Lag om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden, dess uppgifter och medlemmar

(22.12.2006/1298) Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden

Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (besvärsnämnden) är första besvärsinstans i ärenden som gäller arbetspensionsskyddet enligt vad som föreskrivs i de arbetspensionslagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006).

(1.12.2017/792) Besvärsnämndens ordförande och medlemmar

Besvärsnämnden har en ordförande med uppdraget som huvudsyssla och minst tre vice ordförande med uppdraget som bisyssla. Ordföranden med uppdraget som huvudsyssla leder besvärsnämnden och svarar för dess verksamhet, övervakar att lagtolkningen är enhetlig i nämndens avgöranden och svarar för besvärsnämndens administrativa ärenden. Närmare föreskrifter om uppgifterna för ordföranden med uppdraget som huvudsyssla finns i arbetsordningen.

Utöver ordföranden och vice ordförandena ska besvärsnämnden dessutom ha minst 18 andra medlemmar med uppdraget som bisyssla. Av medlemmarna med uppdraget som bisyssla ska minst

1) fyra medlemmar vara läkare,

2) fyra medlemmar vara jurister,

3) åtta medlemmar vara insatta i förhållandena inom arbetslivet och på arbetsmarknaden,

4) en medlem vara förtrogen med företagarverksamhet,

5) en medlem vara förtrogen med lantbruksföretagarverksamhet.

Ordföranden, vice ordförandena och juristmedlemmarna ska ha avlagt examen som ger behörighet för domartjänst och vara förtrogna med socialförsäkringsfrågor. Ordföranden och vice ordförandena ska dessutom vara förtrogna med i synnerhet de förmånssystem som behandlas i nämnden och ordföranden ska ha i praktiken visad ledarförmåga. Läkarmedlemmarna ska vara legitimerade läkare. De övriga medlemmarna ska vara förtrogna med socialförsäkringsfrågor.

Ordföranden och vice ordförandena har en gemensam suppleant på vilken tillämpas bestämmelserna i denna lag om vice ordförande. Ett tillräckligt antal suppleanter ska förordnas för de övriga medlemmarna med iakttagande av bestämmelserna i 3 § om förordnande av medlemmar. Vad som i denna lag föreskrivs om medlemmarna i besvärsnämnden och om behörigheten för dem tillämpas även på suppleanterna.

Ordföranden, vice ordförandena och de övriga medlemmarna handlar under domaransvar.

(16.12.2011/1333) Förordnande av ordförandena och medlemmarna

Statsrådet utnämner på framställning av social- och hälsovårdsministeriet ordföranden med uppdraget som huvudsyssla tills vidare och förordnar på framställning av social- och hälsovårdsministeriet vice ordförandena och de övriga medlemmarna med uppdraget som bisyssla för fem år i sänder. (30.12.2019/1474)

Av de medlemmar som ska vara insatta i förhållandena inom arbetslivet och på arbetsmarknaden ska hälften förordnas på framställning av arbetsgivarföreningarnas mest representativa centralorganisationer på så sätt att minst tre är förtrogna med pensionssystemet för den privata sektorn och minst en med pensionssystemet för den offentliga sektorn. Dessutom ska hälften av de medlemmar som är insatta i förhållandena inom arbetslivet och på arbetsmarknaden förordnas på framställning av arbetstagarnas och tjänstemännens fackföreningars mest representativa centralorganisationer på så sätt att minst tre är förtrogna med pensionssystemet för den privata sektorn och minst en med pensionssystemet för den offentliga sektorn. (21.12.2016/1218)

Den medlem som är förtrogen med företagarverksamhet ska förordnas på framställning av de mest representativa företagarorganisationerna, och den medlem som är förtrogen med lantbruksföretagarverksamhet på framställning av lantbruksföretagarnas mest representativa centralorganisationer.

Den som föreslås bli medlem i besvärsnämnden ska innan den utnämns till uppdraget lämna social- och hälsovårdsministeriet en sådan redogörelse för sina bindningar som avses i 8 a § 1 mom. i statstjänstemannalagen (750/1994). Den som har utnämnts till medlem ska dessutom sända redogörelsen för kännedom till besvärsnämnden. Sker det förändringar i bindningarna under uppdraget ska medlemmen utan dröjsmål anmäla detta till social- och hälsovårdsministeriet och till besvärsnämnden. En medlem ska även annars lämna motsvarande redogörelse, om social- och hälsovårdsministeriet eller besvärsnämnden begär en sådan. (23.3.2023/508)

4 mom. har ändrats genom L 508/2023, som träder i kraft 1.1.2024. Den tidigare formen lyder:

Medlemmarna i besvärsnämnden är skyldiga att lämna redogörelse för sina bindningar på det sätt som det i 17 kap. 17 § i domstolslagen (673/2016) föreskrivs om sakkunnigledamöters skyldighet att lämna redogörelse för sina bindningar. (1.12.2017/792)

Bestämmelser om registrering av uppgifter som gäller bindningar finns i lagen om ett register över bindningar och bisysslor (507/2023). (23.3.2023/508)

5 mom. har tillfogats genom L 508/2023, som träder i kraft 1.1.2024.

(1.12.2017/792) Befrielse från medlemskap i besvärsnämnden och avgångsålder

På rätten för besvärsnämndens ordförande, vice ordförande och övriga medlemmar att kvarstå i uppdraget tillämpas vad som föreskrivs om rätten för innehavare av domartjänst att kvarstå i tjänsten. Besvärsnämndens ordförande, vice ordförande och övriga medlemmar är skyldiga att avgå vid utgången av den månad under vilken de fyller 70 år. Om en plats som vice ordförande eller som annan medlem med uppdraget som bisyssla i besvärsnämnden blir ledig under mandatperioden, förordnas en efterträdare för återstoden av perioden.

Se Finlands grundL 731/1999 103 §.

(25.8.2016/710) Domarförsäkran

Besvärsnämndens ordförande, vice ordförande och medlemmar ska avge domarförsäkran i besvärsnämnden, om de inte har gjort det tidigare. Bestämmelser om domarförsäkran finns i 1 kap. 7 § i domstolslagen (673/2016).

Föredragande

Besvärsnämnden skall ha ett tillräckligt antal föredragande. Behörighetsvillkor för uppdraget som föredragande är examen som medför behörighet för domartjänst.

Se DomstolsL 673/2016 10 kap.

Behandlingen av ärenden i besvärsnämnden

Sektioner

I rättskipningsärenden är besvärsnämnden uppdelad på sektioner enligt vad som närmare bestäms i en arbetsordning som fastställts av besvärsnämnden.

2 mom. har upphävts genom L 22.12.2006/1298. (22.12.2006/1298)

Besvärsärenden avgörs i besvärsnämnden och i dess sektion på föredragning. Beslut i besvärsärenden undertecknas av föredraganden.

Besvärsnämndens sammansättning vid avgörande

Ärenden som gäller ändringssökande avgörs av besvärsnämnden i en endomarsammansättning eller i en sektion med minst fyra och högst sex medlemmar, vars ordförande är besvärsnämndens ordförande eller en vice ordförande. I sammansättningen av sektionen alternerar medlemmarna på det sätt som besvärsnämndens förvaltningssektion bestämmer. (30.12.2010/1318)

En sektion som behandlar besvärsärenden är beslutför när sektionens ordförande, en juristmedlem, en läkarmedlem samt två medlemmar med kännedom om förhållandena i arbetslivet och på arbetsmarknaden är närvarande. En ytterligare förutsättning för beslutförheten är att

1) en medlem som är förtrogen med företagarverksamhet är närvarande vid behandlingen av ett ärende vars avgörande i väsentlig grad är beroende av tillämpningen av lagen om pension för företagare (1272/2006) eller av bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den,

2) en medlem som är förtrogen med lantbruksföretagarverksamhet är närvarande vid behandlingen av ett ärende vars avgörande i väsentlig grad är beroende av tillämpningen av lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006), lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006), lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994), lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare (1317/1990), lagen om avträdelsepension (16/1974), lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (1330/1992), lagen om stöd för nedläggning av växthusproduktion och äppelodling (1297/1994) eller av bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av dessa.

(1.12.2017/792)

En sektion är beslutför också när ordföranden och minst två andra medlemmar är närvarande vid sektionens sammanträde, om alla de medlemmar som enligt 2 eller 5 mom. ska vara närvarande vid behandlingen av ett ärende skriftligen eller genom en anteckning i det elektroniska systemet för behandling av ärenden före sammanträdet har förenat sig om föredragandens framställning och beslutsförslag och även de närvarande medlemmarna intar samma ståndpunkt. (1.12.2017/792)

En förutsättning för en sektions beslutförhet är dessutom att högst hälften av de närvarande medlemmarna är medlemmar som är insatta i förhållandena inom arbetslivet och på arbetsmarknaden, medlemmar som är förtrogna med lantbruksföretagarverksamhet och medlemmar som är förtrogna med företagarverksamhet och att den ena av de två i 2 mom. 1 och 2 punkten nämnda medlemmarna som är förtrogna med förhållandena inom arbetslivet och på arbetsmarknaden har förordnats på framställning av arbetsgivarföreningarnas mest representativa centralorganisationer och den andra på framställning av arbetstagarnas och tjänstemännens fackföreningars mest representativa centralorganisationer. (1.12.2017/792)

Vid behandlingen av ett ärende vars avgörande inte beror på medicinska aspekter är sektionen med avvikelse från 2 mom. beslutför när ytterligare en juristmedlem är närvarande i stället för läkarmedlemmen. (1.12.2017/792)

L om stöd för nedläggning av växthusproduktion och äppelodling 1297/1994 har upphävts genom L 86/2019.

(30.12.2010/1318) Ärenden som ska avgöras av en ordförande

Besvärsnämndens ordförande eller en vice ordförande avgör på föredragning de ärenden som gäller

1) återtagande av besvär eller ansökningar om undanröjande av beslut,

2) avvisande i enlighet med 81 § 2 mom. eller 82 § 3 mom. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019), (5.7.2019/838)

3) återförvisande eller överföring av ett ärende i sin helhet till pensionsanstalten med anledning av ny utredning,

4) ansökan om rätt att ta del av uppgifter eller handlingar med stöd av lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar (381/2007) eller en begäran om utlämnande av uppgifter ur en handling med stöd av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999),

5) avbrytande av verkställighet och yrkanden i anslutning till det, eller

6) utmätning och yrkanden i anslutning till det.

Ett ärende som avses i 1 mom. får dock också avgöras i en sektion som avses i 8 § 2 mom., om ärendets art förutsätter detta.

En för viss tid förordnad vice ordförandes eller medlems rätt att delta i behandlingen av ärenden

En för viss tid förordnad vice ordförande eller medlem kan efter att förordnandet löpt ut eller han eller hon frånträtt uppdraget fortfarande såsom medlem delta i behandlingen av ett ärende i vars beredning eller behandling han eller hon har deltagit före förordnandet löpte ut eller medlemmen frånträdde uppdraget.

Förstärkt sektion

Besvärsnämndens ordförande eller en vice ordförande kan förordna att ett ärende eller en fråga som hör till ett ärende skall avgöras i en förstärkt sektion. Till den förstärkta sektionen hör ordföranden, vice ordförandena samt medlemmarna i den sektion som tidigare har behandlat ärendet.

Den förstärkta sektionen är beslutför när ordföranden eller en vice ordförande samt minst två tredjedelar av de medlemmar som avses i 1 mom. är närvarande. För medlemmarna gäller då dessutom vad som bestäms i 8 §. (22.12.2006/1298)

(22.12.2006/1298) Plenum

Om ett ärende som skall avgöras av besvärsnämnden är av principiell betydelse eller om en sektions avgörande skulle komma att avvika från tidigare praxis, kan sektionen eller besvärsnämndens ordförande besluta att ärendet skall behandlas i nämndens plenum. I plenum behandlas även ärenden som gäller nämndens arbetsordning samt de förvaltningsärenden som plenum på förvaltningssektionens enhälliga framställning beslutar ta till behandling.

Plenum är beslutfört när ordföranden eller en vice ordförande samt minst hälften av de övriga medlemmarna är närvarande. I ärenden som gäller fastställande av bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet för förvaltningssektionen är plenum beslutfört när minst hälften av de ojäviga medlemmarna är närvarande. En förutsättning för plenums beslutförhet när besvärsärenden avgörs är dessutom att högst hälften av de närvarande medlemmarna är medlemmar som är insatta i förhållandena inom arbetslivet och på arbetsmarknaden, medlemmar förtrogna med lantbruksföretagarverksamhet och medlemmar förtrogna med företagarverksamhet. För medlemmarna gäller då dessutom vad som föreskrivs i 8 §. (1.12.2017/792)

(26.6.2015/805) Behandling av ärenden, delgivning och sändande av handlingar (5.7.2019/838)

Vid behandlingen av ärenden i besvärsnämnden tillämpas lagen om rättegång i förvaltningsärenden, om inte något annat föreskrivs särskilt. (5.7.2019/838)

2 mom. har upphävts genom L 5.7.2019/838. (5.7.2019/838)

De kostnader för vilka det enligt 76 och 77 § i lagen om rättegång i förvaltningsärenden betalas ersättning av statens medel ersätts, med undantag av ersättning till ett vittne som åberopats av staten, av besvärsnämndens medel. (5.7.2019/838)

Bestämmelserna om extraordinärt ändringssökande i 13 kap. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden tillämpas inte på ärenden som hör till besvärsnämndens behörighet. (5.7.2019/838)

Ett beslut av besvärsnämnden delges så att det sänds per post genom brev till mottagaren under den adress som mottagaren har uppgett. Ändringssökanden anses ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den dag då beslutet postades under den adress som sökanden har uppgett, om inte något annat visas. (1.12.2017/792)

Pensionsanstalterna är skyldiga att avgiftsfritt sända besvärsnämnden handlingar i den form som besvärsnämnden kräver. (1.12.2017/792)

(30.12.2010/1318) Försenad utredning

Besvärsnämnden kan lämna en skriftlig eller muntlig utredning obeaktad, om utredningen kommer in till besvärsnämnden först den dag då ärendet avgörs eller därefter.

(30.3.2007/387) Rättegångens offentlighet

Bestämmelser om rättegångens offentlighet i besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och om besvärsnämndens sammansättning vid avgörande i ärenden som gäller rättegångens offentlighet finns i lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar (381/2007).

(16.12.2011/1333) Förvaltningsärenden

I förvaltningssektionen behandlas besvärsnämndens förvaltningsärenden enligt arbetsordningen. Besvärsnämndens ordförande, eller vid förhinder för denne en av vice ordförandena, sammankallar förvaltningssektionen och är ordförande för sektionen. Övriga medlemmar i sektionen är besvärsnämndens vice ordförande. Dessutom utser besvärsnämndens plenum till förvaltningssektionen en medlem som utses av och bland de medlemmar i besvärsnämnden som förordnats på framställning av arbetsgivarorganisationerna, en medlem som utses av och bland de medlemmar som förordnats på framställning av arbetstagarnas och tjänstemännens centralorganisationer och en medlem som utses av och bland de medlemmar som förordnats på framställning av företagarorganisationerna och lantbruksföretagarorganisationerna eller bland deras suppleanter. (1.12.2017/792)

Förvaltningssektionen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna är närvarande vid sammanträdet. Med undantag för förvaltningssektionens ordförande och vice ordförandena ska medlemmarna ha personliga suppleanter.

Särskilda bestämmelser

Besvärsnämndens rätt att få uppgifter och handräckning

Besvärsnämnden har rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar av rätten att få uppgifter

1) av arbetsgivare, försäkrings- och pensionsanstalter som verkställer lagstadgad försäkring, myndigheter och andra instanser på vilka tillämpas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) få de uppgifter som är nödvändiga för avgörande av ett anhängigt försäkrings-, pensions- eller förmånsärende eller som annars är nödvändiga för fullgörande av åligganden enligt denna lag, enligt rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen eller enligt rådets förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av nämnda förordning eller enligt avtal om social trygghet, och (22.12.2006/1298)

2) av läkare och andra yrkesutbildade personer som avses i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994), av sådana verksamhetsenheter för hälso- och sjukvården som avses i 2 § 4 punkten i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) samt av den som verkställer rehabilitering och av andra verksamhetsenheter för hälso- och sjukvården, av socialserviceproducenter eller av vårdinrättningar på begäran få utlåtanden och övriga nödvändiga uppgifter om den pensionssökandes journalhandlingar, rehabilitering, hälsotillstånd, vård samt arbetsförmåga, om sökanden inte själv lämnar dessa uppgifter.

Då en arbetsgivare ombes lämna uppgifter som behövs för behandlingen av en arbetstagares pensions- eller rehabiliteringsärende, får till arbetsgivaren utan arbetstagarens samtycke lämnas endast de sekretessbelagda uppgifter om arbetstagaren som är nödvändiga för att precisera de uppgifter som behövs vid beslutsfattandet i de nämnda ärendena.

Besvärsnämnden har rätt att avgiftsfritt få de uppgifter som den enligt denna lag har rätt att få.

Besvärsnämnden har rätt att för att utföra sina uppgifter enligt denna lag få handräckning av polisen och andra myndigheter.

RF (EEG) nr 574/72 om tillämpningen av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda eller deras familjer flyttar inom gemenskapen har upphävts genom EPRF (EG) 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.

Grunderna för besvärsnämndens ekonomi

De arbetspensionsanstalter som ansvarar för pensionsskyddet enligt de lagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare är skyldiga att betala en årlig justitieförvaltningsavgift. Justitieförvaltningsavgiften motsvarar de totala kostnader som besvärsnämnden orsakas för skötseln av sina uppgifter enligt denna lag när det gäller sökande av ändring. (22.12.2006/1298)

Försäkringsinspektionen fastställer årligen besvärsnämndens budget på framställning av förvaltningssektionen. Budgeten skall uppta kostnaderna för besvärsnämndens verksamhet. Förändringarna i de årliga kostnaderna skall motsvara förändringarna i den allmänna kostnadsnivån samt i antalet ärenden och i besvärsnämndens verksamhet. Försäkringsinspektionen kan på framställning från förvaltningssektionen av särskilda skäl under budgetåret fastställa en tilläggsbudget med anledning av tilläggskostnaderna.

Justitieförvaltningsavgiften för arbetspensionsanstalterna fastställs så att kostnaderna för besvärsnämndens verksamhet enligt den budget som avses i 2 mom. fördelas mellan arbetspensionsanstalterna i förhållande till förvärvsinkomsterna och arbetsinkomsterna för de försäkrade i de nämnda arbetspensionsanstalterna under det år som föregår kvalifikationsåret. Justitieförvaltningsavgiftens belopp fastställs av Försäkringsinspektionen på framställning av besvärsnämndens förvaltningssektion. Besvärsnämnden ansvarar för debiteringen och indrivningen av justitieförvaltningsavgiften. Närmare bestämmelser om verkställigheten av avgiften kan utfärdas genom förordning av statsrådet. (22.12.2006/1298)

På revision av besvärsnämnden tillämpas det som i revisionslagen (1141/2015) föreskrivs om revisors oberoende ställning, jäv och tystnadsplikt samt om entledigande av revisor och revisors avgång. Besvärsnämndens plenum väljer årligen en revisor och en revisorssuppleant, varav den ena ska vara en CGR-revisor och den andra en OFGR-revisor. Besvärsnämnden fastställer i plenum bokslutet samt beviljar förvaltningssektionen ansvarsfrihet. Besvärsnämnden ska delge Finansinspektionen det fastställda bokslutet. Om bokslutet visar underskott eller överskott i förhållande till den fastställda budgeten, ska skillnaden beaktas i grunderna för den justitieförvaltningsavgift som bestäms för det följande året. (18.9.2015/1181)

En arbetspensionsanstalt kan på det sätt som föreskrivs i lagen om Försäkringsinspektionen (78/1999) anföra besvär över en justitieförvaltningsavgift som har fastställts enligt denna lag. (22.12.2006/1298)

En justitieförvaltningsavgift får indrivas utan dom eller beslut i den ordning som föreskrivs i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961). Om avgiften inte betalas senast på förfallodagen uppbärs på det obetalda kapitalet en årlig dröjsmålsränta enligt den räntefot som avses i 4 § i räntelagen (633/1982). I stället för dröjsmålsränta kan besvärsnämnden uppbära en förseningsavgift om fem euro, om dröjsmålsräntan understiger detta belopp.

Finansinspektionen har kommit i den tidigare Finansinspektionens och Försäkringsinspektionens ställe, se L om Finansinspektionen 878/2008. L om Försäkringsinspektionen 78/1999 har upphävts genom L om Finansinspektionen 878/2008. L om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg 367/1961 har upphävts genom L om verkställighet av skatter och avgifter 706/2007. Se RevisionsL 1141/2015 2 kap. 9 § och 4 kap. 6–8 §.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006, dock så att 12 § 2 mom. träder i kraft den 1 januari 2007. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Det som i någon annan lag föreskrivs om pensionsnämnden gäller efter denna lags ikraftträdande besvärsnämnden för arbetspensionsärenden.

De medlemmar av pensionsnämnden som utsetts för den mandattid som går ut den 31 december 2006 har rätt att fortsätta i motsvarande uppdrag i besvärsnämnden för arbetspensionsärenden fram till utgången av mandattiden.

Försäkringsinspektionen fastställer på framställning av besvärsnämndens förvaltningssektion besvärsnämndens budget och justitieförvaltningsavgiften för första gången för 2006. Besvärsnämndens budget för 2006 skall basera sig på besvärsnämndens fastställda bokslut för 2004 och på de grunder som avses i 16 § 2 mom.

RP 155/2003, RP 47/2005, ShUB 11/2005, RSv 99/2005

Ikraftträdelsestadganden:

22.12.2006/1298:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Det som föreskrivs om kommunernas pensionsnämnd och statens pensionsnämnd i någon annan lag gäller besvärsnämnden för arbetspensionsärenden sedan denna lag trätt i kraft.

Kommunernas pensionsnämnds och statens pensionsnämnds verksamhet upphör vid denna lags ikraftträdande. Nämndernas arbete fortsätter i besvärsnämnden för arbetspensionsärenden, till vilken alla ärenden som är anhängiga i nämnderna överförs för behandling och avgörande.

Kommunernas pensionsnämnds och statens pensionsnämnds egendom och skyldigheter överförs på besvärsnämnden för arbetspensionsärenden vid denna lags ikraftträdande.

Personer som vid denna lags ikraftträdande är anställda hos kommunernas pensionsnämnd och statens pensionsnämnd övergår i anställning hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden. Visstidsanställda övergår för den tid de har anställts, om denna tid inte har gått ut vid denna lags ikraftträdande. Personer som är anställda i arbetsavtalsförhållande övergår i motsvarande uppdrag i arbetsavtalsförhållande hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden.

Tjänsterna för tjänsteinnehavare och tjänstemän i kommunernas pensionsnämnd och statens pensionsnämnd som övergår i anställning hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden dras in vid denna lags ikraftträdande. När en tjänst dras in upphör en tjänsteinnehavares eller tjänstemans tjänsteförhållande utan särskilda åtgärder. En tjänsteinnehavare eller tjänsteman som övergår till besvärsnämnden för arbetspensionsärenden övergår i motsvarande uppdrag i arbetsavtalsförhållande hos besvärsnämnden.

I de uppdrag i arbetsavtalsförhållande till vilka personalen har övergått tillämpas vad som överenskoms i ett kollektivavtal och ett arbetsavtal som ingåtts av besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och vad som föreskrivs i lag eller vad som föreskrivs eller bestäms med stöd av den, dock så att anställningsvillkoren för personer som övergår från kommunernas och statens pensionsnämnd även i fråga om tilläggspensionsrättigheter och semesterrättigheten motsvarar de anställningsvillkor som gällde för dessa personer vid denna lags ikraftträdande.

Försäkringsinspektionen fastställer på framställning av besvärsnämnden för arbetspensionsärenden enligt denna lag besvärsnämndens budget och justitieförvaltningsavgiften första gången för 2007. I framställningen ingår kommunernas pensionsnämnds och statens pensionsnämnds kalkyler över omkostnaderna för de nämnder som skall slås ihop. Besvärsnämndens budget för 2007 skall basera sig på besvärsnämndernas fastställda bokslut för 2005 och på de grunder som avses i 16 § 2 mom. Boksluten för 2006 för besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och statens pensionsnämnd fastställs och ansvarsfrihet för förvaltningssektionen i besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och statens pensionsnämnds plenum beviljas av besvärsnämnden för arbetspensionsärenden i plenum. Kommunernas pensionsnämnds bokslut för 2006 fastställs av inrikesministeriet. Besvärsnämnden delger Försäkringsinspektionen det fastställda bokslutet.

RP 91/2006, ShUB 39/2006, RSv 175/2006

30.3.2007/387:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2007.

RP 12/2006, LaUB 25/2006, RSv 268/2006

13.4.2007/483:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.

RP 194/2006, EkUB 33/2006, RSv 293/2006

21.12.2007/1362:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

RP 138/2007, ShUB 19/2007, RSv 94/2007

30.12.2010/1318:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

RP 218/2010, ShUB 42/2010, RSv 246/2010

16.12.2011/1333:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 106/2011, ShUB 12/2011, RSv 51/2011

26.6.2015/805:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 245/2014, LaUB 23/2014, RSv 296/2014

18.9.2015/1181:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 254/2014, EkUB 34/2014, RSv 371/2014

25.8.2016/710:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 7/2016, LaUB 8/2016, RSv 99/2016

21.12.2016/1218:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

Vid tillsättandet av den besvärsnämnd som inleder sin mandatperiod den 1 januari 2017 iakttas denna lag.

RP 230/2016, ShUB 38/2016, RSv 224/2016

1.12.2017/792:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

På den som förordnats till medlem av nämnden före ikraftträdandet av denna lag tillämpas 2 § i den lydelse den hade vid lagens ikraftträdande.

Lagens 12 § 6 mom. tillämpas från och med den 1 april 2018.

RP 74/2017, ShUB 8/2017, RSv 97/2017

5.7.2019/838:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

RP 29/2018, LaUB 18/2018, RSv 295/2018

30.12.2019/1474:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

RP 64/2019, ShUB 12/2019, RSv 47/2019

23.3.2023/508:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.

RP 301/2022, ShUB 51/2022, RSv 308/2022