon annan behörig pensionsanstalt kan meddela ett interimistiskt beslut om beviljande av pension för den tid som behandlingen av ärendet pågår tills ett slutligt beslut har getts i saken. Ändring får inte sökas i det interimistiska beslutet. (22.12.2011/1429)

Pensionskassan eller någon annan behörig pensionsanstalt delger sitt beslut genom att sända beslutet per brev till mottagaren under den adress som han eller hon uppgett.

Närmare bestämmelser om maskinellt undertecknande av pensionskassans och någon annan behörig pensionsanstalts beslut utfärdas genom förordning av statsrådet.

(7.11.2014/872) Motivering av beslut

I fråga om motivering av pensionskassans beslut tillämpas det som föreskrivs i 45 § i förvaltningslagen (434/2003). Om pensionskassan avslår förmånsansökan helt eller delvis och beslutet till centrala delar grundar sig på medicinska omständigheter, ska motiveringen till beslutet innehålla de omständigheter som i huvudsak har inverkat på bedömningen och de slutsatser som dragits utifrån dessa omständigheter.

(14.8.2009/635) Behörig pensionsanstalt

Den behöriga pensionsanstalten enligt denna lag och dess uppgifter bestäms på det sätt som i 106, 107, 107 a, 107 b och 108–111 § i lagen om pension för arbetstagare föreskrivs om avgörande pensionsanstalt inom den privata sektorn och sista pensionsanstalt.

Utbetalning av pension, dröjsmålsförhöjning och återkrav

Utbetalning av pension

Pensionen betalas till pensionstagaren, om inte något annat bestäms i detta kapitel eller i någon annan lag. (30.12.2008/1103)

Pensionen utbetalas månatligen i efterskott den sista dagen i varje kalendermånad på det konto pensionstagaren uppgett i ett penninginstitut som han eller hon valt. Om den sista dagen i kalendermånaden är en helgdag eller en helgfri lördag, utbetalas pensionen närmast föregående vardag.

Inledande, upphörande, avbrytande och indragning av utbetalning

Pension betalas från ingången av kalendermånaden efter den under vilken rätten till pension uppkommit, om inte något annat följer av bestämmelserna i 3 kap. Pension utbetalas till utgången av den kalendermånad under vilken rätten till pension upphör.

Om pensionskassan har skäl att misstänka att pensionstagaren inte längre uppfyller villkoren för att få pension, kan pensionskassan avbryta utbetalningen av pensionen. Detta förutsätter att pensionskassan har begärt en utredning av pensionstagaren om omständigheter i anslutning till pensionsbeloppet eller pensionsrätten, men pensionstagaren inte lägger fram någon sådan utredning inom en skälig tid som pensionskassan anger.

Om det inte kan läggas fram utredning om pensionstagarens död, men det är sannolikt att pensionstagaren har avlidit genom drunkning, genom någon annan olycka eller av någon annan därmed jämförbar orsak, drar pensionskassan in pensionen från ingången av den månad som följer efter den dag som pensionskassan, utifrån den anmälan om försvunnen person som gjorts till polisen eller utifrån annan motsvarande utredning, bedömer vara pensionstagarens sannolika dödsdag. (19.11.2021/1009)

Om familjepension har beviljats med stöd av denna lag och det senare framkommer att förmånslåtaren lever, dras familjepensionen in från ingången av den månad som följer efter erhållandet av utredningen. (19.11.2021/1009)

Pension som engångsbelopp

Om beloppet av en ålderspension, familjepension eller full invalidpension före avdraget för en primär förmån understiger 20 euro per månad, kan pensionskassan betala ut pensionen som ett engångsbelopp.

Är beloppet av den pension som avses i 1 mom. minst 20 euro, men högst 50 euro per månad, kan pensionskassan betala ut pensionen som ett engångsbelopp, om pensionstagaren har underrättats om att pensionen betalas ut som ett engångsbelopp och om pensionstagaren inte har motsatt sig detta inom en skälig tid som pensionskassan anger.

Engångsbeloppet av invalidpension som beviljats tills vidare innehåller även den ålderspension som skall beviljas efter invalidpensionen.

När invalidpension betalas som ett engångsbelopp betalas den retroaktiva pensionen inte till sjukförsäkringsfonden.

När pensionskassan i egenskap av sista pensionsanstalt betalar pension enligt en beslutssammanställning som avses i 107 § i lagen om pension för arbetstagare, avses med pensionsbeloppet enligt 1 och 2 mom. summan av de pensioner som ingår i beslutssammanställningen.

Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar genom förordning bestämmelser om koefficienterna för engångsbelopp, vilka skall bestämmas enligt försäkringsmatematiska grunder.

Se SHMf om koefficienter för engångsbelopp av pensioner 1095/2021.

Dröjsmålsförhöjning

Försenas utbetalningen av pension som avses i denna lag, skall pensionskassan betala den försenade pensionen förhöjd för dröjsmålstiden. Förhöjningen per år följer den räntefot som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982). Skyldigheten att betala pensionen förhöjd gäller också de pensioner som pensionskassan betalar i egenskap av sista pensionsanstalt.

Skyldigheten att betala pensionen förhöjd enligt 1 mom. gäller inte den del av pensionen som betalas ut till en annan försäkrings- eller pensionsanstalt som bedriver lagstadgad försäkringsverksamhet eller till Folkpensionsanstalten eller en arbetslöshetskassa på grund av regressanspråk från någon av dem.

Dröjsmålsförhöjning som understiger 5,39 euro betalas inte.

Tid för vilken dröjsmålsförhöjning beräknas

Förhöjning av pension räknas ut för varje dag av dröjsmålstiden, dock inte för tiden innan tre månader förflutit från utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren hos pensionskassan framställt sina anspråk samt lämnat in en sådan utredning om pensionens grund som skäligen kan krävas av honom eller henne med beaktande även av pensionskassans möjligheter att inhämta utredning. Dröjsmålsförhöjningen räknas från förfallodagen för en sådan pensionspost som senare skall betalas med stöd av samma beslut.

Försenas utbetalningen av pension av en orsak som beror på pensionstagaren, är pensionskassan inte skyldig att betala pensionen förhöjd för längre tid än från den dag då pensionskassan har fått kännedom om att hindret inte längre föreligger.

Försenas utbetalningen av pension till följd av en bestämmelse i lag eller ett avbrott i betalningsförmedlingen eller något annat liknande allmänt hinder, är pensionskassan inte skyldig att betala pensionen förhöjd för den dröjsmålstid som ett sådant hinder orsakat.

Vad som i 112 § och i 1–3 mom. i denna paragraf föreskrivs om dröjsmålsförhöjning av pension gäller också begravningsunderstöd.

(21.12.2016/1256) Betalning av pension och rehabiliteringsförmån till arbetsgivaren

Om pensionskassan har beviljat en arbetstagare invalidpension eller arbetslivspension retroaktivt och arbetsgivaren för samma tid har betalat arbetstagaren lön för sjukdomstid, betalas pensionen för denna tid på ansökan till arbetsgivaren till högst det belopp som har betalats i lön för samma tid.

Om en arbetstagare i stället för invalidpension har beviljats ålderspension retroaktivt på det sätt som avses i 52 § 3 mom. från ingången av månaden efter den under vilken lägsta ålder för ålderspension uppnåddes och arbetsgivaren för samma tid har betalat honom eller henne lön för sjukdomstid, betalas pensionen för denna tid med arbetsoförmåga på ansökan till arbetsgivaren till högst det belopp som har betalats i lön för samma tid.

Om pensionskassan har beviljat en arbetstagare invalidpension, arbetslivspension eller ålderspension i de fall som avses i 2 mom. retroaktivt och arbetsgivaren för samma tid har betalat honom eller henne lön för uppsägningstid i stället för lön för sjukdomstid, betalas pensionen för denna tid på ansökan till arbetsgivaren till högst det belopp som har betalats i lön för samma tid.

Om arbetsgivaren betalar lön till en arbetstagare för samma tid som den för vilken arbetstagaren får rehabiliteringspenning eller invalidpension och därtill anslutet rehabiliteringstillägg, betalas rehabiliteringspenningen eller invalidpensionen och därtill anslutna rehabiliteringstillägg för denna tid på ansökan till arbetsgivaren till högst det belopp som har betalats i lön för samma tid.

Om pensionskassan har beviljat en arbetstagare pension retroaktivt för samma tid för vilken arbetsgivaren har betalat lön eller motsvarande ersättning till arbetstagaren för den tid under vilken arbetstagaren i syfte att förhindra att en smittsam sjukdom sprids har förordnats att bli borta från sitt förvärvsarbete, att isoleras eller att hållas i karantän, betalas pensionen för denna tid på ansökan till arbetsgivaren till högst det belopp som har betalats i lön eller motsvarande ersättning för samma tid.

Rehabiliteringspenningen eller pensionen och rehabiliteringstillägget betalas inte till arbetsgivaren till den del betalning med stöd av 115 § ska ske till sjukförsäkringsfonden och inte heller när arbetsgivaren med stöd av någon annan lag har fått ersättning för lön som arbetsgivaren har betalat.

Vad som i 2 mom. föreskrivs om betalning av retroaktiv ålderspension till arbetsgivaren som ersättning för den lön för sjukdomstid som betalats för samma tid, tillämpas också om arbetstagaren beviljas ålderspension i stället för arbetslivspension på det sätt som avses i 53 i §.

(21.12.2016/1256) Betalning av pension och rehabiliteringsförmån till sjukförsäkringsfonden

Om en arbetstagare har fått sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller dagpenning vid smittsam sjukdom enligt lagen om smittsamma sjukdomar för samma tid som den för vilken han eller hon beviljas ålderspension, betalas ålderspensionen till sjukförsäkringsfonden till den del pensionen motsvarar beloppet av den sjukdagpenning, partiella sjukdagpenning eller dagpenning vid smittsam sjukdom som har betalats för samma tid.

Om full invalidpension beviljas retroaktivt efter den primärtid som avses i 41 § 1 mom. och om det för samma tid har betalats sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen, betalas invalidpensionen till sjukförsäkringsfonden till den del pensionen motsvarar beloppet av den sjukdagpenning eller partiella sjukdagpenning som har betalats för samma tid.

Om rehabiliteringspenning eller rehabiliteringstillägg beviljas retroaktivt för samma tid som den för vilken arbetstagaren har fått sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller dagpenning vid smittsam sjukdom enligt lagen om smittsamma sjukdomar, betalas rehabiliteringspenningen och rehabiliteringstillägget till sjukförsäkringsfonden till den del de motsvarar beloppet av den sjukdagpenning, partiella sjukdagpenning eller dagpenning vid smittsam sjukdom som har betalats för samma tid.

Om rehabiliteringspenning, rehabiliteringstillägg eller invalidpension och därtill anslutet rehabiliteringstillägg beviljas retroaktivt för samma tid som den för vilken arbetstagaren har fått rehabiliteringspenning på grundval av yrkesinriktad rehabilitering enligt 6 § i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, betalas rehabiliteringspenningen, rehabiliteringstillägget eller invalidpensionen och därtill anslutna rehabiliteringstillägg till sjukförsäkringsfonden till den del de motsvarar beloppet av den rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner som betalats för samma tid, om inte Folkpensionsanstalten drar av dem från den rehabiliteringspenning som den betalar. (9.12.2022/1032)

Om arbetslivspension beviljas retroaktivt för samma tid som den för vilken arbetstagaren har fått sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen, betalas arbetslivspensionen till sjukförsäkringsfonden till den del pensionen motsvarar beloppet av den sjukdagpenning eller partiella sjukdagpenning som har betalats för samma tid.

(8.7.2022/575) Betalning av pension till Folkpensionsanstalten eller ett välfärdsområde

Om en arbetstagare har fått utkomststöd enligt 23 § i lagen om utkomststöd (1412/1997) i förskott, ska pensionskassan till Folkpensionsanstalten eller till ett välfärdsområde på dess yrkande betala den retroaktivt beviljade pensionen till den del pensionen till sitt belopp motsvarar det förskott som har betalats på utkomststödet.

Om ett välfärdsområde har ordnat vård eller omvårdnad på institution eller familjevård för en pensionsberättigad, ska pensionskassan på yrkande av välfärdsområdet till välfärdsområdet betala den pension som den pensionsberättigade har rätt till för tiden i vård eller omvårdnad på institution eller i familjevård, för att användas på det sätt som föreskrivs i 14 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992).

Vad som i denna paragraf föreskrivs om välfärdsområdet i egenskap av den som ordnar sådan vård eller omvårdnad på institution eller familjevård som ges som socialvård tillämpas när det gäller landskapet Åland på kommunerna i landskapet Åland.

Betalning av pension till Folkpensionsanstalten eller en arbetslöshetskassa

Om en arbetstagare tillfälligt har fått av Folkpensionsanstalten utbetalad garantipension enligt 20 § 2 mom. i lagen om garantipension (703/2010) eller pension enligt 72 § i folkpensionslagen eller ovan nämnda pension och bostadsbidrag enligt 8 § i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (571/2007) för samma tid för vilken arbetstagaren med anledning av ändringssökande beviljas pension enligt denna lag retroaktivt, ska pensionskassan betala den retroaktiva pensionen till Folkpensionsanstalten på dess yrkande till den del pensionen motsvarar beloppet av den förmån som Folkpensionsanstalten betalat till ett för stort belopp för samma tid. (20.8.2010/718)

Pensionskassan betalar en pension som den beviljat retroaktivt till Folkpensionsanstalten på det sätt som avses i 1 mom. även då den (29.10.2010/911)

1) fortsätter att betala ut rehabiliteringsstöd som beviljats med anledning av ändringssökande,

2) beviljar förmånstagaren familjepension enligt denna lag,

3) i enlighet med 136 § rättar ett tidigare beslut,

4) i övrigt justerar beloppet av en beviljad pension, eller

5) efter ett beslut om rättelse beviljar fortsatt rehabiliteringsstöd.

Pension betalas dock inte till Folkpensionsanstalten för att ersätta bostadsbidrag som betalats till ett för stort belopp, om samtidigt retroaktiv pension inte betalas för att ersätta den pension som Folkpensionsanstalten har betalat till ett för stort belopp.

Om en arbetstagare har fått arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa för samma tid för vilken han eller hon beviljas annan pension än partiell förtida ålderspension retroaktivt, ska pensionskassan på yrkande av arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten betala den retroaktiva pensionen till arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten till den del pensionen till sitt belopp motsvarar den arbetslöshetsdagpenning eller det arbetsmarknadsstöd som har betalats för samma tid. (29.1.2016/78)

Har en arbetstagare fått studiepenning eller bostadstillägg enligt lagen om studiestöd (65/1994) för samma tid för vilken han eller hon retroaktivt beviljas annan pension än delinvalidpension, ska pensionskassan på yrkande av Folkpensionsanstalten betala den retroaktiva pensionen till Folkpensionsanstalten till den del pensionen motsvarar beloppet av det studiestöd som har betalats för samma tid. (29.10.2010/911)

Se FolkpensionsL 568/2007 72 §.

(8.7.2022/575) Tidsfrist för framställande av betalningsyrkande

I de fall som avses i 114–117 § betalas pensionen till sjukförsäkringsfonden, arbetsgivaren, välfärdsområdet, Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan endast under förutsättning att betalningsyrkandet har framställts hos pensionskassan minst två veckor före den dag då pensionen ska utbetalas.

Vad som i denna paragraf föreskrivs om välfärdsområdet tillämpas när det gäller landskapet Åland på kommunerna i landskapet Åland.

Betalning av pension till ett välfärdsområde på basis av samtycke (8.7.2022/575)

Pensionskassan kan med pensionstagarens samtycke besluta att pensionen ska betalas till det välfärdsområde inom vars område pensionstagaren har sin hemkommun för att användas till vård av pensionstagaren och av en person vars uppehälle pensionstagaren enligt 2 § i lagen om utkomststöd är skyldig att dra försorg om. Detta förutsätter att det inte kan anses vara ändamålsenligt att betala pensionen till pensionstagaren själv på grund av hans eller hennes levnadsvanor eller sjukdom eller av någon annan särskild orsak och en intressebevakare inte har förordnats för honom eller henne. (8.7.2022/575)

En framställning om betalning av en pension till ett välfärdsområde kan göras av pensionstagaren, dennes make, någon annan anhörig, den som huvudsakligen sköter honom eller henne eller av välfärdsområdet. (8.7.2022/575)

Pension får inte i strid med pensionstagarens samtycke användas för något annat ändamål än för omvårdnaden under den månad för vilken pensionen har betalats ut.

Vad som i denna paragraf föreskrivs om välfärdsområdet tillämpas när det gäller landskapet Åland på kommunerna i landskapet Åland. (8.7.2022/575)

(21.12.2016/1256) Utbetalningsordning för pension

Om pension ska betalas till någon annan än pensionstagaren själv på basis av denna eller någon annan lag, och två eller flera myndigheter, välfärdsområden, anstalter eller organ eller andra instanser har rätt till den, betalas pensionen i följande ordning: (8.7.2022/575)

1) till sjukförsäkringsfonden enligt 115 §,

2) som obetalda försäkringsavgifter till pensionsanstalten enligt 120 § 1 mom. i lagen om pension för företagare eller till Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt enligt 28 § i lagen om pension för lantbruksföretagare,

3) till pensionsanstalten som återkrav av pension som betalats utan grund enligt 123 §,

4) till arbetsgivaren enligt 114 §,

5) till en arbetslöshetskassa eller Folkpensionsanstalten enligt 117 § 4 mom.,

6) till Folkpensionsanstalten enligt 117 § 1 eller 2 mom.,

7) till Folkpensionsanstalten enligt 116 § 1 mom.,

8) till ett välfärdsområde enligt 116 § 1 mom., (8.7.2022/575)

9) till ett välfärdsområde enligt 116 § 2 mom., (8.7.2022/575)

10) till Folkpensionsanstalten enligt 117 § 5 mom.,

11) en betalning utan grund av pension till en anstalt i ett EU- eller EES-land enligt artikel 72.2 i EU:s tillämpningsförordning om social trygghet,

12) till en utsökningsmyndighet enligt 4 kap. 2 § i utsökningsbalken (705/2007),

13) en betalning utan grund av annan förmån än pension till en anstalt i ett EU- eller EES-land enligt artikel 72.1 och 72.3 i EU:s tillämpningsförordning om social trygghet,

14) en betalning utan grund av pension eller annan förmån till en anstalt i ett land som ingått en överenskommelse om social trygghet enligt bestämmelserna i överenskommelserna om social trygghet,

15) till ett välfärdsområde enligt 119 §. (8.7.2022/575)

Vad som i denna paragraf föreskrivs om välfärdsområdet tillämpas när det gäller landskapet Åland på kommunerna i landskapet Åland. (8.7.2022/575)

(20.3.2015/296) Överföring eller pantsättning av pension samt förbud mot utmätning av kostnadsersättning

Pension får inte överföras på någon annan person. Ett avtal som avser pantsättning av pension är ogiltigt.

Kostnadsersättning som betalas enligt denna lag får inte mätas ut.

(20.3.2015/296) Preskription av pension

Rätten att få pension preskriberas fem år efter den dag då pensionen borde ha betalats, om inte preskriptionen har avbrutits innan dess. Från avbrytandet av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid löpa. Preskriptionen avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 och 11 § i lagen om preskription av skulder (728/2003). Preskriptionstiden kan förlängas på det sätt som anges i 11 § 3 mom. i lagen om preskription av skulder.

Återkrav av pension som betalats utan grund

Om pension har betalats till ett större belopp än vad mottagaren har rätt till, skall pensionskassan återkräva den pension som betalas utan grund.

Pensionskassan kan helt eller delvis avstå från att återkräva en pension som betalats utan grund, om detta anses skäligt och betalningen av pensionen inte kan anses ha berott på pensionstagarens eller dennes företrädares svikliga förfarande. Pensionskassan kan avstå från att återkräva en pension som betalats utan grund även när det belopp som skall återkrävas är ringa.

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas också om pensionskassan i egenskap av avgörande pensionsanstalt inom den privata sektorn eller sista pensionsanstalt utan grund har betalat ut pension enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn. Om pensionskassan i egenskap av sista pensionsanstalt utan grund har betalat ut pension enligt pensionslagen för den offentliga sektorn, fattas återkravsbeslutet av Keva enligt vad som föreskrivs om återkrav i pensionslagen för den offentliga sektorn. Pensionskassan ger i egenskap av sista pensionsanstalt en beslutssammanställning över de pensioner som ska återkrävas och återkräver beloppet. (29.1.2016/78)

Beslut om återkrav av en pension som betalats utan grund skall fattas inom fem år räknat från den dag pensionen betalades ut. En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 och 11 § i lagen om preskription av skulder. Från avbrytandet av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid löpa. Preskriptionstiden på fem år kan förlängas på det sätt som anges i 11 § 3 mom. i lagen om preskription av skulder.

Om pensionskassan till en pensionstagares konto i ett penninginstitut utan grund har betalat ut sådan pension eller annan förmån som hänför sig till tiden efter den månad då pensionstagaren avled, har pensionskassan rätt att av penninginstitutet få återbetalning utan dödsboets samtycke och utan återkravsbeslut. (21.12.2016/1256)

Kvittning av pension som betalats utan grund

Pensionsanskassan kan också återkräva pension som den betalat utan grund genom kvittning mot framtida pensionsposter. Från den pensionspost som i varje enskilt fall skall betalas ut får dock inte utan pensionstagarens samtycke dras av mer än en sjättedel av den del av pensionsposten som återstår då på denna verkställts förskottsinnehållning enligt lagen om förskottsuppbörd (1118/1996).

Om pensionskassan i egenskap av sista pensionsanstalt genomför återkravet genom kvittning, skall såsom den pensionspost som avses i 1 mom. betraktas det sammanlagda beloppet av de pensionsposter som pensionskassan i egenskap av sista pensionsanstalt skall betala.

(9.12.2022/1032) Återkrav av rehabiliteringspenning som Folkpensionsanstalten beviljat retroaktivt

Om en arbetstagare retroaktivt beviljas rehabiliteringspenning på grundval av yrkesinriktad rehabilitering enligt 6 § i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner för samma tid som den för vilken arbetstagaren har fått rehabiliteringspenning eller invalidpension och därtill anslutet rehabiliteringstillägg enligt denna lag, har pensionsanstalten rätt att av Folkpensionsanstalten återkräva den rehabiliteringspenning som Folkpensionsanstalten betalar retroaktivt till den del den motsvarar beloppet av den rehabiliteringspenning eller invalidpension och därtill anslutna rehabiliteringstillägg som har betalats för samma tid. Rätt till återkrav föreligger dock inte, om den rehabiliteringsförmån som arbetspensionsanstalten betalat dras av från den rehabiliteringspenning som Folkpensionsanstalten betalar.

Ändringssökande

(30.12.2019/1471) Sökande av ändring

För sökande av ändring finns besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolen. Bestämmelser om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och nämndens medlemmar finns i lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (677/2005) och bestämmelser om försäkringsdomstolen i domstolslagen (673/2016) och lagen om rättegång i försäkringsdomstolen (677/2016).

Ändring i ett beslut som pensionskassan eller Pensionsskyddscentralen har meddelat med stöd av denna lag får sökas hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden. Ändring i ett beslut som besvärsnämnden för arbetspensionsärenden har meddelat i ett besvärsärende får sökas genom besvär hos försäkringsdomstolen. Bestämmelser om ändringssökande finns i 9 kap. och i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).

I Pensionsskyddscentralens beslut enligt 108 § i denna lag och enligt 111 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare om vilken pensionsanstalt som är behörig att behandla en pensionsansökan får ändring inte sökas genom besvär.

(29.1.2016/78) Sökande av ändring i pensionskassans beslutssammanställning i egenskap av sista pensionsanstalt

På en beslutssammanställning som pensionskassan har gett i egenskap av sista pensionsanstalt tillämpas vad som i detta kapitel föreskrivs om beslut. Om pensionskassans beslut ingår i den beslutssammanställning som Keva har gett i egenskap av sista pensionsanstalt, söks ändring i beslutssammanställningen och behandlas besvärsärendet enligt vad som bestäms i pensionslagen för den offentliga sektorn.

Tid för sökande av ändring

Tiden för sökande av ändring är 30 dagar från den dag då parten har fått del av det beslut som pensionskassan eller besvärsnämnden för arbetspensionsärenden meddelat. En part anses ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den dag då beslutet postades under den adress som parten har uppgett, om det inte visas något annat i samband med att ändring söks.

Grundbesvär över debitering

En part får anföra grundbesvär över en debitering, om han eller hon anser att en debitering av en pensionsförsäkringsavgift som med stöd av denna lag påförts av pensionskassan eller en innehållning av arbetstagarens pensionsförsäkringsavgift som arbetsgivaren verkställt på basis av 142 eller 143 § strider mot lag. Grundbesvär skall anföras skriftligen hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden senast inom två år från ingången av året efter det år under vilket fordran påfördes eller debiterades.

Om grundbesvär anförs med anledning av utmätning, gäller dessutom vad som i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007) föreskrivs om grundbesvär. (7.12.2007/1168)

Inlämnande av besvärsskrift

En part skall lämna in en besvärsskrift som gäller ett beslut som meddelats av pensionskassan eller besvärsnämnden för arbetspensionsärenden till pensionskassan inom den föreskrivna tiden för sökande av ändring.

Rättelse av beslut i samband med att ändring söks

Pensionskassan undersöker om den själv kan rätta sitt beslut. Om pensionskassan till alla delar godkänner de yrkanden som framställs i besvärsskriften, skall den ge ett rättelsebeslut i ärendet. Ändring i rättelsebeslutet får sökas på det sätt som föreskrivs i detta kapitel.

Om pensionskassan har gett en beslutssammanställning i egenskap av sista pensionsanstalt, ska den innan ärendet behandlas begära ett utlåtande av Keva till den del besvären gäller pensionsskydd som sköts av Keva. Ett utlåtande begärs dock inte om besvären enbart gäller bedömning av arbetsförmågan. (29.1.2016/78)

Om pensionskassan och alla andra pensionsanstalter vilkas beslut besvären gäller godkänner ändringssökandens yrkanden, ger pensionskassan i egenskap av sista pensionsanstalt en ny, rättad beslutssammanställning. Pensionskassan ger en ny, rättad beslutssammanställning även då besvären över sammanställningen gäller enbart bedömning av arbetsförmågan och pensionskassan i egenskap av sista pensionsanstalt godkänner de yrkanden som framställts i den besvärsskrift som tillställts den. I en på detta sätt rättad beslutssammanställning får ändring sökas på det sätt som föreskrivs i detta kapitel.

Om pensionskassan endast delvis rättar sitt tidigare beslut, skall den meddela ett interimistiskt beslut i ärendet. I det interimistiska beslutet får ändring inte sökas.

Överföring av besvär till besvärsinstans

Godkänner pensionskassan inte ändringssökandens yrkanden till alla delar, skall den inom 30 dagar från besvärstidens utgång sända besvärsskriften och sitt utlåtande om besvären till besvärsnämnden för arbetspensionsärenden. Gäller besvären ett beslut som meddelats av besvärsnämnden för arbetspensionsärenden, skall pensionskassan sända besvärsskriften och sitt utlåtande till försäkringsdomstolen inom den nämnda tiden.

Godkänner pensionskassan de yrkanden som framställts i besvärsskriften helt eller delvis efter det att besvärsskriften har inlämnats till besvärsinstansen, kan pensionskassan meddela ett interimistiskt beslut i ärendet. Besvärsinstansen skall utan dröjsmål underrättas om det interimistiska beslutet. I det interimistiska beslutet får ändring inte sökas.

Pensionskassan kan avvika från den tidsfrist som nämns i 1 mom., om inhämtandet av tilläggsutredning som krävs med anledning av besvären förutsätter detta. Ändringssökanden skall då utan dröjsmål underrättas om att tilläggsutredning inhämtas. Besvärsskriften och utlåtandet skall dock sändas till besvärsinstansen senast 60 dagar från besvärstidens utgång.

Om pensionskassan har gett en beslutssammanställning i egenskap av sista pensionsanstalt och begärt ett i 130 § 2 mom. avsett utlåtande av Keva, och den inte rättar sitt beslut i enlighet med ändringssökandens yrkande, ska pensionskassan inom 60 dagar från besvärstidens utgång till den besvärsinstans som avses i 1 mom. i denna paragraf lämna in besvärsskriften samt de utlåtanden som getts med anledning av den. (29.1.2016/78)

Besvär som inkommit efter besvärstidens utgång

Har besvär som anförs hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden eller försäkringsdomstolen kommit till pensionskassan eller till besvärsnämnden för arbetspensionsärenden eller försäkringsdomstolen efter utgången av den tid som bestäms i 127 eller 128 §, kan besvären ändå tas upp till behandling, om det finns vägande orsaker till förseningen.

Verkställighet av beslut

Ett beslut som pensionskassan meddelat skall, även om ändring har sökts, iakttas till dess ärendet har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut.

Ett lagakraftvunnet beslut av pensionskassan och besvärsnämnden för arbetspensionsärenden får verkställas såsom en lagakraftvunnen dom i tvistemål.

Rättelse av skriv- eller räknefel

Pensionskassan skall rätta uppenbara skriv- eller räknefel eller andra jämförbara klara fel i sitt beslut. Ett fel får dock inte rättas, om rättelsen leder till ett resultat som är oskäligt för en part.

Rättelse av sakfel

Pensionskassan kan undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt, om beslutet grundar sig på klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag, eller om det har skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades.

Pensionskassan får inte ändra sitt beslut eller undanröja det till en parts nackdel, om inte parten samtycker till detta.

(21.12.2016/1256) Rättelse av ett lagakraftvunnet beslut på basis av ny utredning

Om ny utredning framkommer i ett ärende efter det att pensionskassans eller Pensionsskyddscentralens beslut vunnit laga kraft ska ärendet prövas på nytt. Pensionskassan kan då bevilja en förvägrad pension eller justera en redan beviljad pension till ett större belopp. På motsvarande sätt kan Pensionsskyddscentralen avgöra ett ärende som hör till dess uppgifter till en parts fördel. Även besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar ärenden som gäller ändringssökande. Ändring i ett sådant beslut får sökas på det sätt som föreskrivs i 125–127 §.

Undanröjande av ett lagakraftvunnet beslut

Om ett lagakraftvunnet beslut som pensionskassan meddelat med stöd av denna lag grundar sig på oriktig eller bristfällig utredning eller är uppenbart lagstridigt, kan besvärsnämnden för arbetspensionsärenden på yrkande av den försäkrade eller pensionskassan undanröja beslutet och förordna ny behandling av ärendet. Besvärsnämnden ska ge parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. I ett beslut av besvärsnämnden får ändring inte sökas genom besvär. (17.6.2011/680)

Om ett lagakraftvunnet beslut som besvärsnämnden för arbetspensionsärenden eller försäkringsdomstolen meddelat med stöd av denna lag grundar sig på oriktig eller bristfällig utredning eller är uppenbart lagstridigt, kan försäkringsdomstolen på yrkande av parten eller pensionskassan undanröja beslutet och förordna ny behandling av ärendet. Försäkringsdomstolen skall ge parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs.

Om pensionskassan yrkar att ett beslut skall undanröjas, kan den avbryta utbetalningen av en pension eller betala pensionen enligt sitt yrkande till dess ärendet har avgjorts på nytt.

Ansökan om undanröjande av ett beslut skall göras inom fem år från det att beslutet har vunnit laga kraft. Av särskilt vägande skäl kan ett beslut även undanröjas på ansökan som gjorts efter utgången av den föreskrivna tiden.

Delgivning av det hörande som avses i 1 och 2 mom. ska ske på det sätt som bestäms i 59 § i förvaltningslagen (434/2003). (17.6.2011/680)

(30.12.2019/1471) Nytt avgörande av ett ärende med anledning av retroaktivt beviljad primär förmån eller annan pension

Om pensionstagaren retroaktivt, efter det att beslutet har meddelats, har beviljats en primär förmån eller pension som avses i 99 § eller sådan pension som avses i 96 a § 1 och 2 mom., kan pensionskassan utan undanröjande av beslutet eller samtycke av part avgöra ärendet på nytt.

BESTÄMMELSER OM FÖRSÄKRING OCH FÖRDELNING AV KOSTNADER

Ordnande av pensionsskydd och avgifter till pensionskassan

Ordnande av pensionsskydd

(19.12.2018/1272) Arbetsgivarens skyldighet att ordna pensionsskydd för arbetstagarna

Arbetsgivaren ska ordna pensionsskydd i pensionskassan för en arbetstagare som avses i 4 §, om arbetsgivaren har betalat arbetsinkomst enligt 78 § till arbetstagaren. Arbetsgivaren ska ordna pensionsskydd senast när arbetsinkomsten har betalats och innan arbetsinkomsten enligt 12 § i lagen om inkomstdatasystemet (53/2018) ska anmälas till inkomstregistret.

(19.12.2018/1272) Anmälningar som krävs för ordnandet och skötseln av pensionsskydd

För ordnandet och skötseln av pensionsskyddet ska arbetsgivaren till pensionskassan anmäla sina identifieringsuppgifter och sitt pensionsarrangemangsnummer samt namn, löneuppgifter och personbeteckningar, eller andra identifieringsuppgifter för personer som saknar personbeteckning, för sina anställda i ett anställningsförhållande enligt denna lag. Uppgifterna ska anmälas inom den tid som anges i 12 § i lagen om inkomstdatasystemet.

Arbetsgivarens rätt att få ett beslut om den arbetsinkomst som ligger till grund för försäkringen

På ansökan av arbetsgivaren skall pensionskassan meddela ett beslut om huruvida den lön eller någon annan ersättning som betalas till arbetstagaren är sådan arbetsinkomst på basis av vilken arbetsgivaren skall ordna pensionsskydd enligt denna lag.

Avgifter till pensionskassan

(20.3.2015/296) Pensionsförsäkringsavgift

För bekostande av pensionsskydd enligt denna lag är arbetsgivaren och arbetstagaren skyldiga att vardera betala en pensionsförsäkringsavgift till pensionskassan. Den arbetsinkomst som pensionsförsäkringsavgiften grundar sig på bestäms enligt 78 §. Arbetstagarens pensionsförsäkringsavgift är lika stor som arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift, om vilken det föreskrivs i 153 § i lagen om pension för arbetstagare. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer på ansökan av pensionskassan procentsatsen för arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgift.

Staten deltar i bekostandet av pensionsskydd enligt denna lag så som bestäms i 152 §.

(20.3.2015/296) Förhöjning eller nedsättning av arbetsgivares pensionsförsäkringsavgift

Arbetsgivares i 141 § föreskrivna pensionsförsäkringsavgift förhöjs eller nedsätts beroende på förhållandet mellan den utgift som förorsakas av beviljade invalidpensioner åt arbetstagare som varit anställda hos arbetsgivaren och den teoretiska utgift som uträknas på grundval av åldersfördelningen bland de arbetstagare som varit anställda hos arbetsgivaren (riskförhållande). Förhöjningen eller nedsättningen av arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgift bestäms för varje år på grundval av riskförhållandet för de två år som föregår året före betalningsåret. Förhöjningen eller nedsättningen av pensionsförsäkringsavgiften bestäms närmare i enlighet med de i 202 § avsedda beräkningsgrunderna.

Innehållning av arbetstagarens pensionsförsäkringsavgift, betalning av pensionsförsäkringsavgift och indrivning av arbetstagarens pensionsförsäkringsavgift

Arbetsgivaren är skyldig att i samband med lönebetalningen på arbetstagarens lön (arbetsinkomst) innehålla den pensionsförsäkringsavgift som arbetstagaren skall betala till pensionskassan.

Arbetsgivaren ska betala den pensionsförsäkringsavgift som han innehållit på arbetstagarens lön och sin egen pensionsförsäkringsavgift till pensionskassan senast den 10 dagen i den andra kalendermånaden efter den lönebetalningsperiod som avses i 2 kap. 17 § i lagen om sjöarbetsavtal (förfallodag för pensionsförsäkringsavgift). Inom samma tid ska arbetsgivaren kalendermånadsvis sända pensionskassan en redovisning över pensionsförsäkringsavgifterna per fartyg av vilken framgår beloppet av de pensionsförsäkringsavgifter som innehållits på arbetstagarnas löner och arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgift. (20.3.2015/296)

Om arbetsgivaren inte senast på förfallodagen har betalat den pensionsförsäkringsavgift som han innehållit av arbetstagaren till pensionskassan, har pensionskassan rätt att inkräva premien på arbetstagarens vägnar.

(19.12.2018/1272) Fastställande av pensionsförsäkringsavgiften på basis av uppskattning

Om en arbetsgivare försummar sin skyldighet att anmäla löneuppgifter enligt 139 §, kan pensionskassan för arbetstagaren göra en uppskattning av den lön som ska användas som grund för arbetspensionsförsäkringsavgiften och fastställa arbetspensionsförsäkringsavgiften utifrån den uppskattade lönen. Lönen uppskattas enligt de beräkningsgrunder som avses i 202 §.

Retroaktiv innehållning av arbetstagarens pensionsförsäkringsavgift

Om innehållning av arbetstagarens pensionsförsäkringsavgift helt eller delvis inte har verkställts, har arbetsgivaren rätt att innehålla det felande beloppet på lön som utbetalas till arbetstagaren senare. Innehållningen skall dock ske före utgången av det andra kalenderåret efter utbetalningen av lönen.

Innehållning av arbetstagarens pensionsförsäkringsavgift på lön som betalas av en ställföreträdande betalare

Arbetstagarens pensionsförsäkringsavgift innehålls också på lön som betalas av en ställföreträdande betalare.

Arbetsgivarens ansvar för pensionsförsäkringsavgifter som inte har innehållits av arbetstagaren

Arbetsgivaren är ansvarig gentemot pensionskassan för den pensionsförsäkringsavgift som arbetsgivaren inte har innehållit på arbetstagarens lön.

(18.1.2013/45) Dröjsmålsränta på pensionsförsäkringsavgift

Om en arbetsgivare har försummat att betala pensionsförsäkringsavgiften senast på förfallodagen, ska arbetsgivaren till pensionskassan för dröjsmålstiden betala en dröjsmålsränta enligt den räntefot som avses i 4 a § 1 mom. i räntelagen.

Utsökning av pensionsförsäkringsavgifter

En pensionsförsäkringsavgift som påförts med stöd av denna lag är inklusive dröjsmålsränta direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivning av sådana fordringar finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter. Bestämmelser om indrivning av fordringar finns dessutom i lagen om indrivning av fordringar (513/1999). (19.12.2018/1272)

Pensionsförsäkringsavgifter, om vilkas betalning det har getts en förbindelse som avses i 4 § 2 mom. 4 punkten, får hos den som gett förbindelsen utmätas på det sätt som föreskrivs i 1 mom.

Om arbetsgivaren eller den som har gett en förbindelse som avses i 4 § 2 mom. 4 punkten är ett företag eller en sammanslutning, för vars förpliktelser en delägare eller bolagsman svarar såsom för egen skuld, kan en pensionsförsäkringsavgift som påförts med stöd av denna lag utmätas hos delägaren eller bolagsmannen på det sätt som föreskrivs i 1 mom.

(14.8.2009/635) Konkursbons ansvar för pensionsförsäkringsavgifter

Om en arbetsgivare försätts i konkurs, övergår arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter enligt denna lag på konkursboet från den dag då konkursen började. Konkursboet betalar pensionsförsäkringsavgifterna för konkurstiden.

Preskription av pensionsförsäkringsavgifter

Pensionskassan skall påföra en pensionsförsäkringsavgift som baserar sig på denna lag inom fem år från den förfallodag för en pensionsförsäkringsavgift som anges i 142 § 2 mom.

Om en arbetstagares arbetsinkomst på det sätt som avses i 81 b § 2 mom. me2 stöd av arbetstagarens utredning eller av någon annan anledning har utökats retroaktivt med till pension berättigande arbetsinkomster som är mer än fem år gamla, ska pensionskassan på basis av dessa arbetsinkomster fastställa pensionsförsäkringsavgiften inom tio år från den förfallodag för pensionsförsäkringsavgiften som anges i 142 § 2 mom. (30.12.2008/1103)

Återbetalning när arbetstagarens pensionsförsäkringsavgift har innehållits utan grund

Arbetsgivaren skall på arbetstagarens yrkande till arbetstagaren återbetala en pensionsförsäkringsavgift som har innehållits utan grund på arbetstagarens lön eller den del av avgiften som överstiger arbetstagarens pensionsförsäkringsavgift.

Preskription av återbetalning av pensionsförsäkringsavgift som betalats utan grund och av arbetstagarens pensionsförsäkringsavgift som innehållits på arbetstagarens lön utan grund

Återbetalningen av en pensionsförsäkringsavgift som betalats utan grund och av arbetstagarens pensionsförsäkringsavgift som innehållits på arbetstagarens lön utan grund preskriberas fem år från den dag då avgiften betalades eller arbetstagarens pensionsförsäkringsavgift innehölls på arbetstagarens lön, om inte preskriptionen har avbrutits före det. Preskriptionen avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 och 11 § i lagen om preskription av skulder. Från avbrytandet av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid. Preskriptionstiden på fem år kan förlängas på det sätt som anges i 11 § 3 mom. i lagen om preskription av skulder.

(19.12.2018/1272) Försummelseavgift

En arbetsgivare som inte har ordnat pensionsskydd senast den åttonde dagen i kalendermånaden efter lönebetalningsmånaden är skyldig att betala en försummelseavgift som är högst lika stor som pensionsförsäkringsavgiften för försummelsetiden. När försummelseavgiften fastställs ska hänsyn tas till försummelsetidens längd, om försummelsen varit upprepad, om försummelsen varit uppsåtlig, arbetspensionsförsäkringsavgiften för försummelsetiden och arbetsinkomsterna för försummelsetiden.

Om pensionskassan anser att en arbetsgivare har försummat att ordna pensionsskydd enligt denna lag, ska pensionskassan hos Statskontoret göra en ansökan om påförande av försummelseavgift. Statskontoret avgör genom sitt beslut huruvida arbetsgivaren har försummat sin skyldighet att ordna pensionsskydd enligt denna lag och påför en försummelseavgift som betalas till den pensionskassa som ansökt om påförande av försummelseavgift. Pensionskassan svarar för att ta ut försummelseavgiften. Finansinspektionen meddelar pensionskassan närmare föreskrifter om hur pensionskassan ska behandla den inbetalda försummelseavgiften och de kostnader som hänför sig till den.

Pensionskassan kan avstå från att göra en ansökan enligt 2 mom., om försummelsen inte kan anses vara uppsåtlig och det uppskattade avgiftsbeloppet är högst 215,98 euro eller om den som är skyldig att ordna pensionsskydd har visat genom sitt förfarande att den inte har haft för avsikt att försumma sin försäkringsskyldighet, eller om försummelseavgift inte kan påföras av en orsak som anges i 4 mom. Statskontoret avstår helt eller delvis från att påföra försummelseavgift, om försummelsen inte kan anses vara uppsåtlig och om det vore oskäligt att påföra avgiften med hänsyn till de omständigheter som nämns i 1 mom. eller av någon annan särskild orsak.

Försummelseavgift kan inte påföras den som är misstänkt för samma gärning i en förundersökning eller åtalsprövning eller i ett brottmål som behandlas vid en domstol. Försummelseavgift kan inte heller påföras den som åtalats för samma gärning, om åtalet har avgjorts i domstol genom ett beslut som vunnit laga kraft.

Vad som i denna lag föreskrivs om delgivning av beslut i 107 § 4 mom., sökande av ändring i 125 §, tid för sökande av ändring i 127 §, grundbesvär över debitering i 128 §, inlämnande av besvärsskrift i 129 §, rättelse av beslut i samband med att ändring söks i 130 §, överföring av besvär till besvärsinstans i 131 §, besvär som inkommit efter besvärstidens utgång i 132 §, verkställighet av beslut i 133 § 2 mom., undanröjande av ett lagakraftvunnet beslut i 137 §, dröjsmålsränta på pensionsförsäkringsavgift i 146 §, utsökning av pensionsförsäkringsavgifter i 147 § och konkursbons ansvar för pensionsförsäkringsavgifter i 147 a § tillämpas även på ärenden som gäller försummelseavgift.

Pensionskassan ska debitera en av Statskontoret påförd försummelseavgift utan dröjsmål efter att avgiftsbeslutet vunnit laga kraft. Pensionskassan ska ta ut försummelseavgiften inom de fem kalenderår som omedelbart följer på det år då avgiften debiterades, annars preskriberas rätten till avgiften.

Statens andel

Staten är skyldig att till pensionskassan under åren 2016–2020 betala 31 procent och under år 2021 och senare år 29 procent av de pensioner och rehabiliteringspenningar enligt denna lag som hänför sig till nämnda år och som pensionskassan eller någon annan pensionsanstalt betalar. (20.3.2015/296)

Staten betalar varje år i förskott ett belopp som motsvarar vad staten uppskattas komma att betala som sin andel.

Närmare bestämmelser om betalningen av statens andel och förskott utfärdas genom förordning av statsrådet.

Fördelningen av kostnader mellan pensionsanstalterna

Bestämmande av pensionens ansvarsfördelningsdel

För pension enligt denna lag ansvarar pensionskassan ensam till den del som pensionen överstiger ett belopp som motsvarar pension enligt lagen om pension för arbetstagare.

För det belopp av pensionen enligt denna lag som motsvarar pension enligt lagen om pension för arbetstagare och för hela beloppet av rehabiliteringspenning enligt denna lag ansvarar pensionskassan enligt vad som föreskrivs i 154–159 §.

Närmare bestämmelser om beräkningen av det belopp av en pension enligt denna lag som motsvarar pension enligt lagen om pension för arbetstagare utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.

(29.1.2016/78) Pensionskassans ansvar för ålderspensionen

Pensionskassan svarar för

1) den del av en arbetstagares och pensionstagares ålderspension som grundar sig på arbetstagarens arbete före utgången av månaden före den månad då den första ålderspensionen börjar och som motsvarar en pensionstillväxt på 0,4 procent per år med 65 år som pensionsålder eller, om ålderspensionsdelen grundar sig på arbetstagarens arbete efter det att han eller hon fyller 65 år, arbetstagarens ålder det år som arbetet utförts, och beräknad enligt de av social- och hälsovårdsministeriet fastställda eller givna beräkningsgrunderna; i pensionskassans ansvar ingår dock inte höjningar till följd av i 101 § avsedd justering av årsinkomsterna med lönekoefficienten eller i 102 § avsedd indexjustering av löpande pensioner och inte heller ändringar på grund av livslängdskoefficienten,

2) det belopp med vilket den del som pensionskassan svarar för har justerats i enlighet med 155 § och de av social- och hälsovårdsministeriet givna beräkningsgrunderna, och (20.5.2022/360)

3) det belopp som separat för utökande av den fonderade delen har överförts till den ålderspensionsdel som pensionskassan svarar för.

(20.5.2022/360) Justering av ålderspensionsansvaren med en avsättningskoefficient för pensionsansvaret

De fonderade delarna av ålderspensionerna justeras årligen med ett belopp som beräknas med hjälp av den i 171 § i lagen om pension för arbetstagare avsedda grund för avsättningskoefficienten för pensionsansvaret som ingår i de beräkningsgrunder som utfärdas med stöd av 202 § i denna lag.

Pensionskassans ansvar för invalidpensionen

Pensionskassan svarar för kostnaderna för sådan invalidpension i fråga om vilken den försäkrades sammanlagda arbetsinkomster enligt denna lag och lagen om pension för arbetstagare under de två sista kalenderåren av den granskningstid som avses i 82 § 1 mom. i denna lag uppgår till minst 12 566,70 euro. Pensionskassan svarar för kostnaderna i samma förhållande som de i pensionskassan försäkrade av denna lag omfattade arbetsinkomsternas andel utgör av det sammanlagda beloppet av motsvarande arbetsinkomster enligt de pensionslagar som nämns i 3 §, inkomsten för återstående tid som hänför sig till en invalidpension som upphört samt de i 80 § avsedda arbets- och förvärvsinkomsterna enligt 82 § 2 mom. och de i 82 § 4–6 mom. avsedda arbets- och förvärvsinkomsterna under de nämnda två kalenderåren. (30.12.2019/1471)

Pensionskassan svarar inte för invalidpensionen till den del de i pensionskassan försäkrade arbetsinkomsterna som omfattas av denna lag understiger 2 094,45 euro under de i 1 mom. nämnda två kalenderåren.

Till den ovan i 1 mom. avsedda pensionen räknas också en pensionsdel som erhålls med stöd av lagen om pension för arbetstagare.

Pensionskassans ansvar omfattar dock inte

1) rehabiliteringstillägg enligt 30 §; pensionskassans ansvar omfattar inte heller tillägget till den del som det hänför sig till den i 153 § 1 mom. avsedda del med vilken beloppet av en pension enligt denna lag överstiger pension enligt lagen om pension för arbetstagare,

2) en pensionsdel som intjänats för sådan oavlönad tid som avses i 80 §,

3) förhöjning till följd av sådan indexjustering enligt 102 § som gjorts efter pensionens början, och inte heller

4) engångsförhöjning av invalidpension enligt 87 §.

Pensionskassans ansvar för rehabiliteringspenningen och övriga rehabiliteringskostnader

Pensionskassans ansvar för rehabiliteringspenningen är lika stort som ansvaret enligt 156 § för en sådan invalidpension som den försäkrade skulle ha rätt till om han eller hon vid den tidpunkt som avses i 28 § hade blivit arbetsoförmögen på ett sätt som berättigar till invalidpension.

Pensionskassan svarar i egenskap av pensionsanstalt som sörjer för rehabiliteringen ensam för andra rehabiliteringskostnader än de som orsakas av rehabiliteringsstödet och rehabiliteringspenningen.

(21.12.2016/1256) Pensionskassans ansvar för en pensionsdel som intjänats för oavlönad tid

För den pensionsdel som intjänats på grundval av i 80 § avsedd oavlönad tid svarar, i förhållande till de i respektive pensionsanstalt försäkrade arbetsinkomsterna, de pensionsanstalter gemensamt som sköter pensionsskyddet enligt de arbetspensionslagar som nämns i 3 §. För den andel som motsvarar de arbetsinkomster som försäkrats enligt pensionslagen för den offentliga sektorn svarar i förhållande till arbetsinkomsterna

1) Keva i enlighet med vad som föreskrivs om dess finansieringsansvar i 2 § 1 mom. 2 punkten i lagen om Keva (66/2016),

2) staten i enlighet med vad som föreskrivs om dess finansieringsansvar i 1 § i lagen om finansiering av statens pensionsskydd (67/2016),

3) kyrkans pensionsfond i enlighet med vad som föreskrivs om dess finansieringsansvar i 1 § i lagen om finansiering av evangelisk-lutherska kyrkans pensionsskydd (68/2016),

4) Folkpensionsanstalten i enlighet med vad som föreskrivs om dess finansieringsansvar i 13 § i lagen om Folkpensionsanstalten (731/2001),

5) Finlands Bank i enlighet med vad den svarar för finansieringen av sin personals pensioner.

(11.6.2020/457)

De grunder för pensionskassans eventuella förskott och slutliga avgifter som Pensionsskyddscentralens ansökan gäller samt tidpunkterna för betalning av dem ingår i de kostnadsfördelningsgrunder som nämns i 183 § 2 mom. i lagen om pension för arbetstagare.

Pensionskassans ansvar för förmåner som skall bekostas gemensamt

Pensionskassan och de pensionsanstalter som sköter pensionsskyddet enligt lagen om pension för arbetstagare svarar gemensamt för följande kostnader till den del dessa inte bekostas av någon annan:

1) andra ålders- och invalidpensioner än de som avses i 154 och 156 §, med undantag för de belopp som betalas enligt 174 och 175 § i lagen om pension för arbetstagare,

2) de delar av pensionerna och rehabiliteringspenningen som överstiger de i 154–157 § angivna beloppen; kostnaderna för rehabiliteringspenningen anses då helt och hållet bli bestämda utifrån den pensionslag enligt vilken rehabiliteringspenningen har beviljats,

3) familjepension,

4) partiell förtida ålderspension,

5) rehabiliteringstillägg; till tillägget räknas då också förhöjningens belopp till den del det hänför sig till den i 153 § 1 mom. avsedda del med vilken en pension enligt denna lag överstiger motsvarande pension enligt lagen om pension för arbetstagare,

6) kostnader på grund av ändringar i de beräkningsgrunder för ansvarsskulden och pensionsansvaret som social- och hälsovårdsministeriet meddelat,

7) kostnader som föranleds av överföringar som avses i 154 § 2 och 3 punkten,

8) i 179 § 1 mom. 1–8 och 10 punkten i lagen om pension för arbetstagare avsedda andelar i kostnaderna för pensionsskyddet enligt den lagen, och

9) arbetslivspension.

(29.1.2016/78)

De i 1 mom. uppräknade kostnaderna, med undantag för kostnaderna för rehabiliteringspenning, omfattar inte pensionsdelar som avses i 158 §.

Pensionskassans andel av de kostnader för ålderspensioner som avses i 1 mom. 1, 2 och 4 punkten, med undantag för kostnaderna för ålderspensioner som betalats som engångsbelopp i samband med invalidpension, bestäms i förhållande till de medel som är avsedda för utgifter som bekostas gemensamt. Pensionskassans andel av de kostnader för invalidpensioner som avses i 1 mom. 1 punkten, de kostnader för andra pensioner än ålderspensioner som avses i 1 mom. 2 punkten, de ovannämnda kostnader för ålderspensioner som betalats som engångsbelopp i samband med invalidpension och som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten samt de kostnader som avses i 1 mom. 3, 5 och 9 punkten bestäms i förhållande till de arbetsinkomster som är försäkrade i pensionskassan. Pensionskassans andel av de kostnader som avses i 1 mom. 6 och 7 punkten bestäms så som anges närmare i de beräkningsgrunder som utfärdats med stöd av 4 mom. Pensionskassans andel av de kostnader som avses i 1 mom. 8 punkten bestäms på samma sätt som pensionskassans andel av motsvarande kostnader enligt 1 mom. som ska bekostas gemensamt. (21.12.2016/1256)

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om fördelningen av de i 1 mom. nämnda kostnaderna mellan pensionsanstalterna. De storheter som behövs för fördelningen av de kostnader som skall bekostas gemensamt bestäms i de beräkningsgrunder som social- och hälsovårdsministeriet meddelar pensionskassan genom förordning.

Se fr.o.m. 1.1.2017 SHMf om fördelningen mellan pensionsanstalterna av de kostnader som ska bekostas gemensamt 963/2016.

Ansvar till följd av pensionskassans eller en annan pensionsanstalts konkurs

Om en pension, rehabiliteringsförmån, förhöjning till följd av indexhöjning enligt 102 § eller en registrerad tilläggsförmån som avses i 30 a § i lagen om införande av lagen om pension för arbetstagare (396/2006) helt eller delvis inte längre är tryggad på grund av pensionskassans eller en i 1 § 3 mom. i lagen om pension för arbetstagare avsedd pensionsanstalts konkurs, svarar pensionskassan och de i 1 § 3 mom. i lagen om pension för arbetstagare avsedda pensionsanstalterna gemensamt för dessa i förhållande till de i pensionskassan och respektive pensionsanstalt försäkrade arbetsinkomsterna. Med pension enligt denna lag avses då i enlighet med 153 § 2 mom. den del av pensionen enligt denna lag som motsvarar pension enligt lagen om pension för arbetstagare. Närmare bestämmelser om pensionskassans ansvar utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. (30.12.2013/1208)

2 mom. har upphävts genom L 29.1.2016/78. (29.1.2016/78)

(30.12.2019/1471) Ansvaret för Pensionsskyddscentralens kostnader och utredning av kostnaderna

I fråga om pensionskassans ansvar för Pensionsskyddscentralens kostnader och i fråga om Sysselsättningsfondens andel av arbetspensionskostnaderna, utredning av kostnaderna och beslut om kostnadsfördelning samt i fråga om pensionskassans och andra pensionsanstalters rätt att komma överens om kostnadsfördelningen tillämpas 180 och 182–185 § i lagen om pension för arbetstagare.

Sysselsättningsfonden har kommit i den tidigare arbetslöshetsförsäkringsfondens och Utbildningsfondens ställe, se L 555/1998 3 kap. och ikraftträdandebestämmelsen i L 522/2018.

Tillsynen över ordnandet av försäkring

Pensionskassans skyldighet att utöva tillsyn

Pensionskassan övervakar att arbetsgivarna fullgör sin försäkringsskyldighet enligt denna lag.

Pensionskassans och Pensionsskyddscentralens inspektionsrätt

Pensionskassan och Pensionsskyddscentralen har rätt att företa en inspektion i arbetsgivarens lokaler och att vidta andra tillsynsåtgärder för att utreda om arbetsgivaren har fullgjort sina skyldigheter enligt denna lag. Den arbetsgivare som inspektionen gäller skall vid inspektionen visa upp sin lönebokföring, sin arbetstidsbokföring samt, oberoende av framställnings- eller lagringsform, allt annat material som kan inverka på den inspekterades skyldighet att teckna försäkring enligt denna lag.

Pensionskassan och Pensionsskyddscentralen har rätt att få handräckning av polisen och andra myndigheter för att kunna företa inspektioner.

I arbetsgivarens bostad får en inspektion företas endast om det finns motiverad anledning att misstänka att arbetsgivaren har försummat sin försäkringsskyldighet enligt denna lag och inspektionen är nödvändig för att få klarhet i saken. Bara polisen eller skattemyndigheten får företa en inspektion i arbetsgivarens bostad.

Kringgående och missbruk av skyldigheten att ordna pensionsskydd

Om en rättshandling

1) för att skyldigheten att ordna pensionsskydd skall kunna kringgås,

2) för att en pensionsförsäkringsavgift skall kunna undvikas,

3) för att pensionsskydd utan grund skall kunna ordnas, eller

4) av något annat liknande skäl har getts ett sådant innehåll som inte motsvarar sakens faktiska natur eller syfte, skall, när denna skyldighet att ordna pensionsskydd avgörs eller när pensionsförsäkringsavgiften fastställs eller när ett pensionsärende behandlas, förfaras enligt sakens faktiska natur och syfte.

(21.12.2016/1256) Hänvisning till strafflagen

Bestämmelser om straff för arbetspensionsförsäkringsavgiftsbedrägeri och grovt arbetspensionsförsäkringsavgiftsbedrägeri finns i 29 kap. 4 a och 4 b § i strafflagen (39/1889).

PENSIONSKASSANS FÖRVALTNING

Pensionskassans ledning

Pensionskassans förvaltningsorgan

Pensionskassans fullmäktige och styrelse

Pensionskassan har fullmäktige och styrelse. En person får inte samtidigt vara medlem i fullmäktige och medlem i styrelsen.

Utnämnande av fullmäktige och fullmäktiges sammansättning

Fullmäktige för pensionskassan utnämns av social- och hälsovårdsministeriet för tre kalenderår i sänder. Fullmäktige har tretton medlemmar och personliga suppleanter för dem. Av medlemmarna skall två företräda social- och hälsovårdsministeriet samt en kommunikationsministeriet. Av de övriga medlemmarna företräder fem arbetsgivarna och fem arbetstagarna. Av de sistnämnda skall tre företräda manskapet, en däcksbefälet och en maskinbefälet.

Social- och hälsovårdsministeriet förordnar en av medlemmarna i fullmäktige till ordförande och en till vice ordförande.

Social- och hälsovårdsministeriet skall innan de medlemmar och de suppleanter för dem som företräder arbetsgivarna och arbetstagarna utses inhämta förslag till medlemmar och suppleanter från varje erkänd organisation inom respektive område. Ministeriet skall följa förslagen när de medlemmar som avses i detta moment utses. Om en organisation inte framställer ett lämpligt förslag inom den tid ministeriet har utsatt, skall ministeriet trots det verkställa utnämning.

Vad som i denna lag bestäms om medlemmarna av fullmäktige tillämpas på motsvarande sätt på suppleanterna.

Behörighetsvillkor för fullmäktigemedlemmarna

En medlem i fullmäktige skall uppfylla följande behörighetsvillkor:

1) den som är omyndig, försatt i konkurs eller som har meddelats näringsförbud får inte vara medlem av fullmäktige,

2) minst hälften av medlemmarna i fullmäktige skall vara bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte social- och hälsovårdministeriet ger pensionskassan rätt att göra undantag från detta, och

3) den som är medlem i fullmäktige skall ha kännedom om sjöfart, försäkringsbranschen eller placeringsverksamhet.

Utöver vad som bestäms i 1 mom. skall fullmäktiges ordförande eller vice ordförande ha god kännedom om arbetspensionsförsäkringsverksamhet.

Fullmäktigemedlems avgång eller entledigande

En medlem i fullmäktige kan avgå från sitt uppdrag under fullmäktiges mandattid. En medlem kan också entledigas från sitt uppdrag under mandattiden, om det finns synnerliga skäl för det.

Avgår eller entledigas en medlem under fullmäktiges mandattid skall i hans eller hennes ställe utses en ny medlem för den återstående tiden.

Fullmäktigemedlemmarnas arvoden

Social- och hälsovårdsministeriet fastställer fullmäktigemedlemmarnas arvoden, som betalas av pensionskassans medel.

Fullmäktiges uppgifter

Fullmäktige beslutar om de allmänna principerna för pensionskassans verksamhet och övervakar styrelsens och verkställande direktörens verksamhet. Fullmäktige sammanträder till ordinarie möte minst en gång om kalenderåret, senast inom juni.

Sammankallande av fullmäktige

Fullmäktige sammankallas av fullmäktiges ordförande eller av styrelsen.

Kallelse till möte skall sändas till varje fullmäktigemedlem och suppleant under av honom eller henne uppgiven adress med ett rekommenderat brev som skall postas minst två veckor före ett ordinarie möte och minst en vecka före ett extra möte.

Styrelsemedlems rätt att närvara på fullmäktiges möte

Medlemmarna i styrelsen skall ges tillfälle att närvara och yttra sig på fullmäktiges möten.

(29.12.2009/1233) Fullmäktiges ordinarie möte

Vid fullmäktiges ordinarie möte

1) framläggs bokslutet, verksamhetsberättelsen och revisionsberättelsen,

2) fattas beslut om fastställande av bokslutet och verksamhetsberättelsen för föregående år,

3) fattas beslut om de åtgärder som föranleds av det föregående årets förvaltning och bokslut,

4) väljs revisor och eventuella revisorssuppleanter,

5) bestäms styrelsemedlemmarnas och suppleanternas samt revisorernas och eventuella revisorssuppleanters arvoden, samt

6) behandlas övriga i möteskallelsen nämnda ärenden.

Fullmäktiges extra möte

Fullmäktige skall hålla extra möte, om Försäkringsinspektionen så förordnar eller pensionskassans styrelse finner det nödvändigt eller minst sex fullmäktigemedlemmar skriftligen yrkar sådant möte för behandling av ett visst uppgivet ärende. Om revisorerna på grund av verkställd revision finner det nödvändigt, skall extra möte sammankallas på yrkande av dem.

Extra möte skall hållas inom en månad efter det att ett yrkande om extra möte kommit fullmäktiges ordförande eller styrelsen till handa.

Ärenden som skall avgöras vid fullmäktiges möte

Vid fullmäktiges möte får beslut inte fattas i andra ärenden än de som enligt lag skall behandlas vid mötet eller som särskilt har nämnts i kallelsen. Utan hinder av detta kan dock beslut fattas om nytt möte för behandling av ett visst ärende.

Önskar en fullmäktigemedlem få ett ärende behandlat vid ett möte, skall han eller hon meddela det till fullmäktiges ordförande eller styrelsen minst två veckor före den tidpunkt vid vilken möteskallelsen senast skall sändas, och ett på detta sätt anmält ärende skall nämnas i kallelsen. Om möteskallelsen har sänts till fullmäktigemedlemmarna innan ett sådant ärende som avses ovan har anmälts, skall medlemmarna underrättas särskilt om detta ärende på det sätt som föreskrivs i 172 § 2 mom.

Beslut vid fullmäktiges möte

Beslut vid fullmäktiges möte fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder. Omröstning skall ske med slutna sedlar, om en tredjedel av de närvarande fullmäktigemedlemmarna yrkar på det.

En fullmäktigemedlem får inte rösta i en sak som berör honom eller henne personligen.

Fullmäktiges mötesprotokoll

Vid fullmäktiges möte skall föras protokoll, vars upprättande ankommer på en av ordföranden utsedd sekreterare. I protokollet skall antecknas vid mötet närvarande fullmäktigemedlemmar, alla förslag och beslut samt företagna omröstningar. Protokollet skall kontrasigneras av sekreteraren samt granskas och undertecknas av ordföranden och minst två medlemmar som utsetts för ändamålet bland de vid mötet närvarande.

Utnämning av styrelsen och styrelsens sammansättning

Styrelsen för pensionskassan utnämns av social- och hälsovårdsministeriet för fyra kalenderår i sänder, om inte något annat föreskrivs nedan. Styrelsen har fem medlemmar och personliga suppleanter för dem. Av dessa är den medlem som ministeriet utser ordförande och samtidigt representant för staten, och denna medlems suppleant är vice ordförande. Av de övriga medlemmarna företräder två arbetsgivarna och två arbetstagarna. Av arbetstagarnas representanter företräder den ena manskapet och den andra befälet. Den medlem som representerar befälet utses för ett kalenderår i sänder så att däcksbefälet och maskinbefälet turvis är företrädda i styrelsen.

Social- och hälsovårdsministeriet skall innan de medlemmar och de suppleanter för dem som företräder arbetsgivarna och arbetstagarna utses inhämta förslag till medlemmar och suppleanter från varje erkänd organisation inom respektive område. När styrelsen utses skall ministeriet följa förslagen. Om en organisation inte framställer ett lämpligt förslag inom den tid ministeriet har utsatt, skall ministeriet trots det verkställa utnämning.

Vad som i denna lag bestäms om medlemmarna av styrelsen tillämpas på motsvarande sätt på suppleanterna.

Behörighetsvillkor för styrelsemedlemmar

En medlem i styrelsen skall uppfylla följande behörighetsvillkor:

1) den som är omyndig, försatt i konkurs eller som har meddelats näringsförbud får inte vara medlem av styrelsen,

2) minst hälften av medlemmarna i styrelsen skall vara bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte social- och hälsovårdministeriet ger pensionskassan rätt att göra undantag från detta, och

3) styrelsemedlemmarna skall ha gott anseende.

Utöver vad som bestäms i 1 mom. skall styrelsens ordförande och vice ordförande ha god kännedom om arbetspensionsförsäkringsverksamhet och i styrelsen skall finnas god sakkunskap om sjöfartsbranschen och placeringsverksamhet.

Styrelsemedlems avgång och entledigande

En styrelsemedlem kan avgå från sitt uppdrag under styrelsens mandattid. En medlem kan också entledigas från sitt uppdrag under mandattiden, om det finns synnerliga skäl för det.

Avgår eller entledigas en medlem under styrelsens mandattid skall i hans eller hennes ställe utses en ny medlem för den återstående tiden.

Sammankallande av styrelsen

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller verkställande direktören.

Ordföranden skall sammankalla styrelsen, om minst två av styrelsens medlemmar skriftligen yrkar detta för behandling av ett visst anmält ärende.

Styrelsens arbete i sektioner

Styrelsen har rätt att arbeta i sektioner, till vilka det också kan höra anställda vid pensionskassan. Närmare bestämmelser om detta utfärdas genom förordning av statsrådet.

Styrelsens uppgifter

Styrelsen skall

1) ha hand om pensionskassans förvaltning och sörja för att verksamheten ordnas på behörigt sätt,

2) avgöra pensionsärenden,

3) avge utlåtanden och framställa förslag i ärenden som gäller pensionsskyddet för sjömän och utvecklandet av det,

4) sörja för att tillsynen över pensionskassans bokföring och medelsförvaltning ordnas på behörigt sätt samt att pensionskassan har tillräcklig intern kontroll och tillräckliga riskhanteringssystem med beaktande av verksamhetens art och omfattning,

5) godkänna pensionskassans placeringsplan,

6) besluta om placeringen av pensionskassans medel,

7) utse pensionskassans verkställande direktör och övriga ledande tjänstemän samt besluta om deras avlöning och andra frågor som har samband med dessa anställningar,

8) årligen för pensionskassan upprätta ett bokslut och en verksamhetsberättelse,

9) kära och svara på pensionskassans vägnar,

10) sköta de ärenden som enligt lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar (315/2015) hör till styrelsens uppgifter, och (20.3.2015/320)

11) sköta de ärenden vid pensionskassan som inte ankommer på fullmäktige.

Styrelsen får överföra de ärenden som nämns i 1 mom. 2, 6, 9 och 11 punkten eller en del av dem att avgöras av en sektion, en styrelsemedlem eller en tjänsteman vid pensionskassan.

Försäkringsinspektionen meddelar närmare föreskrifter om hur den interna kontroll och riskhantering som avses i 1 mom. 4 punkten skall ordnas.

(3.6.2016/411) Risk- och solvensbedömning

Styrelsen och den operativa ledningen för en pensionskassa ska som en del av sitt strategiska beslutsfattande och sin riskhantering genomföra en risk- och solvensbedömning där en bedömning görs av

1) hur de väsentliga riskerna inverkar på pensionskassans verksamhet,

2) vilka åtgärder som är motiverade för hanteringen av de risker som framkommit vid bedömningen.

Risk- och solvensbedömningen ska uppdateras regelbundet och utan dröjsmål, om riskerna har förändrats väsentligt.

Pensionskassan ska till Finansinspektionen ge in ett sammandrag av risk- och solvensbedömningen samt de slutsatser som dragits av den. Sammandraget till Finansinspektionen ska innehålla åtminstone resultaten av risk- och solvensbedömningen, en beskrivning av de använda metoderna samt de viktigaste antagandena.

(17.5.2019/690) Principer för ägarstyrning

Pensionskassans styrelse ska fastställa principer för hur pensionskassans rättigheter som grundar sig på innehav i andra sammanslutningar ska utövas (principer för ägarstyrning). I principerna för ägarstyrning ska också pensionskassans verkställande direktörs och de anställdas ledamotskap i andra sammanslutningars eller stiftelsers förvaltningsorgan bedömas med beaktande av pensionskassans intressen.

Principerna för ägarstyrning ska när det gäller sådana i 1 mom. avsedda målsammanslutningar vars aktier är föremål för handel på en reglerad marknad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet innehålla en allmän redogörelse för

1) ägarstyrningens samband med investeringsstrategin,

2) förfarandena för uppföljning av målsammanslutningarnas verksamhet i ärenden som är relevanta för investeringsstrategin,

3) förfarandena för utövande av rösträtt och andra aktierelaterade rättigheter i målsammanslutningarna,

4) hur pensionskassan för en dialog med målsammanslutningarna samt med deras övriga aktieägare och referensgrupper,

5) hur pensionskassan identifierar, förebygger och förhindrar intressekonflikter i samband med engagemang.

Pensionskassan ska offentliggöra principerna för ägarstyrning kostnadsfritt på sin webbplats.

Pensionskassan ska på sin webbplats kostnadsfritt offentliggöra de uppgifter som avses i 2 mom. och i fråga om dem en årlig rapport om genomförandet av principerna för ägarstyrning. Om pensionskassan dock helt eller delvis underlåter att i principerna för ägarstyrning redogöra för de uppgifter som avses i 2 mom. eller att offentliggöra dessa uppgifter eller en rapport om genomförandet av principerna för ägarstyrning, ska pensionskassan offentliggöra en utredning om orsaken till underlåtelsen.

Styrelsens beslutförhet och jäv för styrelsemedlemmar

Styrelsen är beslutför när ordföranden och två andra medlemmar, av vilka den ena skall företräda arbetsgivarna och den andra arbetstagarna, är närvarande och ense om beslutet. I andra fall krävs för beslutförhet att ordföranden och minst tre andra medlemmar är närvarande.

En styrelsemedlem får inte delta i behandlingen av ett ärende som gäller ett avtal mellan medlemmen och pensionskassan. En styrelsemedlem får inte heller delta i behandlingen av ett ärende som gäller avtal mellan pensionskassan och tredje man, om styrelsemedlemmen i ärendet har ett väsentligt intresse som kan stå i strid med pensionskassans intresse. Vad denna paragraf föreskriver om avtal skall på motsvarande sätt tillämpas på andra rättshandlingar samt på rättegångar och annan talan.

Styrelsens beslutsfattande

Styrelsens beslut om godkännande av placeringsplanen skall fattas med två tredjedels majoritet av de av medlemmarna avgivna rösterna. I övriga ärenden fattar styrelsen beslut med enkel majoritet. Vid lika röstetal, gäller den mening som ordföranden biträder.

Den som särskilt bemyndigats av den erkända befälsorganisation vars representant enligt 179 § 1 mom. inte står i tur som medlem av styrelsen har rätt att vara närvarande vid styrelsens sammanträde och att delta i överläggningarna.

Verkställande direktör

Pensionskassan har en verkställande direktör som utnämns av styrelsen. Pensionskassan kan för verkställande direktören ha en ställföreträdare som utnämns av styrelsen. Vad som i denna lag bestäms om verkställande direktören tillämpas på motsvarande sätt på verkställande direktörens ställföreträdare.

Verkställande direktören skall ha gott anseende och ha god kännedom om arbetspensionsförsäkringsverksamhet, placeringsverksamhet och företagsledning.

Verkställande direktören sköter pensionskassans löpande förvaltning i enlighet med styrelsens anvisningar och föreskrifter. Verkställande direktören skall svara för att pensionskassans bokföring är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt.

Delgivning till pensionskassan

Stämning eller annan delgivning anses ha kommit pensionskassan till handa när den i laga ordning har delgetts en styrelsemedlem eller den som har rätt att ensam eller tillsammans med någon annan person teckna pensionskassans firma. Minst den ena av de i denna paragraf avsedda personerna skall vara bosatt i Finland.

Tecknande av pensionskassans firma

Pensionskassans firma tecknas av

1) styrelsens ordförande tillsammans med en styrelsemedlem eller verkställande direktören,

2) verkställande direktören tillsammans med en styrelsemedlem eller någon som styrelsen har bemyndigat för detta, eller

3) två av styrelsen bemyndigade tjänstemän tillsammans.

Pensionskassan skall utan dröjsmål meddela social- och hälsovårdsministeriet och Försäkringsinspektionen namn och hemort i fråga om de personer som har rätt att teckna pensionskassans firma. Försäkringsinspektionen utfärdar på begäran intyg om vilka som har rätt att teckna pensionskassans firma.

Skadeståndsskyldighet

En medlem av styrelsen eller fullmäktige, pensionskassans verkställande direktör och en i 184 § 2 mom. nämnd person som inte hör till styrelsen skall ersätta skada som de i sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat pensionskassan. Detsamma gäller skada som de genom överträdelse av denna lag, social- och hälsovårdsministeriets eller Försäkringsinspektionens föreskrifter eller försäkringsgrunderna har tillfogat personer som hör till eller har hört till pensionskassans verksamhetskrets, en pensionstagare eller mottagaren av någon annan förmån eller någon annan person. I fråga om jämkning av skadestånd samt fördelning av skadeståndsansvaret mellan två eller flera skadeståndsskyldiga gäller 2 och 6 kap. i skadeståndslagen (412/1974).

På skadeståndsansvaret för den som är i arbetstagares ställning skall dock tillämpas vad som bestäms om arbetstagares skadeståndsansvar i 4 kap. i skadeståndslagen och i 12 kap. 1 § 3 mom. i arbetsavtalslagen (55/2001).

Revision av pensionskassan

(12.8.2016/635) Tillämplig lag

Bestämmelser om revision av pensionskassan finns i detta kapitel och i revisionslagen (1141/2015). På revision av pensionskassan tillämpas inte 5 kap. i revisionslagen.

Revisorns mandatperiod eller mandatperioder i följd får sammanlagt uppgå till högst tio år. Efter den maximala mandattiden får en revisor i Sjömanspensionskassan på nytt delta i revision av pensionskassan tidigast två år efter det att revisionsuppdraget upphört. Om en revisionssammanslutning har valts till revisor ska det som föreskrivs ovan i detta moment inte tillämpas på revisionssammanslutningen utan endast på den huvudansvariga revisorn.

Pensionskassans revisor eller en huvudansvarig revisor som utför revision för en revisionssammanslutnings räkning får inte ta emot uppgifter som styrelsemedlem, medlem av delegationen eller som verkställande direktör i den granskade pensionskassan eller i en sammanslutning som hör till samma koncern som pensionskassan innan minst två år har förflutit sedan revisionsuppdraget upphörde. Revisionstillsynen ska förordna pensionskassans revisor till kvalitetsgranskning minst vart tredje år.

(18.9.2015/1194) Val av revisor och revisorns behörighet

Pensionskassan ska ha minst en revisor. Revisorn väljs av fullmäktige. Minst en revisor ska vara en CGR-revisor eller en revisionssammanslutning, vars huvudansvariga revisor ska vara en CGR-revisor.

Om bara en revisor valts för pensionskassan och denne inte är en revisionssammanslutning, ska åtminstone en revisorssuppleant väljas. Det som i denna lag och i revisionslagen föreskrivs om revisorer tillämpas också på revisorssuppleanter.

(29.12.2009/1233) En revisors mandattid

Mandattiden för revisorn upphör och den nya revisorns mandattid börjar vid utgången av det delegationsmöte som väljer ny revisor, om inte något annat beslutas när den nya revisorn väljs. På delegationens möte kan det inte beslutas att revisorns mandattid fortgår tills vidare.

(29.12.2009/1233) Särskilda bestämmelser om revision i pensionskassan

Den fortlöpande granskning under räkenskapsperioden som utförs av pensionskassans revisor ska i tillräcklig omfattning utsträckas till ansvarsskulden, solvenskapitalet, placeringsverksamheten, försäkrings- och ersättningsverksamheten samt interna affärstransaktioner mellan pensionskassan och sammanslutningar som hör till samma koncern. (20.7.2012/445)

2 mom. har upphävts genom L 20.3.2015/320. (20.3.2015/320)

En berättelse om revisorns granskning enligt 1 mom. ska lämnas till pensionskassans styrelse. (20.3.2015/320)

Styrelsen ska minst en gång per år vid sitt sammanträde höra revisorn om pensionskassans ekonomiska ställning och den interna kontrollen samt om övriga omständigheter som framkommit i samband med revisionen.

(12.8.2016/635) Rätt att kräva förordnande av revisor

Finansinspektionen ska på anmälan förordna en behörig revisor för pensionskassan, om

1) en revisor inte har utsetts enligt detta kapitel eller revisionslagen, eller

2) en revisor inte är behörig enligt denna lag eller enligt 2 kap. 1 § i revisionslagen eller inte är oberoende på det sätt som avses i 4 kap. 6 § i revisionslagen eller är jävig enligt 4 kap. 7 § i den lagen.

Anmälan får i de fall som nämns i 1 mom. göras av vem som helst. Pensionskassans styrelse är skyldig att göra anmälan, om inte delegationen utan dröjsmål utser en revisor som uppfyller behörighetsvillkoren.

I ett ärende som gäller sådant oberoende eller jäv som avses i 1 mom. 2 punkten ska Finansinspektionen begära ett utlåtande av Patent- och registerstyrelsens revisionsnämnd innan ärendet avgörs.

Innan ett förordnande enligt 1 mom. ges ska pensionskassans styrelse höras. Förordnandet kan verkställas utan att det vunnit laga kraft. Förordnandet gäller tills det för pensionskassan i föreskriven ordning utsetts en revisor i stället för den revisor som Finansinspektionen förordnat. Ett förordnande kan inte ges efter det att bokslutet för räkenskapsperioden i fråga har fastställts och fastställelsebeslutet har vunnit laga kraft.

(19.12.2008/913)

195 § har upphävts genom L 19.12.2008/913.

(29.12.2009/1233) Finansinspektionens normgivningsbefogenheter

Finansinspektionen får utfärda närmare föreskrifter om den berättelse som avses i 193 a § 3 mom.

Pensionskassans bokslut och verksamhetsberättelse

(29.12.2009/1233) Tillämpliga lagar

På pensionskassans bokföring och upprättandet av bokslut, verksamhetsberättelse och koncernbokslut tillämpas bokföringslagen (1336/1997), om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel, samt bokföringsförordningen (1339/1997), om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel eller av den förordning av social- och hälsovårdsministeriet som avses i 197 § eller av Finansinspektionens föreskrifter.

Utöver vad som bestäms i detta kapitel tillämpas på pensionskassans bokslut och verksamhetsberättelse bestämmelserna i 8 kap. 6 § i aktiebolagslagen (624/2006) om uppgifter om närståendelån och bestämmelserna i 8 kap. i försäkringsbolagslagen (521/2008), med undantag av 1–3 §, 14 § 1 mom. 2 punkten och 24–26 §. (30.12.2015/1667)

På pensionskassans bokslut och verksamhetsberättelse tillämpas inte 3 kap. 9 § i bokföringslagen om registrering och på skyldigheten att leverera kopior inte 3 kap. 11 §. På upprättande av pensionskassans bokslut tillämpas inte 5 kap. 2 a och 2 b § och 7 a kap. i bokföringslagen. (30.12.2015/1667)

(30.12.2015/1667) Närmare bestämmelser och föreskrifter, dispens och bokföringsnämndens utlåtande

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet får närmare bestämmelser utfärdas om Sjömanspensionskassans verksamhetsberättelse, bokslut och koncernbokslut ifråga om de omständigheter som nämns i 8 kap. 28 § i försäkringsbolagslagen. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om omständigheter som nämns i 8 kap. 29 § i försäkringsbolagslagen.

På Finansinspektionens rätt att bevilja pensionskassan dispens i fråga om att iaktta bestämmelser, tillämpas bestämmelserna i 8 kap. 30 § i försäkringsbolagslagen om dispens för försäkringsbolag. I fråga om skyldigheten att begära ett utlåtande av bokföringsnämnden tillämpas bestämmelserna i 8 kap 31 § i försäkringsbolagslagen.

Se SHMf om Sjömanspensionskassans och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts bokslut och koncernbokslut 139/2016.

(30.12.2015/1667) Finansinspektionens rätt att bevilja pensionskassan undantag

198 § har upphävts genom L 30.12.2015/1667.

Överlämnande av bokslutet och verksamhetsberättelsen till revisorerna

Bokslutet och verksamhetsberättelsen skall lämnas till revisorerna minst en månad innan pensionskassans fullmäktige håller möte.

Pensionskassans ansvarsskuld och täckningen av ansvarsskulden

Bokföring av ansvarsskuld

Pensionskassan skall såsom ansvarsskuld bokföra de medel som behövs för att täcka de framtida utgifterna för ordnandet av pensionsskyddet enligt denna lag i den mån sådana inkomster för pensionskassan som inte skall användas för andra ändamål räcker för att täcka de nämnda utgifterna.

(20.3.2015/320)

201 § har upphävts genom L 20.3.2015/320.

(20.3.2015/296) Beräkningsgrunder för den försäkringstekniska ansvarsskulden samt för förhöjningen eller nedsättningen av arbetsgivares pensionsförsäkringsavgift

Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar genom förordning för pensionskassan beräkningsgrunder för den försäkringstekniska ansvarsskulden samt för förhöjningen eller nedsättningen av arbetsgivares pensionsförsäkringsavgift med beaktande av 141 a §, 152 § 1 mom. och 153–160 § i denna lag samt 167, 168, 170 och 171 § i lagen om pension för arbetstagare.

Placering av pensionskassans medel

Ordnandet av placeringsverksamheten

Pensionskassans placeringsverksamhet skall vara oavhängig och pensionskassan skall ha tillräcklig personal för placeringsverksamheten med beaktande av verksamhetens art och omfattning.

Försäkringsinspektionen meddelar vid behov föreskrifter om den oavhängighet som avses i 1 mom. i fråga om placeringsverksamheten samt om anlitandet av sådana tjänster i anslutning till medelsförvaltningen, sakkunnigtjänster, hjälptjänster och med dem jämförbara tjänster som kompletterar placeringsverksamheten.

Placeringsplan

Styrelsen skall för pensionskassan göra upp en plan för placering av dess tillgångar (placeringsplan). I placeringsplanen skall särskilt beaktas att den försäkringsverksamhet som pensionskassan bedriver är en del av den lagstadgade socialförsäkringen samt de krav som ställs på pensionskassans verksamhet i 207 §. Till placeringsplanen skall fogas ett utlåtande av pensionskassans försäkringsmatematiker om huruvida placeringsplanen uppfyller de krav som arten av pensionskassans ansvarsskuld ställer på pensionskassans placeringsverksamhet.

Av placeringsplanen skall framgå i vilken omfattning pensionskassan köper tjänster i anslutning till medelsförvaltningen, sakkunnigtjänster för placeringsverksamheten, hjälptjänster eller andra med dem jämförbara tjänster.

Försäkringsinspektionen meddelar närmare föreskrifter om den placeringsplan som avses i denna paragraf.

Begränsningar som gäller placeringarna

Pensionskassans tillgångar får inte användas för ändamål som är främmande för dess verksamhet.

Pensionskassan får inte utan tillstånd av Försäkringsinspektionen förvärva bestämmanderätt enligt 1 kap. 5 § i bokföringslagen i en sammanslutning som bedriver annan rörelse än försäkringsrörelse, om inte sammanslutningens verksamhet kan anses ha samband med arbetspensionsförsäkringsrörelse och vara ändamålsenlig för denna eller om det inte är fråga om en bostads- eller fastighetssammanslutning.

Pensionskassan får inte ensam eller tillsammans med sina dottersammanslutningar utan tillstånd av Finansinspektionen inneha mer än tio procent av aktierna, medlemsandelarna eller bolagsandelarna och inte mer än tio procent av det röstetal som samtliga aktier, medlemsandelar eller bolagsandelar medför i ett kreditinstitut eller finansiellt institut som står under offentlig tillsyn eller i ett sådant i 1 kap. 15 § 1 mom. i kreditinstitutslagen (610/2014) avsett holdingföretag som utövar bestämmande inflytande i dem. Det som föreskrivs i detta moment gäller inte innehav av aktier eller andelar i fondbolag, fondföretag eller utländska EES-fondbolag enligt lagen om placeringsfonder (48/1999), eller i AIF-förvaltare eller utländska AIF-förvaltare enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (162/2014) och inte heller innehav av andelar av sådana placeringsfonder, fondföretag eller AIF-fonder som de förvaltar. (8.8.2014/642)

Till innehav enligt 2 och 3 mom. hänförs även sådana aktier och det röstetal de medför vilka pensionskassan kan teckna på grundval av en optionsrätt eller ett konvertibelt skuldebrev.

Pensionskassans solvens

Solvens och solvenskapital (20.7.2012/445)

Försäkringsteknisk analys

Pensionskassan skall göra en försäkringsteknisk analys av pensionskassans tillstånd minst vartannat år eller oftare, om Försäkringsinspektionen anser det vara motiverat. Om det på basis av analysen konstateras att avgifterna inte tryggar pensionskassans solvens eller att de är alltför höga, skall pensionskassan utan dröjsmål underrätta Försäkringsinspektionen om detta och göra en framställning hos social- och hälsovårdministeriet om ändring av avgifterna.

(20.7.2012/445) Ordnande av solvensen

Pensionskassans solvenskapital och övriga omständigheter som inverkar på pensionskassans solvens ska ordnas på ett sätt som tryggar de försäkrades förmåner, med beaktande av sannolika växlingar i intäkterna och kostnaderna samt övriga kalkylerbara osäkerhetsfaktorer.

(20.7.2012/445) Beräkning av solvensgräns och solvenskapital

Pensionskassans solvensgräns beräknas enligt lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar. (20.3.2015/320)

Med pensionskassans solvenskapital avses det belopp med vilket pensionskassans tillgångar ska anses överstiga pensionskassans skulder och andra därmed jämförbara åtaganden med iakttagande av 16 a § 5 och 8–10 punkten, 16 b §, 16 c § 1 mom. 1 punkten och 3 mom., 16 d § 2, 4, 5 och 6 punkten samt 16 e § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997). Som ansvarsskuld som hör till skulderna används den försäkringstekniska ansvarsskulden enligt 202 § i denna lag. (20.3.2015/320)

Pensionskassan ska till Finansinspektionen lämna en beräkning över att kraven på solvenskapitalet har uppfyllts.

(20.7.2012/445) Planer för förstärkande av solvensen

Om pensionskassans solvenskapital underskrider solvensgränsen enligt 208 §, ska pensionskassan utan dröjsmål för godkännande tillställa Finansinspektionen en plan för återställande av en sund finansiell ställning. Planen för återställande av en sund finansiell ställning ska visa att pensionskassans solvenskapital inom ett år, eller av särskilda skäl med tillstånd av Finansinspektionen inom högst två år, överskrider solvensgränsen.

Om pensionskassans solvenskapital är mindre än en tredjedel av solvensgränsen enligt 208 §, ska pensionskassan utan dröjsmål för godkännande tillställa Finansinspektionen en plan för kortfristig finansiering. Finansieringsplanen ska visa att pensionskassans solvenskapital inom tre månader är minst en tredjedel av solvensgränsen enligt 208 §. Om de åtgärder som anges i finansieringsplanen inte har vidtagits inom denna tid, kan Finansinspektionen av synnerligen vägande skäl förlänga tiden med högst tre månader.

(29.12.2009/1233) Föreskrifter om solvens och solvenskapital (20.7.2012/445)

Finansinspektionen meddelar vid behov närmare föreskrifter om den framställning om ändring av avgifterna och den försäkringstekniska analys som avses i 206 §, de planer som avses i 209 § och de uppgifter som ska ges i planerna samt om hur den beräkning som avses i 208 § 3 mom. ska upprättas och när den ska lämnas.

Tillsynen över pensionskassan

(19.12.2008/913) Tillsynen över pensionskassan samt de uppgifter som ska lämnas om verksamheten

Pensionskassan står under Finansinspektionens tillsyn. Denna lags hänvisningar till Försäkringsinspektionen ska avse Finansinspektionen.

Pensionskassan ska årligen inom två veckor efter det att bokslutet och verksamhetsberättelsen fastställts till Finansinspektionen lämna en kopia av bokslutet, verksamhetsberättelsen och revisorernas utlåtande samt en berättelse över sin verksamhet och sitt tillstånd. Berättelsen ska tillställas Finansinspektionen på en blankett enligt formulär som Finansinspektionen fastställt.

Pensionskassan ska till social- och hälsovårdsministeriet inom en skälig tid som ministeriet bestämmer sända sådan information om sin verksamhet som behövs för fullgörande av åligganden enligt denna lag.

(13.5.2011/493) Finansinspektionens rätt att framställa straffyrkande

Har en person som avses i 190 § på det sätt som anges i den paragrafen orsakat kassan skada, kan Finansinspektionen vidta en sådan åtgärd att åklagaren förordnas att vid domstol framställa ett av saken påkallat skadestånds- och straffyrkande.

(19.12.2008/913)

213 § har upphävts genom L 19.12.2008/913.

Förbud att överlåta och pantsätta egendom

Vad som föreskrivs om förbud att överlåta och pantsätta egendom i 31 § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997) gäller också överlåtelse och pantsättning av pensionskassans egendom.

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

Utlämnande, erhållande och hemlighållande av uppgifter

Tillämpliga bestämmelser

Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999, nedan offentlighetslagen) tillämpas på offentligheten i fråga om pensionskassans och Pensionsskyddscentralens handlingar och verksamhet till den del kassan och centralen utövar i 4 § 2 mom. i offentlighetslagen avsedd offentlig makt, om inte något annat bestäms i denna eller i någon annan lag.

Också när det inte är fråga om utövande av offentlig makt enligt 4 § 2 mom. i offentlighetslagen skall pensionskassan och Pensionsskyddscentralen i ärenden som hänför sig till verkställigheten av denna lag tillämpa offentlighetslagen när det gäller

1) handlingssekretess,

2) tystnadsplikt,

3) förbud mot utnyttjande,

4) sekretessbelagda handlingar enligt 22–24 § i offentlighetslagen, och

5) straffbestämmelser enligt 35 § i offentlighetslagen.

I fråga om utlämnande av uppgifter gäller härvid vad som i 7 kap. i offentlighetslagen bestäms om undantag från och upphörande av sekretess.

Vid verkställigheten av denna lag tillämpas utöver det som bestäms i detta kapitel vad som i lagen om pension för arbetstagare föreskrivs i

1) 197 § om uppgifter om inkomster som ligger till grund för sådana till pension berättigande förmåner som utbetalas för oavlönad tid,

2) 198 § om rätt att få uppgifter för avgörande av ärenden och för verkställighet av lagstadgade uppgifter,

3) 201 § om utlämnande av uppgifter till Pensionsskyddscentralen för beräkning av avsättningskoefficienterna för ålderspensionsansvaren,

4) 202 § om avgiftsfrihet,

5) 205 § om utlämnande av uppgifter för utredning av brott och missbruk,

6) 206 § om rätten att lämna ut uppgifter, (21.12.2016/1256)

7) 207 § om utlämnande av uppgifter för arbetstagarnas grupplivförsäkring,

8) 208 § om vidareutlämnande av uppgifter,

9) 209 § om ansvaret för den som vidareutlämnar uppgifter, och

10) 210 § om utlämnande av uppgifter med hjälp av teknisk anslutning.

Vad som i de nämnda paragraferna i lagen om pension för arbetstagare föreskrivs om pensionsanstalter gäller också pensionskassan.

Till den del som pensionskassans verksamhet inte gäller verkställande av pensionsskyddet tillämpas på pensionskassans verksamhet 16 kap. 4 § och 17 kap. 4–6 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor (946/2021). (19.11.2021/960)

Uppgifter om en arbetsgivares ekonomiska ställning

Utöver det som i 24 § 1 mom. 20 punkten i offentlighetslagen bestäms om hemlighållande av uppgifter som gäller näringsidkare, är också sådana handlingar och uppgifter sekretessbelagda som grundar sig på verkställigheten av denna lag och som gäller en arbetsgivares ekonomiska ställning.

(17.4.2020/248)

217 § har upphävts genom L 17.4.2020/248.

(20.3.2015/296) Arbetsgivarens rätt att få uppgifter

Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har en arbetsgivare rätt att för sin ekonomiförvaltning och personaladministration och för att kunna kontrollera företagets arbetspensionsavgifter av pensionskassan få nödvändiga uppgifter om pensioner som beviljats enligt denna lag och om pensionsformen, om begynnelse- och slutdatum för beviljade pensioner samt om arbetstagarens pensionsålder.

Arbetsgivarnas skyldighet att lämna uppgifter

Om det för avgörandet av ett anhängigt försäkrings-, pensions- eller rehabiliteringsärende eller av någon annan orsak vid fullgörandet av uppgifter enligt denna lag eller lagen om Pensionsskyddscentralen (397/2006) behövs uppgifter om arbetstagarens arbete och arbetsförhållanden eller om andra motsvarande omständigheter, är arbetsgivaren skyldig att lämna dessa uppgifter till pensionskassan, Pensionsskyddscentralen och en besvärsinstans som avses i denna lag.

När arbetsgivaren ombeds att lämna uppgifter som behövs för behandlingen av arbetstagarens pensions- eller rehabiliteringsärende, får till arbetsgivaren lämnas endast de sekretessbelagda uppgifter om arbetstagaren som är nödvändiga för att specificera de uppgifter som arbetsgivaren ombeds lämna. (17.4.2020/248)

(17.4.2020/248) Pensionskassans rätt att lämna uppgifter för avgörande av pensionsärenden

Pensionskassan har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i rätten att få information rätt att för utredande av sökandens hälsotillstånd eller bedömning av sökandens arbetsförmåga lämna uppgifter som hänför sig till behandlingen av ett invalidpensions- eller arbetslivspensionsärende till en läkare eller någon annan yrkesutbildad person enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården eller till en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvården, om uppgifterna är nödvändiga för avgörandet av ett anhängigt förmånsärende.

Pensionstagarens utredning om omständigheter i anslutning till pensionsbeloppet och pensionsrätten

Oberoende av pensionstagarens upplysningsskyldighet kan pensionskassan kräva en utredning av pensionstagaren om omständigheter som påverkar pensionsbeloppet och pensionsrätten, om det finns skäl att misstänka att förändringar har skett i dessa omständigheter.

Pensionskassans rätt att få uppgifter för utövande av tillsyn

Utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har pensionskassan rätt att av en arbetsgivare, av en försäkrings- och pensionsanstalt som verkställer lagstadgad försäkring, av myndigheter och av andra organ på vilka offentlighetslagen tillämpas få de uppgifter som är nödvändiga för fullgörandet av den tillsynsskyldighet som föreskrivs i 162 §.

(17.4.2020/248) Begränsning av den registrerades rätt

En i dataskyddsförordningen avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i den förordningen att kräva att pensionskassan eller någon annan behörig pensionsanstalt begränsar behandlingen av personuppgifter när de sköter en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat.

Kompletterande bestämmelser och ikraftträdande

Beslut om beloppet av den teoretiska pensionen

Om en arbetstagare har arbetat i två eller flera EU- eller EES-länder och ansöker om folkpension, har han eller hon rätt att på begäran få ett beslut om beloppet av den teoretiska pension som pensionskassan meddelar Folkpensionsanstalten för uträkning av hans eller hennes folkpension.

Överföring av pensionsrätt till Europeiska gemenskaperna

En arbetstagare har rätt att överföra sin pensionsrätt enligt denna lag till Europeiska gemenskaperna så som bestäms i lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem (165/1999).

I fråga om pensionsrätt som överförs till Europeiska gemenskaperna eller som återförs därifrån tillämpas bestämmelserna i lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem till den del den nämnda lagen innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i denna lag.

(20.3.2015/296) Beräkning av tidsperiodernas längd

Vid beräkning av i denna lag avsedda tidsperioders längd och de dagar som avses i 224 a § anses i en kalendermånad ingå 30 dagar. Kalendermånadernas längd utjämnas så att den sista dagen i en månad alltid betraktas som den 30 dagen i en kalendermånad.

Tidsperiodens längd och antalet dagar som avses i 224 a § omvandlas till månader genom att antalet dagar divideras med trettio. Högst 360 dagar beaktas per kalenderår. Om det vid omvandlingen till månader av de dagar som avses i 224 a § utöver fulla månader återstår minst femton dagar anses de motsvara en månad.

(19.12.2018/1272) Tid som ska beaktas vid beräkningen av tjänstgöringstid

Vid beräkningen av tjänstgöringstiden enligt denna lag beaktas av sådan lön enligt 78 § som betalats under en och samma kalendermånad en dag för varje del som överstiger 40 euro så att för varje kalendermånad beaktas dock högst 30 dagar.

De dagar som ska beaktas vid beräkningen av tjänstgöringstiden omvandlas till månader på det sätt som föreskrivs i 224 §.

Handräckning

Pensionskassan har rätt att på eget initiativ eller på begäran av den som saken gäller för utredning av ett ärende som är under behandling låta höra vittnen vid en tingsrätt.

Jäv

Anställda och styrelsemedlemmar i pensionskassan kan, utan hinder av 28 § 1 mom. 4 och 5 punkten i förvaltningslagen (434/2003), behandla sådana ärenden som gäller verkställigheten av denna lag och som avser en arbetsgivare som ordnat pensionsskydd i pensionskassan eller en arbetstagare som är anställd hos en sådan arbetsgivare.

(29.12.2009/1233) Ansvarig försäkringsmatematiker

För uppgörande av försäkringstekniska beräkningar och utredningar ska pensionskassan ha en ansvarig försäkringsmatematiker. På fastställandet av försäkringsmatematikerns behörighet tillämpas 31 kap. 6 § 3 mom. i försäkringsbolagslagen.

På försäkringsmatematikerns uppgifter och behörighetsvillkor tillämpas 31 kap. 5–9 § i försäkringsbolagslagen.

Pensionskassan ska göra en anmälan till Finansinspektionen när en ansvarig försäkringsmatematiker har anställts och när denne avgår.

(30.12.2008/1103) Förvaring av handlingar

Pensionskassan ska förvara de handlingar som ansluter sig till ordnandet av pensionsskydd enligt denna lag eller till ett pensionsärende på det sätt som bestäms i arkivlagen (831/1994). Om arkivverket inte har bestämt att de ovan avsedda handlingarna ska förvaras varaktigt, ska pensionskassan förvara

1) handlingar som gäller en försäkrings giltighet och upphörande samt andra handlingar som behövs för ordnande och förvaltning av försäkringar och fastställande av försäkringsavgifter, under försäkringens giltighetstid och i tio kalenderår därefter,

2) ansökningar, läkarutlåtanden och rehabiliteringsplaner som ansluter sig till pensions- eller rehabiliteringsärenden och andra handlingar som gäller rehabilitering eller pensionstagares hälsotillstånd, arbets- och funktionsförmåga eller rehabiliteringsmöjligheter, andra handlingar som behövs för beviljande, handläggning eller utbetalning av pensions- eller rehabiliteringsförmåner samt beslut och kalkyler i pensions- eller rehabiliteringsärenden, under den försäkrades livstid och i fem kalenderår därefter,

3) handlingar som behövs för beviljande, handläggning eller utbetalning av familjepension samt beslut och kalkyler i fråga om familjepension, under den tid familjepensionen betalas och i fem kalenderår därefter,

4) handlingar som behövs för uttag av försäkringsavgifter, tills uttaget avslutats och i fem kalenderår därefter, och

5) handlingar som gäller överklagande, i 50 år, om de inte enligt 1–4 punkten ska förvaras en längre tid; förvaringstiden för handlingar som gäller överklagande börjar när dessa har återkommit till pensionskassan från besvärsinstansen.

Beredskapsplanering

Pensionskassan skall genom deltagande i beredskapsplanering inom försäkringsbranschen och förberedelser av verksamhet under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder säkerställa att dess uppgifter kan skötas så störningsfritt som möjligt också under undantagsförhållanden.

Om de uppgifter som följer av 1 mom. förutsätter åtgärder som klart avviker från sådan verksamhet som skall anses vara sedvanlig för pensionskassan och som medför väsentliga merkostnader, kan dessa kostnader ersättas ur den försörjningsberedskapsfond som avses i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992).

Försäkringsinspektionen kan meddela anvisningar om tillämpningen av 1 mom.

Rådgivning till arbetstagare och arbetsgivare

Pensionskassan har det primära ansvaret för rådgivningen i ärenden som hör till denna lags tillämpningsområde.

Ikraftträdande

Om ikraftträdandet av denna lag bestäms särskilt genom lag.

Ikraftträdelsestadganden:

7.12.2007/1168:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

RP 95/2007, ShUB 9/2007, RSv 55/2007

21.12.2007/1280:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

L 1280/2007 trädde i kraft enligt F 126/2008 1.3.2008.

RP 115/2007, KoUB 13/2007, RSv 111/2007

19.12.2008/913:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

RP 66/2008, EkUB 20/2008, RSv 109/2008

19.12.2008/968:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet.

Denna lag tillämpas från och med den 1 januari 2009.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

L 968/2008 trädde i kraft enligt F 675/2009 15.9.2009.

RP 148/2008, KoUB 13/2008, RSv 123/2008

30.12.2008/1103:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

Lagens 228 § tillämpas på handlingar som förvaras hos pensionskassan när lagen träder i kraft och på handlingar som placeras i förvar efter lagens ikraftträdande.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 171/2008, ShUB 41/2008, RSv 215/2008

14.8.2009/629:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Det inledande stycket i 16 § 1 mom. samt 64 § 1 mom. 3 punkten, 70 och 76 § träder dock i kraft den 1 januari 2011. Inkomstbortfallet på grund av deltidspension räknas in i inkomsten för återstående tid fram till den 31 december 2010 i enlighet med den bestämmelse i 82 § 1 mom. som gällde vid tidpunkten för lagens ikraftträdande.

Lagens 67 § 2 mom., 69 § 2 mom., 73 § 2 mom., 75 § 2 mom., 82 § 6 mom. och 88 § tillämpas på ålderspensioner som börjar den 1 januari 2010 eller därefter och på invalidpensioner där pensionsfallet inträffar den 1 januari 2010 eller därefter. Lagens 95 § tillämpas på familjepensioner i fråga om vilka minskning av efterlevandepension görs för första gången efter denna lags ikraftträdande.

I fråga om en före 1953 född arbetstagares rätt till deltidspension, pensionstillväxt under tiden för deltidspension och inkomst för återstående tid tillämpas bestämmelserna i den lag som gällde vid denna lags ikraftträdande.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 68/2009, ShUB 20/2009, RSv 99/2009

14.8.2009/635:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Lagens 37 §, 65 § 1 och 2 punkten, 108 § och 123 § 3 mom. träder dock i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas på pensionsansökningar som anhängiggörs nämnda dag eller därefter. I stället för ovan nämnda bestämmelser tillämpas dock motsvarande bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft, om en arbetstagare inte har försäkrade arbetsinkomster enligt arbetspensionslagarna efter 2004.

Trots vad som föreskrivs i 108 § tillämpas arrangemanget med sista pensionsanstalt inte, om en pensionsanstalt som omfattas av arrangemanget tillämpar de bestämmelser i arbetspensionslagarna som gällde före den 1 januari 2005 och en annan tillämpar de bestämmelser i arbetspensionslagarna som trädde i kraft den 1 januari 2005 eller därefter, och dessa pensionsanstalter inte kommer överens om att iaktta arrangemanget med sista pensionsanstalt. Detsamma gäller en situation där en pensionsanstalt inom den privata sektorn är sista pensionsanstalt och en arbetstagare ansöker om invalidpension som på grundval av 52 § 3 mom. beviljas som oavkortad ålderspension i stället för invalidpension. I sådana situationer avgörs pensionsrätten och pensionsbeloppet enligt denna lag av den avgörande pensionsanstalt inom den privata sektorn som avses i 106 § i lagen om pension för arbetstagare.

Beloppen enligt 37 § och 82 § 3 mom. i denna lag motsvarar värdet ett (1,000) år 2004 för den lönekoefficient som avses i 96 § i lagen om pension för arbetstagare.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 73/2009, ShUB 17/2009, RSv 75/2009

22.12.2009/1205:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

På utbildningsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och förtjänststöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) som har beviljats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 178/2009, GrUU 27/2009, ShUU 20/2009, AjUB 11/2009, RSv 224/2009

29.12.2009/1233:

Denna lag träder i kraft den 30 december 2009.

RP 181/2009, EkUB 26/2009, RSv 237/2009

22.12.2009/1337:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 208/2009, KoUB 23/2009, RSv 203/2009

14.5.2010/356:

Denna lag träder i kraft den 19 maj 2010.

I de situationer då rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, enligt artikel 90 i EU:s grundförordning om social trygghet, tillämpas på de berörda personerna, ska de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande tillämpas.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 34/2010, ShUB 8/2010, RSv 68/2010

20.8.2010/718:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2011.

RP 50/2010, ShUB 10/2010, RSv 86/2010

29.10.2010/911:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

På pensionsansökningar som har anhängiggjorts före den 1 januari 2011 tillämpas lagens 13 § 1 mom. i dess lydelse den 31 december 2010.

RP 91/2010, ShUB 19/2010, RSv 126/2010

5.11.2010/941:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

RP 44/2010, AjUB 6/2010, RSv 132/2010

21.12.2010/1193:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Om en person som arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag eller i en annan sammanslutning vid ikraftträdandet av denna lag var försäkrad som en sådan person som jämställs med arbetstagare, tillämpas när det gäller försäkringen för honom eller henne 6 § sådan den lyder när denna lag träder i kraft, så länge samma arbete fortgår, dock högst till den 31 december 2013. Därefter ska bestämmelserna i 6 § i denna lag och 3 § i lagen om pension för företagare (1272/2006) tillämpas när det gäller försäkringen för hans eller hennes arbete.

Om den egna ägarandelen eller bestämmanderätten ensamt för sig för en person som avses i 2 mom. och som arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag eller i en annan sammanslutning, eller personens och hans eller hennes familjemedlemmars ägarandel eller bestämmanderätt tillsammans, efter det att denna lag träder i kraft men före den 1 januari 2014, ökar till mer än 50 procent i aktiebolaget eller i en annan sammanslutning, ska han eller hon teckna en försäkring enligt lagen om pension för företagare så som det föreskrivs i den lagen.

RP 135/2010, ShUB 38/2010, RSv 232/2010

21.12.2010/1249:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

RP 198/2010, ShUB 34/2010, RSv 224/2010

13.5.2011/493:

Denna lag träder i kraft den 17 maj 2011.

RP 286/2010, LaUB 34/2010, RSv 311/2010

17.6.2011/680:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

Bestämmelserna i 137 a § tillämpas på förmåner eller pensioner som beviljas retroaktivt efter det att lagen har trätt i kraft.

På ärenden som gäller undanröjande av lagakraftvunna beslut och som är anhängiga i besvärsnämnden och försäkringsdomstolen vid denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 274/2010, ShUB 51/2010, RSv 300/2010

17.6.2011/765:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2011.

RP 174/2010, AjUB 15/2010, RSv 303/2010

22.12.2011/1429:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

Lagens 97 § träder i kraft först den 1 januari 2013. På ansökan av arbetstagaren tillämpas paragrafen även på pension som beviljats honom eller henne före 2013, om pensionsfallet inträffat den 1 januari 2007 eller därefter, en primär förmån har dragits av från pensionen och arbetstagaren med tillämpning av nämnda paragraf skulle få en större pension än tidigare. I detta fall justeras pensionsbeloppet från och med den 1 januari 2013, om ansökan inkommer till pensionsanstalten senast den 30 juni 2013, och på grundval av ansökningar som inkommit efter nämnda datum från ingången av kalendermånaden efter den då ansökan inkom.

RP 89/2011, ShUB 11/2011, RSv 48/2011

22.12.2011/1457:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. Bestämmelserna i 81 § 2 och 3 mom. samt 81 a § 3–5 mom. tillämpas dock först från och med den 1 januari 2013.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 74/2011, ShUB 14/2011, RSv 69/2011

8.6.2012/292:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012.

RP 111/2011, AjUU 9/2011, GrUU 2/2012, ShUB 1/2012, RSv 18/2012

20.7.2012/445:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

RP 9/2012, ShUB 4/2012, EkUU 21/2012, RSv 47/2012

14.12.2012/796:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

På en före 1952 född arbetstagares rätt att gå i förtida ålderspension och på den förtida ålderspensionens belopp tillämpas dock 8 § 3 och 4 mom., 11 § 2 mom., 12 §, 13 § 1 mom. och 52 § 2 mom. sådana de lydde vid ikraftträdandet av denna lag.

I fråga om en arbetstagare som är född före 1958 och som får arbetslöshetsdagpenning på basis av den rätt till tilläggsdagar som avses i 6 kap. 9 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002), ska 11 § 3 mom. och 13 § 1 mom., i den lydelse de hade när denna lag trädde i kraft, tillämpas på arbetstagarens rätt att få ålderspension i förtid vid 62 års ålder utan avdrag för förtidsminskning. (7.11.2014/887)

En före 1954 född arbetstagare har rätt att gå i deltidspension i enlighet med de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 77/2012, ShUB 19/2012, RSv 113/2012

18.1.2013/45:

Denna lag träder i kraft den 16 mars 2013.

På avgifter som har förfallit till betalning före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 57/2012, LaUB 14/2012, RSv 126/2012

30.12.2013/1208:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 162/2013, ShUB 28/2013, RSv 197/2013

7.3.2014/186:

Denna lag träder i kraft den 15 mars 2014.

RP 94/2013, EkUB 38/2013, GrUU 43/2013, RSv 4/2014, Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU; (32011L0061); EUT L 174, 1.7.2011, s. 1

8.8.2014/642:

Denna lag träder i kraft den 15 augusti 2014.

RP 39/2014, EkUB 6/2014, RSv 62/2014

7.11.2014/872:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 109/2014, ShUB 7/2014, RSv 97/2014

7.11.2014/885:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

På en sådan ansökan om invalidpension som är anhängig när denna lag träder i kraft tillämpas 36 och 103 § i den lydelse de hade när denna lag trädde i kraft.

Oberoende av vad som i 1 och 2 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om sjömanspensioner (629/2009) föreskrivs om 69 § 2 mom. och 75 § 2 mom., intjänas pension enligt en tillväxtprocent om 1,6 per år på basis av 69 § 2 mom. och en tillväxtprocent om 1,5 på basis av 75 § 2 mom. under den tid som en avslutad invalidpension löper och ska beräknas på den pensionsgrundande inkomsten för återstående tid, om pensionsfallet för den avslutade invalidpensionen inträffar 2006 eller därefter och om en ålderspension som bestäms på nya grunder börjar den 1 januari 2010 eller därefter eller om pensionsfallet för en pension som bestäms på nya grunder inträffar den 1 januari 2010 eller därefter. Pensionskassan ska från och med den 1 januari 2015 justera beloppet av de pensioner enligt detta moment som löper när denna lag trädde i kraft.

RP 120/2014, ShUB 11/2014, RSv 105/2014

7.11.2014/887:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 120/2014, ShUB 11/2014, RSv 105/2014

19.12.2014/1234:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 213/2014, ShUB 22/2014, RSv 180/2014

20.3.2015/296:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Denna lag tillämpas på pensioner i fråga om vilka pensionsfallet inträffar efter det att lagen har trätt i kraft. Trots vad som föreskrivs i 69 och 70 § i lagen om sjömanspensioner i den lydelse dessa hade innan denna lag trädde i kraft, tillväxer pensionen från och med den 1 januari 2016 enligt 75 och 76 § i lagen om sjömanspensioner i den lydelse de har efter det att denna lag trätt i kraft.

Från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2024 har en arbetstagare rätt att gå i ålderspension vid en pensionsålder som är lägre än den i 8 § i lagen om sjömanspensioner föreskrivna nedre åldersgränsen för ålderspension, med tillämpning av 8 § 2 och 4 mom. i lagen om sjömanspensioner i den lydelse de hade den 31 december 2015, dock så att för varje månad med vilken den tjänstgöringstid som uträknats på det sätt som anges i 224 a § i denna lag överstiger 300 månader, sänks pensionsåldern från 65 år med en månad.

Från och med den 1 januari 2025 har en arbetstagare rätt att gå i ålderspension vid den i 3 mom. föreskrivna sänkta pensionsåldern, till vilken den fram till den 31 december 2024 beaktade tjänstgöringstiden enligt lagen om sjömanspensioner berättigar. Därvid förutsätts det att arbetstagarens anställningsförhållande fortsätter tills han eller hon uppnår den i 3 mom. på nämnda sätt beräknade sänkta pensionsåldern och att arbetstagaren har haft ett anställningsförhållande som omfattas av lagen om sjömanspensioner i minst 18 månaders tid under tre år innan anställningsförhållandet som berättigar till pension upphör samt även att arbetstagaren inte längre är i det anställningsförhållande från vilket han eller hon går i pension.

Om pensionskassan med stöd av 108 § i lagen om sjömanspensioner är behörig att handlägga pensionsansökan, räknas den i 73 § 1 mom. i denna lag föreskrivna återstående tiden till utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren skulle ha uppnått den i 3 eller 4 mom. nämnda sänkta pensionsåldern om arbetstagaren utan avbrott stått i ett anställningsförhållande som omfattas av lagen om sjömanspensioner från ingången av månaden efter den under vilken arbetsoförmågan började tills det att den nämnda pensionsåldern uppnås, om den sålunda beräknade pensionsåldern är lägre än den i 8 § i lagen om sjömanspensioner föreskrivna nedre åldersgränsen för ålderspension.

Från och med den 1 januari 2016 har en arbetstagare rätt att gå i ålderspension vid den i 3 eller 4 mom. nämnda sänkta pensionsåldern, om han eller hon uppfyller förutsättningarna i 10 § i lagen om sjömanspensioner, i den lydelse paragrafen hade den 31 december 2015.

En efterlevande make till eller ett dödsbo efter en förmånslåtare som avlidit under tiden från den 1 januari 2016 till den 31 december 2020 har rätt till begravningsunderstöd enligt 63 § i lagen om sjömanspensioner i den lydelse paragrafen hade den 31 december 2015, om förmånslåtaren vid sin död skulle ha uppfyllt förutsättningarna i 63 § i lagen om sjömanspensioner eller i 29 § i lagen om införande av lagen om sjömanspensioner i den lydelse de hade 31 december 2015.

Bestämmelserna i 141 a § i denna lag tillämpas så att förhöjningen eller nedsättningen av arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgift fastställs första gången i samband med den pensionsförsäkringsavgift som ska erläggas för år 2017. Som grund för förhöjningen eller nedsättningen av arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgift för år 2017 används talen för arbetsgivarens riskförhållande för åren 2014 och 2015 dock så att talet för riskförhållandet för år 2014 är talet 1. Från och med år 2018 räknas riskförhållandet på grundval av riskförhållandet för de två år som föregår året före betalningsåret så att det vid fastställandet av beloppet av förhöjningen eller nedsättningen av arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgift för år 2018 används talen för riskförhållandet för åren 2015 och 2016. Efter år 2018 räknas riskförhållandet på motsvarande sätt som för år 2018 på grundval av riskförhållandet för de två år som föregår året före betalningsåret.

RP 321/2014, ShUB 40/2014, RSv 270/2014

20.3.2015/320:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 279/2014, ShUB 46/2014, RSv 305/2014

7.8.2015/877:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Bestämmelserna i denna lag om förmåner enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar tillämpas på motsvarande förmåner enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) eller lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/1981).

På förmåner enligt lagen om olycksfallsförsäkring och lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare tillämpas dock 97 § 1 mom. i lagen om sjömanspensioner, i den lydelse momentet hade vid ikraftträdandet av denna lag.

RP 278/2014, ShUB 50/2014, JsUU 47/2014, AjUU 17/2014, RSv 320/2014

18.9.2015/1194:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 254/2014, EkUB 34/2014, RSv 371/2014

30.12.2015/1667:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. Lagen tillämpas första gången på Sjömanspensionskassans bokföring för den räkenskapsperiod som börjar den 1 januari 2016 eller därefter.

RP 98/2015, EkUB 17/2015, RSv 114/2015, Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (32013L0034); EUT nr L 182, 29.6.2013, s. 19.

29.1.2016/78:

Om ikraftträdandet av denna lag bestäms separat genom lag.

L 78/2016 trädde i kraft 1.1.2017 enligt L 80/2016.

RP 16/2015, ShUB 5/2015, RSv 37/2015

3.6.2016/411:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

En pensionskassa ska senast inom ett år efter att denna lag trädde i kraft genomföra den första risk- och solvensbedömningen enligt 184 a § och ge in ett sammandrag av den till Finansinspektionen.

RP 31/2016, ShUB 5/2016, RSv 58/2016

12.8.2016/635:

Denna lag träder i kraft den 19 augusti 2016.

RP 70/2016, EkUB 16/2016, RSv 85/2016, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU, (32014L0056); EUT nr L 158, 27.5.2014, s. 196, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 (32014R0537); EUT nr L 158, 27.5.2014, s. 77

25.8.2016/705:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 7/2016, LaUB 8/2016, RSv 99/2016

11.11.2016/941:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet. Lagen tillämpas dock redan från och med den 1 januari 2017.

RP 145/2016, KoUB 22/2016, RSv 117/2016

11.11.2016/950:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 130/2016, ShUB 16/2016, RSv 111/2016

21.12.2016/1256:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

Bestämmelserna i 97 § 1 mom. 1 och 2 punkten tillämpas redan från och med den 1 januari 2016.

RP 120/2016, ShUB 25/2016, RSv 167/2016

4.5.2018/339:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.

RP 145/2017, KoUB 3/2018, RSv 20/2018

19.12.2018/1272:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

Denna lag tillämpas på löner och vederlag som betalats den 1 januari 2019 eller därefter.

Bestämmelserna om försummelseavgift tillämpas på försummelser som skett den 1 januari 2020 och därefter. För den tid som föregår detta tillämpas på försummelse att ordna pensionsskydd och på förhöjning på grund av försummelse lagen om sjömanspensioner i den lydelse den hade den 31 december 2018.

Om de uppgifter enligt denna lag som krävs för att fastställa arbetspensionsförsäkringsavgiften inte i tid står till pensionskassans förfogande på grund av en funktionsstörning i inkomstdatasystemet eller i en till systemet hänförlig dataöverföring till pensionskassan som uppdagats före den 31 december 2020, kan pensionskassan för att arbetspensionssystemets etablerade funktion ska kunna fortgå uppskatta arbetstagarens lönebelopp som ligger till grund för arbetspensionsförsäkringsavgiften och fastställa arbetspensionsförsäkringsavgiften på grundval av den uppskattade lönen. Lönen ska uppskattas enligt de beräkningsgrunder som avses i 202 § i denna lag. När pensionskassan har fått tillgång till de ovannämnda behövliga uppgifterna ska arbetspensionsförsäkringsavgiften utan dröjsmål korrigeras så att den motsvarar uppgifterna i inkomstdatasystemet.

RP 87/2018, ShUB 7/2018, RSv 121/2018

17.5.2019/690:

Denna lag träder i kraft den 10 juni 2019.

RP 313/2018, EkUB 37/2018, RSv 307/2018

22.8.2019/954:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

RP 298/2018, ShUB 38/2018, RSv 297/2018

30.12.2019/1471:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. Bestämmelserna i 78 § 2 mom. och 3 mom. 4, 5 och 12 punkten träder dock i kraft först den 1 januari 2021.

På en sådan dagpenningsförmån enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) som lagen om ändring av sjukförsäkringslagen (535/2019) inte tillämpas på med stöd av 1 mom. i den lagens ikraftträdandebestämmelse, och en sådan rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) som lagen om ändring av lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (536/2019) inte tillämpas på med stöd av den lagens ikraftträdandebestämmelse, tillämpas 80 och 82 § i den lydelse som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

Vad som i denna lag föreskrivs om en förmån eller ersättning enligt lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom (1521/2016) eller lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag (1522/2016) tillämpas på en motsvarande förmån enligt lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/1990).

Vad som i denna lag föreskrivs om en förmån eller ersättning enligt trafikförsäkringslagen (460/2016) tillämpas på en motsvarande förmån enligt den upphävda trafikförsäkringslagen (279/1959).

Bestämmelserna i 100 § 3 mom. i denna lag tillämpas på situationer där ett skadefall enligt lagen om ansvar i spårtrafik (113/1999) har inträffat den 1 januari 2017 eller därefter.

RP 64/2019, ShUB 12/2019, RSv 47/2019

30.12.2019/1478:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

RP 64/2019, ShUB 12/2019, RSv 47/2019

7.4.2020/196:

Denna lag träder i kraft den 10 april 2020 och gäller till och med den 31 december 2020.

Denna lag tillämpas på pensionsförsäkringsavgifter vilkas förfallodag enligt 142 § 2 mom. infaller den 10 april 2020 eller därefter, men senast den 31 juli 2020.

RP 39/2020, ShUB 3/2020, RSv 27/2020

17.4.2020/248:

Denna lag träder i kraft den 20 april 2020.

RP 87/2019, ShUB 1/2020, RSv 12/2020

11.6.2020/457:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

RP 28/2020, ShUB 8/2020, RSv 48/2020

17.12.2020/1150:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

Bestämmelserna i 100 § 4 och 5 mom. i denna lag tillämpas på skadefall som ska ersättas som patientskada och har inträffat den 1 januari 2021 eller därefter.

RP 162/2020, ShUB 34/2020, RSv 158/2020

12.3.2021/210:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

RP 213/2020, ShUB 45/2020, RSv 4/2021

26.3.2021/261:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2021.

Lagen tillämpas från och med den 1 januari 2017 på arbetstagare som utför i lagen om sjöarbetsavtal avsett arbete på ett sådant finländskt fartyg som används för systematisk sjömätningsverksamhet och som går i sjöfart som är utsatt för internationell konkurrens.

RP 251/2020, KoUB 2/2021, RSv 9/2021

19.11.2021/960:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

RP 28/2021, ShUB 19/2021, RSv 123/2021

19.11.2021/1009:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

Denna lag tillämpas på förmånstagare som är födda 1975 och därefter, om det pensionsfall som berättigar till familjepension har inträffat efter ikraftträdandet av denna lag.

Trots bestämmelserna i 2 mom. ska 61 och 110 § i denna lag tillämpas på alla sådana förändringar i fråga om en familjepension baserad på att förmånslåtaren sannolikt avlidit som inträffar efter ikraftträdandet av denna lag.

Trots bestämmelserna i 2 mom. tillämpas 56 § 1 och 3 mom. samt 60 § 2 mom. i denna lag på ett barn som enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag har rätt till familjepension.

Trots bestämmelserna i 2 mom. har den efterlevande maken rätt till familjepension enligt 55 § 1 mom. 2 punkten i denna lag, om det pensionsfall som berättigar till familjepension har inträffat efter ikraftträdandet av denna lag. På efterlevandepension enligt 55 § 1 mom. 2 punkten i denna lag tillämpas lagen om sjömanspensioner i den lydelse den har efter ikraftträdandet av denna lag.

RP 66/2021, ShUB 23/2021, RSv 133/2021

30.12.2021/1349:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

RP 159/2021, AjUB 18/2021, RSv 219/2021

14.1.2022/42:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.

På arbetstagaren tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, om föräldradagpenning har beviljats enligt de bestämmelser i sjukförsäkringslagen (1224/2004) som gällde vid ikraftträdandet.

RP 129/2021, ShUB 33/2021, RSv 208/2021

20.5.2022/360:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.

RP 30/2022, ShUB 6/2022, RSv 52/2022

8.7.2022/575:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

RP 56/2021, RP 18/2022, ShUB 9/2022, RSv 66/2022

9.12.2022/1032:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

Denna lag tillämpas på rehabiliteringsansökningar som blir anhängiga efter ikraftträdandet av lagen.

Uppfyllandet av villkoret i 25 § 1 mom. 4 punkten i denna lag granskas för tiden före den 1 januari 2019 i fråga om alla de kalenderår, i vilka ingår kalendermånader som hör till den tidsperiod på 36 kalendermånader som avses i 25 § 5 mom. i denna lag.

RP 181/2022, ShUB 19/2022, RSv 137/2022