Innehållsförteckning

Lag om finansiering av arbetslöshetsförmåner

Se ändringsförslag RP 61/2023 och RP 73/2023.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Allmänna bestämmelser

(23.3.2023/387) Lagens syfte

Arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) finansieras genom en statsandel, genom en finansieringsandel för hemkommunen för mottagaren av arbetslöshetsdagpenning, genom arbetslöshetsförsäkringspremier och arbetsgivares självriskpremier för utkomstskyddet för arbetslösa (självriskpremier) enligt denna lag samt genom medlemsavgifter enligt lagen om arbetslöshetskassor (603/1984) så som föreskrivs i denna lag. Alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002) finansieras genom en statsandel, genom arbetslöshetsförsäkringspremier enligt denna lag och genom medlemsavgifter enligt lagen om arbetslöshetskassor så som föreskrivs i denna lag. I arbetspensionslagstiftningen avsedda arbetspensionstillägg och försäkringspremier, i lagen om vuxenutbildningsförmåner (1276/2000) avsedda vuxenutbildningsstöd i fråga om andra än företagare och yrkesexamensstipendier i fråga om andra än i tjänste- eller anställningsförhållande till staten varande personer, i lönegarantilagen (866/1998) och lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000) avsedd lönegaranti, i lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedd omställningspenning och i 8 kap. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (380/2023) avsedd utbildning inom omställningsskyddet finansieras med avgifter enligt denna lag så som föreskrivs i denna lag.

Bestämmelser om finansieringen av arbetslöshetskassorna finns i lagen om arbetslöshetskassor.

1 § har ändrats genom L 387/2023, som träder i kraft 1.1.2025. Den tidigare formen lyder:

(22.12.2009/1189) Lagens syfte

Arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002) finansieras genom en statsandel som motsvarar grundtrygghetsandelen, genom arbetslöshetsförsäkringspremier enligt denna lag, genom arbetsgivarens självriskpremier enligt utkomstskyddet för arbetslösa (självriskpremier) och genom medlemsavgifter enligt lagen om arbetslöshetskassor (603/1984) så som föreskrivs i denna lag. De arbetspensionstillägg och försäkringspremier som avses i arbetspensionslagstiftningen, de vuxenutbildningsstöd som avses i lagen om vuxenutbildningsförmåner (1276/2000) i fråga om andra än företagare och yrkesexamensstipendier i fråga om andra än i tjänste- eller anställningsförhållande till staten varande personer, den lönegaranti som avses i lönegarantilagen (866/1998) och lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000), den omställningspenning som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och den utbildning inom omställningsskyddet som avses i 5 a kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice finansieras med avgifterna enligt denna lag så som föreskrivs i denna lag. (8.7.2022/678)

1 mom. har ändrats genom L 678/2022, som trädde i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder:

Arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002) finansieras genom en statsandel som motsvarar grundtrygghetsandelen, genom arbetslöshetsförsäkringspremier enligt denna lag, genom arbetsgivarens självriskpremier enligt utkomstskyddet för arbetslösa (självriskpremier) och genom medlemsavgifter enligt lagen om arbetslöshetskassor (603/1984) så som föreskrivs i denna lag. De arbetspensionstillägg och försäkringspremier som avses i arbetspensionslagstiftningen, de vuxenutbildningsstöd som avses i lagen om vuxenutbildningsförmåner (1276/2000) i fråga om andra än företagare och yrkesexamensstipendier i fråga om andra än i tjänste- eller anställningsförhållande till staten varande personer samt den lönegaranti som avses i lönegarantilagen (866/1998) och lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000) finansieras med avgifterna enligt denna lag så som föreskrivs i denna lag. (27.6.2018/522)

Bestämmelser om finansieringen av arbetslöshetskassorna finns i lagen om arbetslöshetskassor.

(17.4.2020/238) Definitioner

I denna lag avses med

1) EU:s förordningar om social trygghet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen,

2) tredjestat en stat på vilken EU:s förordningar om social trygghet och sådana för Finland bindande överenskommelser om social trygghet som innehåller bestämmelser om arbetslöshetsförsäkring inte tillämpas,

3) dataskyddsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).

Arbetslöshetsförsäkringspremier

Arbetsgivaren skall betala arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetstagare löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie så som bestäms nedan.

Arbetslöshetsförsäkringspremierna ska bestämmas så att Sysselsättningsfonden som avses i denna lag kan klara av finansieringen av de arbetslöshetsförmåner, det vuxenutbildningsstöd, den omställningspenning och den utbildning inom omställningsskyddet som den ansvarar för samt överföringarna av betalningsandelar enligt 23, 23 a och 24 §. (8.7.2022/678)

2 mom. har ändrats genom L 678/2022, som trädde i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder:

Arbetslöshetsförsäkringspremierna ska bestämmas så att den i denna lag avsedda Sysselsättningsfonden kan klara av finansieringen av de arbetslöshetsförmåner och det vuxenutbildningsstöd som den ansvarar för samt överföringarna av betalningsandelar enligt 23 och 24 §. (27.6.2018/522)

(26.11.2010/1026) Konjunkturbuffert

För att trygga likviditeten och balansera ändringar i arbetslöshetsförsäkringspremierna till följd av prognostiserbara samhällsekonomiska konjunkturfluktuationer har Sysselsättningsfonden en konjunkturbuffert, som utgör skillnaden mellan fondens tillgångar och skulder. Vid fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremierna kan prognosen om maximibeloppet för buffertens tillgångar eller skulder uppgå till högst ett belopp motsvarande utgifterna för en arbetslöshetsgrad på 6,0 procentenheter. (4.12.2019/1223)

För att trygga en jämn premieutveckling kan arbetslöshetsförsäkringspremierna, trots vad som i 1 mom. föreskrivs om konjunkturbuffertens maximibelopp, två gånger under tre år fastställas så att maximibeloppet för buffertens tillgångar enligt prognosen överskrids. I dessa fall får arbetslöshetsförsäkringspremierna dock inte fastställas till ett högre belopp än premierna för det föregående året. Buffertens skuld får dessutom högst uppgå till ett belopp som är 300 miljoner euro större än det belopp som motsvarar utgifterna för en arbetslöshetsgrad på 6,0 procentenheter. (4.12.2019/1223)

Vid fastställandet av konjunkturbuffertens belopp beaktas de från självriskpremierna influtna medlen så att de fördelas jämnt mellan de fyra år som följer efter det år då självriskpremierna redovisats.

Arbetslöshetsförmånernas finansieringsandelar

(23.3.2023/387) Finansiering av inkomstrelaterad dagpenning

Löntagares inkomstrelaterade dagpenning finansieras genom en statsandel och en finansieringsandel för hemkommunen för mottagaren av inkomstrelaterad dagpenning, en andel från Sysselsättningsfonden och en finansieringsandel från arbetslöshetskassan.

I statsandel betalas till arbetslöshetskassan för varje inkomstrelaterad dagpenning ett belopp som motsvarar grunddagpenningen enligt 6 kap. 1 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa till dess att personen har betalats arbetslöshetsdagpenning för sammanlagt 100 dagar. Efter denna period betalas i statsandel ett belopp som motsvarar grunddagpenningen minskat med finansieringsandelen för hemkommunen för mottagaren av inkomstrelaterad dagpenning, där finansieringsandelen i fråga om varje belopp av grunddagpenning som ingår i den inkomstrelaterade dagpenningen är

1) 10 procent till dess att personen har betalats arbetslöshetsdagpenning för sammanlagt 200 dagar,

2) 20 procent för tiden efter den som avses i 1 punkten till dess att personen har betalats arbetslöshetsdagpenning för sammanlagt 300 dagar,

3) 30 procent för tiden efter den som avses i 2 punkten, till dess att personen har betalats arbetslöshetsdagpenning för sammanlagt 400 dagar, och

4) 40 procent för tiden efter den som avses i 3 punkten.

Om inkomstrelaterad dagpenning betalas jämkad eller minskad enligt 4 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, beräknas statsandelen och finansieringsandelen för hemkommunen för mottagaren av inkomstrelaterad dagpenning så att de motsvarar grunddagpenningens relativa andel av varje full inkomstrelaterad dagpenning enligt 6 kap. 2 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

För inkomstrelaterade dagpenningar för permitteringstid, för inkomstrelaterade dagpenningar som grundar sig på väderhinder enligt 1 kap. 5 § 1 mom. 12 punkten och orsak som jämställs med permittering enligt 1 kap. 5 § 1 mom. 14 punkten i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och för tilläggsdagar enligt 6 kap. 9 § i den lagen betalas inte statsandel eller finansieringsandel för hemkommunen för mottagaren av inkomstrelaterad dagpenning. Som Sysselsättningsfondens andel betalas till arbetslöshetskassan för dessa dagpenningar 94,5 procent av utgifterna.

Arbetslöshetskassans andel av varje inkomstrelaterad dagpenning är 5,5 procent, om inte något annat följer av 2 och 3 mom. Om förhöjd inkomstrelaterad dagpenning betalas enligt 6 kap. 2 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, beräknas arbetslöshetskassans andel dock av inkomstrelaterad dagpenning som bestäms enligt 1 mom. i den paragrafen.

För andra än i 3 mom. avsedda inkomstrelaterade dagpenningar betalas som Sysselsättningsfondens andel till arbetslöshetskassan för varje inkomstrelaterad dagpenning skillnaden mellan den betalda inkomstrelaterade dagpenningen och beloppen enligt 2 och 4 mom.

De 100 dagarna för vilka arbetslöshetsdagpenning betalas börjar räknas från början efter det att personen efter att ha uppfyllt arbetsvillkoret har blivit berättigad till en ny maximitid enligt 6 kap. 7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Bestämmelser om finansieringen av förmåner som betalas av en företagarkassa, om finansieringen av företagarförmåner som betalas av en löntagarkassa, om statsandel till en arbetslöshetskassas förvaltningskostnader, om Sysselsättningsfondens andel samt om betalningen av statsandelen och Sysselsättningsfondens andel finns i lagen om arbetslöshetskassor.

Bestämmelser om uppbörd av finansieringsandelen för hemkommunen för en mottagare av inkomstrelaterad dagpenning och om redovisning av hemkommunens finansieringsandel till Sysselsättningsfonden finns i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

4 § har ändrats genom L 387/2023, som träder i kraft 1.1.2025. Den tidigare formen lyder:

(30.12.2002/1301) Finansiering av inkomstrelaterad dagpenning

Som statsandel till en arbetslöshetskassa betalas för varje inkomstrelaterad dagpenning ett belopp som motsvarar grunddagpenningen enligt 6 kap. 1 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Om inkomstrelaterad dagpenning betalas jämkad eller minskad enligt 4 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, betalas i statsandel ett belopp som motsvarar grunddagpenningens relativa andel av varje full inkomstrelaterad dagpenning enligt 6 kap. 2 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. (19.12.2019/1312)

För inkomstrelaterade dagpenningar för permitteringstid, för inkomstrelaterade dagpenningar som grundar sig på väderhinder enligt 1 kap. 5 § 1 mom. 12 punkten och orsak som jämställs med permittering enligt 1 kap. 5 § 1 mom. 14 punkten i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och för tilläggsdagar enligt 6 kap. 9 § i den lagen betalas inte statsandel. Som Sysselsättningsfondens andel betalas till arbetslöshetskassan för dessa dagpenningar 94,5 procent av utgifterna. (27.6.2018/522)

Arbetslöshetskassans andel av varje inkomstrelaterad dagpenning är 5,5 procent, om inte något annat följer av 1 och 2 mom. Om förhöjd inkomstrelaterad dagpenning betalas enligt 6 kap. 2 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, beräknas arbetslöshetskassans andel dock av inkomstrelaterad dagpenning som bestäms enligt 1 mom. i den paragrafen. (12.12.2014/1049)

För andra än i 2 mom. avsedda inkomstrelaterade dagpenningar betalas som Sysselsättningsfondens andel till arbetslöshetskassan för varje inkomstrelaterad dagpenning skillnaden mellan den betalda inkomstrelaterade dagpenningen och beloppen enligt 1 och 3 mom. (27.6.2018/522)

Bestämmelser om finansieringen av förmåner som betalas av en företagarkassa, om finansieringen av företagarförmåner som betalas av en löntagarkassa, om statsandel till en arbetslöshetskassas förvaltningskostnader, om Sysselsättningsfondens andel samt om betalningen av statsandelen och Sysselsättningsfondens andel finns i lagen om arbetslöshetskassor. (27.6.2018/522)

(26.11.2010/1026) Finansiering av tilläggsdagar

Om den andel som utgifterna för tilläggsdagar utgör av arbetslöshetskassornas förmånsutgifter från och med 2015 växer från den andel som de i genomsnitt utgjorde under 2002–2006, minskas arbetslöshetskassornas andel av tilläggsdagarnas finansiering med denna relativa andel.

Arbetslöshetskassans och Sysselsättningsfondens procentandelar bestäms genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet på de grunder som nämns i 1 mom. (27.6.2018/522)

(27.6.2018/522) Finansiering av återbetalning av inkomstrelaterad dagpenning som betalats av bosättningslandet

De arbetslöshetsdagpenningar som betalats till en medlem i en löntagarkassa och som Sysselsättningsfonden återbetalat i enlighet med artiklarna 65.6 och 65.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (grundförordningen) finansieras så att för varje dagpenning betalas i statsandel till Sysselsättningsfonden en andel som motsvarar grunddagpenningen enligt 6 kap. 1 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Sysselsättningsfonden finansierar den andel av arbetslöshetsdagpenningen som överstiger grunddagpenningen.

(30.12.2002/1301) Finansieringen av övriga förmåner

I fråga om finansieringen av alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet iakttas i tillämpliga delar vad som i 4 och 8 § bestäms om arbetslöshetsdagpenning.

(27.6.2018/522) Förmåner som finansieras av Sysselsättningsfonden

Sysselsättningsfonden svarar för betalningen av den avgift som avses i 182 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006), av den avgift som avses i 5 § 2 mom. i lagen om statens pensionsfond (1297/2006) samt av det belopp som avses i 31 § i lönegarantilagen och i 29 § i lagen om lönegaranti för sjömän.

(23.3.2023/387) Finansieringen av grunddagpenningen

Sysselsättningsfonden betalar genom förmedling av social- och hälsovårdsministeriet till Folkpensionsanstalten den andel för finansieringen av grunddagpenningarna enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, de därtill hörande barnförhöjningarna samt förhöjningsdelarna som anges i 23 §. Till övriga delar finansieras utgifterna med den statsandel och den finansieringsandel för hemkommunen för mottagaren av grunddagpenning som betalas till Folkpensionsanstalten.

Bestämmelser om betalningen av statsandelen, om användningen av förskott på statsandelen och om förvaltningskostnaderna för Folkpensionsanstaltens arbetslöshetsförmåner finns i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

8 § har ändrats genom L 387/2023, som träder i kraft 1.1.2025. Den tidigare formen lyder:

(12.12.2014/1049) Finansieringen av grunddagpenningen

Sysselsättningsfonden betalar genom förmedling av social- och hälsovårdsministeriet till Folkpensionsanstalten den andel för finansieringen av grunddagpenningarna enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, de därtill hörande barnförhöjningarna samt förhöjningsdelarna som anges i 23 §. Till övriga delar finansieras utgifterna med den statsandel som betalas till Folkpensionsanstalten. (27.6.2018/522)

Bestämmelser om betalningen av statsandelen, om användningen av förskott på statsandelen och om förvaltningskostnaderna för Folkpensionsanstaltens arbetslöshetsförmåner finns i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Sysselsättningsfonden (27.6.2018/522)

(27.6.2018/522) Sysselsättningsfonden

För uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier och ordnande av finansieringen av förmåner som finansieras med arbetslöshetsförsäkringspremier finns Sysselsättningsfonden. Dessutom ska Sysselsättningsfonden främja de färdigheter som krävs i arbete genom att bevilja stöd för yrkesinriktad utbildning och utveckling.

Reglementet för Sysselsättningsfonden utfärdas genom förordning av statsrådet. Förvaltningsrådets medlemmar utses av statsrådet på förslag av arbetsgivarnas och arbetstagarnas mest representativa centralorganisationer. Förvaltningsrådet har minst 10 och högst 18 medlemmar. Av medlemmarna ska hälften företräda arbetsgivarna och hälften arbetstagarna. Förvaltningsrådet väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande, av vilka den ena ska representera de medlemmar som företräder arbetsgivarna och den andra de medlemmar som företräder arbetstagarna, så att arbetsgivarnas och arbetstagarnas företrädare vartannat år har ordförandeskapet.

Se F om Arbetslöshetsförsäkringsfondens reglemente 862/1998.

(27.6.2018/522) Sysselsättningsfondens uppgifter

Sysselsättningsfonden har till uppgift att

1) finansiera de förmåner som avses i 1 § till den del staten, hemkommunen för mottagaren av inkomstrelaterad dagpenning och de enskilda arbetslöshetskassorna inte svarar för dem, (23.3.2023/387)

1 punkten har ändrats genom L 387/2023, som träder i kraft 1.1.2025. Den tidigare formen lyder:

1) finansiera de förmåner som avses i 1 § till den del staten och de enskilda arbetslöshetskassorna inte svarar för dem,

2) fastställa och uppbära de arbetslöshetsförsäkringspremier som avses i 2 § och övervaka att de förpliktelser i anslutning till arbetslöshetsförsäkringspremierna som föreskrivs i denna lag uppfylls,

3) fastställa och ta ut den omställningsskyddspremie som avses i 4 a kap. och den självriskpremie som avses i 8 a kap.,

4) sköta Sysselsättningsfondens tillgångar så att de ger intäkter och så att tillgångarna tryggas på det sätt att fondens likviditet är tryggad samt göra upp en placeringsplan för placeringen av fondens medel som är tillräcklig med tanke på arten av fondens placeringsverksamhet,

5) sköta återbetalningar och återkrav som avses i artiklarna 65.6 och 65.7 i grundförordningen beträffande arbetslöshetsdagpenningar som betalats till personer som varit medlemmar i en arbetslöshetskassa,

6) verkställa ersättningar enligt lagen om ersättning för utbildning (1140/2013),

7) bevilja vuxenutbildningsstöd och yrkesexamensstipendier enligt lagen om vuxenutbildningsförmåner.

(8.7.2022/678)

1 mom. har ändrats genom L 678/2022, som trädde i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder:

Sysselsättningsfonden har till uppgift att

1) finansiera de förmåner som avses i 1 § till den del staten och de enskilda arbetslöshetskassorna inte svarar för dem,

2) fastställa och uppbära de arbetslöshetsförsäkringspremier som avses i 2 § och övervaka att de förpliktelser i anslutning till arbetslöshetsförsäkringspremierna som föreskrivs i denna lag uppfylls,

3) fastställa och ta ut den självriskpremie som avses i 8 a kap.,

4) sköta Sysselsättningsfondens tillgångar så att de ger intäkter och så att tillgångarna tryggas på det sätt att fondens likviditet är tryggad samt göra upp en placeringsplan för placeringen av fondens medel som är tillräcklig med tanke på arten av fondens placeringsverksamhet,

5) sköta återbetalningar och återkrav som avses i artiklarna 65.6 och 65.7 i grundförordningen beträffande arbetslöshetsdagpenningar som betalats till personer som varit medlemmar i en arbetslöshetskassa,

6) verkställa ersättningar enligt lagen om ersättning för utbildning (1140/2013),

7) bevilja vuxenutbildningsstöd och yrkesexamensstipendier enligt lagen om vuxenutbildningsförmåner.

Sysselsättningsfonden har rätt att ta lån för att fullgöra sina förpliktelser. Om Sysselsättningsfondens skulder överstiger dess tillgångar, har statsrådet rätt att utan krav på motsäkerhet ställa statlig proprieborgen som säkerhet för betalningen av de lån som fonden tagit och för uppfyllande av lånevillkoren. Statsrådet får ställa villkor för den borgen det ställt. Sysselsättningsfonden får med Finansinspektionens samtycke ta lån i syfte att trygga sin likviditet.

(27.6.2018/522) Tillsynen över Sysselsättningsfonden

Tillsynen över Sysselsättningsfonden utövas av Finansinspektionen. Fonden ska ha tillräcklig intern kontroll och tillräckliga riskhanteringssystem med beaktande av arten och omfattningen av dess verksamhet. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om fondens placeringsplan, interna kontroll och organisering av riskhanteringen.

(27.6.2018/522) Social- och hälsovårdsministeriets rätt att få uppgifter och att granska verksamheten

Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har social- och hälsovårdsministeriet rätt att inom skälig tid avgiftsfritt få en skriftlig utredning om Sysselsättningsfondens verksamhet. Sysselsättningsfonden ska årligen inom två månader från det att bokslutet fastställts lämna social- och hälsovårdsministeriet en berättelse över sin verksamhet och ställning samt en redogörelse för de omständigheter som framkommit när arbetslöshetsförsäkringspremierna fastställts och uppburits och för de åtgärder som vidtagits med anledning av iakttagelserna.

Skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremie (30.12.2015/1653)

(30.12.2015/1653) Arbetsgivares och arbetstagares premiebetalningsskyldighet

En arbetsgivare och en i 15 § avsedd arbetstagare är skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremie för arbete som en arbetstagare utför i Finland, om inte något annat föreskrivs nedan.

Staten är inte skyldig att betala arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie. Statliga affärsverk är dock skyldiga att betala arbetslöshetsförsäkringspremie. (8.4.2016/246)

(30.12.2015/1653) Begränsningar av premiebetalningsskyldigheten

Arbetslöshetsförsäkringspremie betalas inte

1) för tiden före kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren fyller 18 år, (30.12.2020/1241)

1 punkten har ändrats genom L 1241/2020, som trädde i kraft 1.8.2022. Den tidigare formen lyder:

1) för tiden före kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren fyller 17 år,

2) efter den kalendermånad under vilken en arbetstagare som är född före 1965 fyller 65 år, (19.12.2019/1419)

2 a) efter den kalendermånad under vilken en arbetstagare som är född 1965 eller därefter uppnår den lägsta ålder för ålderspension som avses i 11 § i lagen om pension för arbetstagare, (19.12.2019/1419)

3) om den lön som en arbetsgivare betalat under ett kalenderår uppgår till sammanlagt högst 1 300 euro, (4.12.2019/1223)

4) i fråga om en företagare som avses i 1 kap. 6 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa,

5) i fråga om en idrottsutövare,

6) i fråga om en arbetstagare som tjänstgör på ett finskt fartyg som inskrivits i handelsfartygsförteckningen enligt lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport (1277/2007), och som inte bor i Finland,

7) i fråga om en arbetstagare på vilken finsk lagstiftning inte tillämpas på grundval av bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i EU:s förordningar om social trygghet eller sådana överenskommelser om social trygghet som är bindande för Finland, (14.12.2017/913)

8) i fråga om en arbetstagare som omfattas av lagen om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning (907/2017). (14.12.2017/913)

I de fall som avses i 1 mom. 3 punkten tas dock löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie ut på lönen.

Arbetslöshetsförsäkringspremie betalas inte för arbete som en arbetstagare som kommer till Finland från en tredjestat utför i Finland, om

1) det är fråga om arbete inom landsvägstransport som arbetstagaren huvudsakligen utför någon annanstans än i Finland,

2) arbetstagaren inte är bosatt i Finland,

3) arbetstagaren inte har hemvist i Finland, och

4) finsk lagstiftning inte ska tillämpas på arbetet på grundval av bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i EU:s förordningar om social trygghet eller en överenskommelse om social trygghet som är bindande för Finland.

Arbetslöshetsförsäkringspremie betalas inte i fråga om en arbetstagare som är i Finland på kongress- eller turnéresa eller på något annat motsvarande kortvarigt besök, vars syfte anknyter till arbete som arbetstagaren utför i utlandet, om

1) arbetstagaren inte är bosatt i Finland

2) arbetsgivaren inte har hemvist i Finland, och

3) finsk lagstiftning inte ska tillämpas på arbetet enligt EU:s förordningar om social trygghet.

(30.12.2015/1653) Justering med lönekoefficient

De belopp som anges i 3 § 2 mom. och 12 a § 1 mom. 3 punkten justeras varje kalenderår med den lönekoefficient som avses i 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare. (4.12.2019/1223)

Beloppen motsvarar indexnivån för 2020. (4.12.2019/1223)

Beloppet avrundas till närmaste hundra euro.

(30.12.2015/1653) Premiebetalningsskyldighet vid arbete utomlands

Arbetslöshetsförsäkringspremie betalas också i fråga om sådana arbetstagare som arbetar utomlands och på vilka finsk lagstiftning tillämpas till följd av bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i EU:s förordningar om social trygghet eller sådana överenskommelser om social trygghet som är bindande för Finland.

Arbetslöshetsförsäkringspremie ska också betalas i fråga om andra arbetstagare som en finsk arbetsgivare sänder i arbete till ett land i vilket EU:s förordningar om social trygghet eller sådana överenskommelser om social trygghet som är bindande för Finland inte tillämpas, förutsatt att

1) arbetstagaren antingen är anställd av den utsändande finska arbetsgivaren eller av ett utländskt företag inom samma ekonomiska helhet,

2) arbetstagarens anställningsförhållande till det utsändande finska företaget fortgår under den tid arbetstagaren arbetar utomlands, och

3) arbetstagaren omfattas av den finska lagstiftningen om social trygghet när han eller hon börjar arbeta utomlands.

Sysselsättningsfonden kan på ansökan av arbetsgivaren besluta att arbetslöshetsförsäkringspremie inte längre behöver betalas för en arbetstagare som avses i 2 mom. En förutsättning för beslutet är att arbetet i utlandet inte längre är tillfälligt och har fortgått över två år. Beslutet tillämpas från ingången av det kalenderår som följer på det år då beslutet vunnit laga kraft. (27.6.2018/522)

Omställningsskyddspremie

(8.7.2022/678) Arbetsgivares omställningsskyddspremie

Arbetsgivares omställningsskyddspremie består av uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie som avses i 14 a § och den gemensamma del som avses i 14 b §.

14 § har tillfogats genom L 678/2022, som trädde i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder:

(8.7.2022/678)

14 § har upphävts genom L 30.12.2015/1653.

(11.11.2022/891) Uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie

Uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie utgår från den omställningspenning som Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan betalar och dess belopp är omställningspenningen multiplicerad med 0–2,9. Uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie betalas för sådana arbetstagare som avses i 69 § 1 mom. 1–3 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. (23.3.2023/387)

1 mom. har ändrats genom L 387/2023, som träder i kraft 1.1.2025. Den tidigare formen lyder:

Uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie utgår från den omställningspenning som Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan betalar och dess belopp är omställningspenningen multiplicerad med 0–2,9. Uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie betalas för sådana arbetstagare som avses i 5 a kap. 2 § 1 mom. 1–3 punkten i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice.

En i 12 § avsedd arbetsgivare vars lönesumma som utgör grund för arbetslöshetsförsäkringspremien under det år som föregår uppsägningsåret samt statens bokföringsenhet eller affärsverk vars motsvarande lönesumma är minst 2 251 500 euro är skyldiga att betala uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie. Full uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie tas ut om arbetsgivarens lönesumma är minst 36 024 000 euro. Om lönesumman är mindre, sjunker premien lineärt så att ingen premie tas ut om lönesumman är högst 2 251 500 euro.

14 a § har ändrats genom L 891/2022, som trädde i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder:

(8.7.2022/678) Uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie

Uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie utgår från den omställningspenning som Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan betalar och dess belopp är omställningspenningen multiplicerad med 0–2,9. Uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie betalas för sådana arbetstagare som avses i 5 a kap. 2 § 1 mom. 1–3 punkten i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice.

En i 12 § avsedd arbetsgivare vars lönesumma som utgör grund för arbetslöshetsförsäkringspremien under det år som föregår uppsägningsåret samt statens bokföringsenhet eller affärsverk vars motsvarande lönesumma är minst 2 197 500 euro är skyldiga att betala uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie. Full uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie tas ut om arbetsgivarens lönesumma är minst 35 160 000 euro. Om lönesumman är mindre, sjunker premien lineärt så att ingen premie tas ut om lönesumman är högst 2 197 500 euro.

14 a § har tillfogats genom L 678/2022, som trädde i kraft 1.1.2023.

(8.7.2022/678) Omställningsskyddspremiens gemensamma del

Omställningsskyddspremiens gemensamma del ingår i arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie som avses i 18 §.

I den gemensamma delen beaktas beloppet av den omställningsskyddsutgift som finansieras med den gemensamma delen.

På fastställande och uttag av omställningsskyddspremie tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om fastställande och uttag av arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie.

14 b § har tillfogats genom L 678/2022 och trädde i kraft 1.8.2021.

(23.3.2023/387) Rätt att få uppgifter

För fastställande och verkställande av den betalningsskyldighet som föreskrivs i 14 a § och oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden och den besvärsinstans som avses i denna lag rätt att utan avgift få nödvändiga uppgifter om arbetsgivaren och arbetstagaren av

1) Folkpensionsanstalten, arbetslöshetskassorna och arbetskraftsmyndigheterna,

2) övriga statliga myndigheter, välfärdsområdesmyndigheter och kommunala myndigheter samt övriga offentligrättsliga samfund, och

3) arbetsgivaren.

Folkpensionsanstalten, arbetslöshetskassorna och arbetskraftsmyndigheterna har den rätt som avses i 1 mom. att av arbetsgivaren få de uppgifter som är nödvändiga för att fullgöra skyldigheten att lämna uppgifter enligt 14 d §.

14 c § har ändrats genom L 387/2023, som träder i kraft 1.1.2025. Den tidigare formen lyder:

(8.7.2022/678) Rätt att få uppgifter

För fastställande och verkställande av den betalningsskyldighet som föreskrivs i 14 a § och oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden och den besvärsinstans som avses i denna lag rätt att utan avgift få nödvändiga uppgifter om arbetsgivaren och arbetstagaren av

1) Folkpensionsanstalten, arbetslöshetskassorna och arbets- och näringsbyråerna,

2) övriga statliga myndigheter, välfärdsområdesmyndigheter och kommunala myndigheter samt övriga offentligrättsliga samfund,

3) arbetsgivaren.

Folkpensionsanstalten, arbetslöshetskassorna och arbets- och näringsbyråerna har den rätt som avses i 1 mom. att av arbetsgivaren få de uppgifter som är nödvändiga för att fullgöra skyldigheten att lämna uppgifter enligt 14 d §.

14 c § har tillfogats genom L 678/2022, som trädde i kraft 1.1.2023.

(8.7.2022/678) Skyldighet att lämna uppgifter

Oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om utlämnande av uppgifter är Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassorna skyldiga att utan avgift till Sysselsättningsfonden lämna följande uppgifter om de arbetstagare som avses i 5 a kap. 2 § 1 mom. 1–3 punkten i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice:

1) namn och personbeteckning,

2) arbetsgivarens namn,

3) huruvida personen har rätt till utbildning inom omställningsskyddet,

4) uppgifter som gäller omställningspenningens belopp,

5) datum då anställningsförhållandet inleddes och övriga uppgifter som gäller hur länge personen har varit anställd hos arbetsgivaren,

6) datum då personen sagts upp och uppsägningsgrunden,

7) anledning till att personen inte har rätt till omställningspenning.

Sysselsättningsfonden har rätt att sammanställa och behandla de personuppgifter som avses i denna paragraf för fastställande och uppbörd av omställningsskyddspremien. Sammanställda uppgifter får bevaras tills ovan nämnda uppgift har utförts. Sammanställda uppgifter får inte lämnas vidare.

Oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter ska arbetskraftsmyndigheter före utgången av april och oktober månad upplysa Sysselsättningsfonden om de utlåtanden som avses i 9 kap. 1 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. (23.3.2023/387)

3 mom. har ändrats genom L 387/2023, som träder i kraft 1.1.2025. Den tidigare formen lyder:

Oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter ska närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter före utgången av april och oktober månad upplysa Sysselsättningsfonden om de utlåtanden som avses i 9 kap. 1 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

14 d § har tillfogats genom L 678/2022, som trädde i kraft 1.1.2023.

(8.7.2022/678) Påförande av omställningsskyddspremie i vissa situationer

Om det uppenbara syftet med ett företagsarrangemang har varit att kringgå bestämmelserna om uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie, får Sysselsättningsfonden fastställa omställningsskyddspremien enligt det läge som gällde före arrangemanget i fråga.

En arbetsgivare som genomfört företagsarrangemang ska uppvisa en utredning över att arrangemanget inte har vidtagits för att företaget ska befrias från uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie. Om en sådan utredning inte uppvisas, ska Sysselsättningsfonden fastställa en premie.

När Sysselsättningsfonden begär utredning om arrangemanget inom företaget ska den underrätta arbetsgivaren om att utebliven utredning inte hindrar att premien fastställs.

Om uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie tas ut i en situation där en sådan arbetstagare som avses i 69 § 1 mom. 1–3 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice inte har fått omställningspenning, fastställer Sysselsättningsfonden den lön som ska ligga till grund för omställningspenningen med iakttagande av bestämmelserna i 9 kap. 2 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. (23.3.2023/387)

4 mom. har ändrats genom L 387/2023, som träder i kraft 1.1.2025. Den tidigare formen lyder:

Om uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie tas ut i en situation där en sådan arbetstagare som avses i 5 a kap. 2 § 1 mom. 1–3 punkten i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice inte har fått omställningspenning, fastställer Sysselsättningsfonden den lön som ska ligga till grund för omställningspenningen med iakttagande av bestämmelserna i 9 kap. 2 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

14 e § har tillfogats genom L 678/2022, som trädde i kraft 1.1.2023.

(8.7.2022/678) Meddelande av beslut och uppbörd av omställningsskyddspremie

Sysselsättningsfonden meddelar beloppet av uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie i ett skriftligt beslut när den har blivit upplyst av Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan om att omställningspenning har betalats eller av arbetskraftsmyndigheten om att rätt till utbildning föreligger. Innan beslutet meddelas ska Sysselsättningsfonden bereda arbetsgivaren tillfälle att framlägga en skriftlig anhållan om befrielse från omställningsskyddspremie samt eventuella uppgifter som grund för befrielse. (23.3.2023/387)

1 mom. har ändrats genom L 387/2023, som träder i kraft 1.1.2025. Den tidigare formen lyder:

Sysselsättningsfonden meddelar beloppet av uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie i ett skriftligt beslut när den har blivit upplyst av Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan om att omställningspenning har betalats eller av arbets- och näringsbyrån om att rätt till utbildning föreligger. Innan beslutet meddelas ska Sysselsättningsfonden bereda arbetsgivaren tillfälle att framlägga en skriftlig anhållan om befrielse från omställningsskyddspremie samt eventuella uppgifter som grund för befrielse.

Omställningsskyddspremier som påförts genom beslut får drivas in genom utsökning utan dom enligt vad som föreskrivs i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). Om premien inte betalas inom utsatt tid tillkommer för den tid betalningen dröjer en årlig dröjsmålsränta enligt den räntefot som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982).

14 f § har tillfogats genom L 678/2022, som trädde i kraft 1.1.2023.

(8.7.2022/678) Återbäring av omställningsskyddspremier

På ansökan ska Sysselsättningsfonden till en arbetsgivare återbära uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie, om arbetsgivaren under uppsägningstiden eller tiden för återanställande enligt 6 kap. 6 § i arbetsavtalslagen (55/2001) har ingått ett arbetsavtal som gäller tills vidare med den uppsagda arbetstagaren och arbetstagaren har varit i detta arbete under minst ett års tid.

Återbäring av premie ska sökas inom fem år från det att ansökan tidigast kan göras enligt 1 mom. När ansökan blir anhängig avbryts tidsfristen. En fordran som gäller återbäring av omställningsskyddspremie preskriberas fem år efter det att beslutet meddelades, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen avbryts på de sätt som föreskrivs i 10 och 11 § i lagen om preskription av skulder (728/2003). Från avbrytandet av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid löpa.

14 g § har tillfogats genom L 678/2022, som trädde i kraft 1.1.2023.

(8.7.2022/678) Tillämpning på tjänstemän

Bestämmelserna om arbetstagare i detta kapitel tillämpas även på statstjänstemän och på tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden.

14 h § har tillfogats genom L 678/2022, som trädde i kraft 1.1.2023.

4 a kap. har tillfogats genom L 678/2022, som trädde i kraft 1.1.2023.

Rubriken har upphävts genom L 30.12.2015/1653. (30.12.2015/1653)

(30.12.2015/1653) Anställningsförhållanden som omfattas av arbetslöshetsförsäkringspremie

Arbetslöshetsförsäkringspremie tas ut på löner eller arvoden som betalas till en arbetstagare som arbetar

1) i ett anställningsförhållande enligt 1 § i arbetsavtalslagen (55/2001),

2) som arbetstagare enligt 1 § i lagen om sjöarbetsavtal (756/2011),

3) i ett tjänsteförhållande enligt statstjänstemannalagen (750/1994),

4) som tjänsteinnehavare enligt lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden (304/2003), (8.7.2022/563)

4 punkten har ändrats genom L 563/2022, som trädde i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder:

4) som tjänsteinnehavare enligt lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003),

5) i ett tjänsteförhållande enligt kyrkolagen (1054/1993),

6) som tjänsteman enligt lagen om riksdagens tjänstemän (1197/2003),

7) som tjänsteman vid republikens presidents kansli eller som riksdagens justitieombudsman eller biträdande justitieombudsman,

8) i något annat offentligrättsligt tjänsteförhållande som grundar sig på lag,

9) som verkställande direktör, om han eller hon inte är en sådan företagare som avses i 1 kap. 6 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

(30.12.2015/1653) Arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag

Arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för sådana delägare i företag som avses i 1 kap. 6 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa ska bestämmas så att premien motsvarar finansieringen av de förmåner som delägarna är berättigade till.

Skatteavdragsrätt för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie är avdragbar så som bestäms i inkomstskattelagen (1535/1992).

Arbetslöshetsförsäkringspremiernas storlek

(16.11.2012/626) Arbetslöshetsförsäkringspremiernas belopp

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för 2023 är 1,50 procent av lönen. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie är graderad enligt den lönesumma som arbetsgivaren betalar så att premien år 2023 är 0,52 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 251 500 euro och 2,06 procent för den överskjutande delen av lönen. (11.11.2022/891)

1 mom. har ändrats genom L 891/2022, som trädde i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder:

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för 2022 är 1,50 procent av lönen. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie är graderad enligt den lönesumma som arbetsgivaren betalar så att premien år 2022 är 0,50 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 197 500 euro och 2,05 procent för den överskjutande delen av lönen. (16.12.2021/1189)

För 2023 är löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,75 procent av lönen och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,52 procent av lönen. (11.11.2022/891)

2 mom. har ändrats genom L 891/2022, som trädde i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder:

För 2022 är löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,74 procent av lönen och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,50 procent av lönen. (16.12.2021/1189)

För 2023 är arbetslöshetsförsäkringspremien för statliga affärsverk 0,52 procent av den sammanlagda lönesumma som betalas av affärsverket för affärsverksamhet för en lönesumma upp till 2 251 500 euro och 1,22 procent för den överskjutande delen av lönen. (11.11.2022/891)

3 mom. har ändrats genom L 891/2022, som trädde i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder:

För 2022 är arbetslöshetsförsäkringspremien för statliga affärsverk 0,50 procent av den sammanlagda lönesumma som betalas av affärsverket för affärsverksamhet för en lönesumma upp till 2 197 500 euro och 1,18 procent för den överskjutande delen av lönen. (16.12.2021/1189)

För 2023 är arbetslöshetsförsäkringspremien för universitet som avses i 1 § i universitetslagen (558/2009) 0,52 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 251 500 euro och 1,52 procent för den överskjutande delen av lönen. (11.11.2022/891)

4 mom. har ändrats genom L 891/2022, som trädde i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder:

För 2022 är arbetslöshetsförsäkringspremien för universitet som avses i 1 § i universitetslagen (558/2009) 0,50 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 197 500 euro och 1,49 procent för den överskjutande delen av lönen. (16.12.2021/1189)

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie är lika stora innan den gemensamma delen av omställningsskyddspremien läggs till arbetsgivares genomsnittliga premie. Ändringar i löntagares och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier fördelar sig jämnt mellan arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie, med undantag för den ändring av utgifterna för omställningsskydd som finansieras med omställningsskyddspremiens allmänna del. I arbetsgivarens genomsnittliga premie beaktas också självriskpremien. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie ska graderas så att premien för den del av lönebeloppet som inte överstiger 2 251 500 euro är en fjärdedel av premien för den del av lönebeloppet som överstiger 2 251 500 euro. Denna fjärdedel uttrycks i fulla hundradelar av en procentenhet. (11.11.2022/891)

5 mom. har ändrats genom L 891/2022, som trädde i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder:

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie är lika stora innan den gemensamma delen av omställningsskyddspremien läggs till arbetsgivares genomsnittliga premie. Ändringar i löntagares och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier fördelar sig jämnt mellan arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie, med undantag för den ändring av utgifterna för omställningsskydd som finansieras med omställningsskyddspremiens allmänna del. I arbetsgivarens genomsnittliga premie beaktas också självriskpremien. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie ska graderas så att premien för den del av lönebeloppet som inte överstiger 2 197 500 euro är en fjärdedel av premien för den del av lönebeloppet som överstiger 2 197 500 euro. Denna fjärdedel uttrycks i fulla hundradelar av en procentenhet avrundad till närmaste fem hundradelar. (8.7.2022/678)

5 mom. har ändrats genom L 678/2022 och trädde i kraft 1.8.2022. Den tidigare formen lyder:

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie är lika stora. Ändringarna i löntagares och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier fördelar sig jämnt mellan arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. I arbetsgivarens genomsnittliga premie beaktas också självriskpremien. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie graderas så att premien för den del av lönesumman som inte överstiger 2 197 500 euro är en fjärdedel av premien för den del av lönesumman som överstiger 2 197 500 euro. Denna fjärdedel uttrycks i fulla hundradelar av en procentenhet avrundad till närmaste fem hundradelar. (16.12.2021/1189)

Procentsatserna för arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie samt koefficienten med vilken uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie fastställs bestäms för ett kalenderår i sänder. Sysselsättningsfonden ska senast i augusti lägga fram sitt förslag till premier och koefficient för året därpå för social- och hälsovårdsministeriet. (8.7.2022/678)

6 mom. har ändrats genom L 678/2022 och trädde i kraft 1.8.2022. Den tidigare formen lyder:

Procentsatserna för arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie bestäms för ett kalenderår i sänder. Sysselsättningsfonden ska senast i augusti lägga fram sitt förslag till premier för året därpå för social- och hälsovårdsministeriet. (27.6.2018/522)

Sysselsättningsfonden ska lämna social- och hälsovårdsministeriet en beräkning av följande års förtjänstskyddsutgifter, beloppet av statens finansieringsandel samt följande års premieprocentsats senast den 15 maj varje år. (27.6.2018/522)

(22.12.2005/1181) Grunden för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie

Lön, resultatpremie eller något annat vederlag som erhållits i ett anställnings- eller tjänsteförhållande och som har betalts eller avtalats att betalas som ersättning för arbete anses som lön som utgör grund för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Ett sådant vederlag anses som lön också då det betalas till arbetstagaren av ett konkursbo, av en sådan myndighet som enligt lönegarantilagen (866/1998) ansvarar för lönegarantin eller av någon annan betalare (ställföreträdande betalare) i stället för av arbetsgivaren. Till lönen räknas också sådant vederlag för arbete som enligt avtal helt eller delvis skall gottgöras i form av

1) betjäningsavgifter eller gåvor av allmänheten,

2) dagpenning som betalas av en sjukkassa enligt lagen om försäkringskassor (948/2021) och som arbetstagaren får i stället för lön som betalas med stöd av lag, kollektivavtal eller något annat avtal, (19.11.2021/963)

3) stöd för privat vård enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996), eller något annat motsvarande stöd som betalas av staten eller kommunen, eller (27.11.2020/914)

4) i 33 b § 3 mom. i inkomstskattelagen avsedd dividend som grundar sig på en arbetsinsats. (27.11.2020/914)

Som lön som utgör grund för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie anses dock bland annat inte

1) en personalförmån som tillhandahållits av arbetsgivaren,

2) en ränteförmån för ett lån som erhållits på grundval av ett anställningsförhållande,

3) en förmån som innefattar rätten att på grundval av ett anställningsförhållande teckna aktier eller andelar i en sammanslutning till ett lägre pris än det gängse, om förmånen kan utnyttjas av en majoritet av de anställda,

4) en i 66 § 3 mom. i inkomstskattelagen avsedd förmån som uppkommer genom användning av en anställningsoption, eller en prestation som är baserad på ett anställningsförhållande och som fastställs enligt förändringen av värdet av bolagets aktier, om inte det avtalade teckningspriset för en aktie som tecknas med en anställningsoption väsentligt understiger aktiens gängse värde då anställningsoptionen ges och en sådan anställningsoption används inom ett år från det att anställningsoptionen gavs, eller om det inte är fråga om en sådan premie som enligt 5 punkten betraktas som ersättning för arbete, (27.11.2020/914)

5) en premie som ges i form av aktier i arbetsgivarbolaget eller i ett annat bolag som hör till samma koncern som arbetsgivarbolaget eller till samma ekonomiska sammanslutning av motsvarande slag, förutsatt att aktierna noteras på en av myndigheterna övervakad reglerad marknad eller en av myndigheterna övervakad multilateral handelsplattform, eller som ges i form av en placeringsdeposition eller på något annat motsvarande sätt, eller som helt eller delvis ges i form av pengar i stället för aktier, om värdet av den förmån som fås i form av en premie beror på hur värdet av aktierna utvecklas under en period på minst ett år från det att premien utlovas till det att den ges, (27.11.2020/914)

6) dagpenning eller någon annan ersättning för kostnader för arbetsresor,

7) lön för väntetid enligt 2 kap. 14 § 1 mom. i arbetsavtalslagen (55/2001),

8) ersättning eller något annat skadestånd som betalas med anledning av att ett arbetsavtal eller ett tjänsteförhållande upphävts,

9) i personalfondslagen (934/2010) avsedda personalfondsavsättningar till en personalfond och deras tilläggsdelar eller en fondandel som har lyfts ur personalfonden,

10) sådana i personalfondslagen avsedda personalfondsavsättningar och deras tilläggsdelar som med stöd av 37 § i personalfondslagen har lyfts kontant i form av en premie som beräknas enligt fondens stadgar, förutsatt att det avsatta beloppet har beräknats på grundval av företagets lönsamhet och andra faktorer som mäter verksamhetens effektivitet eller i enlighet med det resultatpremiesystem som ämbetsverket eller kommunen tillämpar,

11) poster som med stöd av bolagsstämmans beslut betalas till en anställd i form av vinstutdelning eller som kontant vinstpremie, förutsatt att den kontanta vinstpremien betalas till hela personalen och att syftet inte är att med hjälp av den ersätta det lönesystem som fastställts i ett kollektivavtal eller arbetsavtal, och att grunderna för beräkning av den kontanta premien överensstämmer med 10 punkten och med 2 § 2 och 3 punkten i personalfondslagen och att bolagets fria kapital är större än det sammanlagda beloppet av den kontanta vinstpremie och den utdelning som ska betalas till aktieägarna och vilka fastställs vid bolagsstämman,

12) vinstandelar eller utdelningar som delägare i ett bolag har lyft, om inte något annat följer av 1 mom. 4 punkten. (27.11.2020/914)

(5.11.2010/943)

I de situationer som avses i 2 mom. 11 punkten förutsätts det dessutom att ett avtal som är bindande för arbetsgivaren inte har ingåtts om betalningen av vinstpremie, att ägarna vid bolagsstämman efter räkenskapsperiodens utgång fattar ett bindande beslut om utbetalning av kontant vinstpremie och att vinstpremierna betalas efter detta. En tilläggsförutsättning är att ärendet behandlas i enlighet med samarbetslagen (1333/2021) eller på något annat motsvarande sätt. (30.12.2021/1352)

Som arbetsinkomst för utlandsarbete betraktas med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. den lön som borde betalas i Finland för motsvarande arbete. Om motsvarande arbete inte finns i Finland, betraktas den lön som annars kan anses motsvara nämnda arbete som arbetsinkomst.

Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om vad som enligt denna paragraf anses som lön.

Se InkomstskatteL 1535/1992 66 §.

(30.12.2015/1653) Grunden för arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie

Grunden för arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie är den sammanlagda lönesumma som består av de inkomstposter enligt 19 § som utgör grund för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie och som arbetsgivaren och en ställföreträdande betalare betalat, om inte något annat följer av 12 och 12 a §.

Ett statligt affärsverks arbetslöshetsförsäkringspremie bestäms utifrån de löner som affärsverket betalat och som avses i 13 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996).

Betalnings- och uppbördsförfarande

(22.12.2005/1181) Förfarandet vid betalning av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie

Arbetsgivaren innehåller i samband med varje lönebetalning löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie hos varje arbetstagare som berörs av den premiebetalningsskyldighet som fastställs i 15 §.

Om löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie på grund av ett uppenbart fel inte har innehållits i samband med en lönebetalning, får arbetsgivaren innehålla den premie som inte innehållits i samband med föregående lönebetalning i samband med de högst två följande lönebetalningarna. (5.10.2012/542)

Om en arbetstagare i samband med en lönebetalning inte har betalats en penninglön som räcker till för att innehålla löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie, får arbetsgivaren innehålla löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie inom två år i samband med följande lönebetalningar. (5.10.2012/542)

På yrkande av löntagaren ska arbetsgivaren till löntagaren betala tillbaka löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie som arbetsgivaren innehållit utan grund eller den del som överstiger löntagarens lagenliga arbetslöshetsförsäkringspremie. Yrkande på återbetalning av arbetslöshetsförsäkringspremien ska framställas inom två år från det att arbetsgivaren har innehållit arbetslöshetsförsäkringspremien utan grund. (5.10.2012/542)

(11.12.2020/998) Fastställande och uttag av premierna

Sysselsättningsfonden bestämmer utan att höra arbetsgivaren att arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie ska betalas fyra gånger per år utifrån den lönesumma som avses i 19 a § och med iakttagande av bestämmelserna i 4 och 5 mom. samt 18 och 21 d §. Sysselsättningsfonden ska meddela ett överklagbart beslut om arbetslöshetsförsäkringspremien, av vilket den lönesumma som har anmälts till inkomstregistret och den arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställs på basis av lönesumman framgår.

Arbetsgivaren svarar också för att löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie betalas till Sysselsättningsfonden. Sysselsättningsfonden fastställer och tar ut löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie hos arbetsgivaren utifrån den lönesumma som avses i 19 a §.

Sysselsättningsfonden fastställer de lönesummor som avses i 1 och 2 mom. på basis av de inkomstuppgifter och andra uppgifter enligt 19 och 19 a § som arbetsgivaren har anmält till det i lagen om inkomstdatasystemet (53/2018) avsedda inkomstregistret, nedan inkomstregistret. Beslutet behöver inte motiveras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003), om lönesumman i beslutet inte avviker från den lönesumma som arbetsgivaren har anmält till inkomstregistret.

Om ingen arbetslöshetsförsäkringspremie har fastställts, bestämmer Sysselsättningsfonden att den uteblivna arbetslöshetsförsäkringspremien ska betalas. Beslutet ska fattas inom tre år från ingången av året efter försäkringsårets utgång.

Sysselsättningsfonden kan fastställa arbetslöshetsförsäkringspremien enligt det läge som gällde före ett företagsarrangemang, om den uppenbara avsikten med arrangemanget har varit att kringgå bestämmelserna om arbetslöshetsförsäkringspremie. En arbetsgivare som genomfört företagsarrangemang ska lämna in en utredning om att arrangemanget inte har vidtagits för att företaget ska befrias från arbetslöshetsförsäkringspremien. När Sysselsättningsfonden begär utredning om arrangemanget inom företaget ska den underrätta arbetsgivaren om att utebliven utredning inte hindrar att premien fastställs.

(5.10.2012/542) Fastställande och ändring av förskott

Det förskott som fastställs ska så noggrant som möjligt motsvara det i 18 § föreskrivna slutliga beloppet av en betalningsskyldig arbetsgivares och löntagares premiebetalningsskyldighet. Sysselsättningsfonden har rätt att fastställa förskott på arbetslöshetsförsäkringspremien utan att höra arbetsgivaren så att förskottet baserar sig på den allmänna löneutvecklingen och

1) de uppgifter som arbetsgivaren har anmält till Sysselsättningsfonden,

2) de inkomstuppgifter som arbetsgivaren har anmält till inkomstregistret för de 12 månader som omedelbart föregår tidpunkten för fastställandet,

3) de inkomstuppgifter som arbetsgivaren har anmält till inkomstregistret för en kortare tid än den som anges i 2 punkten, om inkomstuppgifter har hunnit uppkomma endast för denna tid, eller

4) en arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställts genom uppskattning enligt 21 c §.

(5.12.2018/1072)

Sysselsättningsfonden kan ändra det fastställda förskottet på yrkande av arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska ansöka om nedsättning av förskottet före försäkringsårets utgång. Det är dock inte möjligt att ansöka om nedsättning så att förskottet blir lägre än arbetslöshetsförsäkringspremien för den lönebetalning som omfattas av arbetslöshetsförsäkringspremie och som enligt 6 § i lagen om inkomstdatasystemet redan har anmälts för det försäkringsåret. Förskott som betalats till för högt belopp ska återbetalas utan dröjsmål. (5.12.2018/1072)

Sysselsättningsfonden undanröjer förskott som saknar grund antingen på eget initiativ utan att höra arbetsgivaren eller på yrkande av arbetsgivaren senast innan den slutliga arbetslöshetsförsäkringspremien fastställs. (27.6.2018/522)

Angående förskottet meddelas ett beslut av vilket framgår förskottets belopp och grunderna för fastställande av det. Över beslutet om förskottet får besvär inte anföras. Till den del som arbetsgivarens yrkande på ändring eller undanröjande av förskottet inte har godkänts ska arbetsgivaren få ett överklagbart beslut som är motiverat på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003).

5 mom. har upphävts genom L 5.12.2018/1072. (5.12.2018/1072)

(5.12.2018/1072) Fastställande av arbetslöshetsförsäkringspremien

Sysselsättningsfonden fastställer arbetslöshetsförsäkringspremien kalenderårsvis före utgången av juni månad året efter försäkringsåret. Om arbetsgivarens verksamhet upphör kan Sysselsättningsfonden fastställa arbetslöshetsförsäkringspremien under försäkringsåret. Arbetslöshetsförsäkringspremien fastställs på basis av de uppgifter som har anmälts till inkomstregistret. Om den arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställs för ett försäkringsår är större än det uttagna förskottet, tar Sysselsättningsfonden ut skillnaden mellan arbetslöshetsförsäkringspremien och det uttagna förskottet hos arbetsgivaren. Om arbetslöshetsförsäkringspremien är mindre än det uttagna förskottet, betalar Sysselsättningsfonden skillnaden mellan arbetslöshetsförsäkringspremien och det uttagna förskottet till arbetsgivaren.

Sysselsättningsfonden ska meddela ett överklagbart beslut om arbetslöshetsförsäkringspremien. Av beslutet ska framgå lönesumman under försäkringsåret och den arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställs på basis av den, det förskott som betalats för försäkringsperioden samt den utjämningspremie enligt 1 mom. som påförts arbetsgivaren eller den förskottsåterbäring som ska betalas till arbetsgivaren. Beslutet behöver inte motiveras på det sätt som anges i förvaltningslagen, om man i beslutet inte avviker från den lönesumma som bildas av de inkomstuppgifter arbetsgivaren anmält till det i lagen om inkomstdatasystemet avsedda inkomstregistret.

Om ingen arbetslöshetsförsäkringspremie har fastställts, bestämmer Sysselsättningsfonden att den uteblivna arbetslöshetsförsäkringspremien ska betalas. Beslutet ska fattas inom tre år från ingången av året efter försäkringsårets utgång.

Sysselsättningsfonden kan fastställa arbetslöshetsförsäkringspremien enligt det läge som gällde före ett företagsarrangemang, om den uppenbara avsikten med arrangemanget har varit att kringgå bestämmelserna om arbetslöshetsförsäkringspremie. En arbetsgivare som genomfört företagsarrangemang ska lämna in utredning om att arrangemanget inte har vidtagits för att företaget ska befrias från arbetslöshetsförsäkringspremien. När Sysselsättningsfonden begär utredning om arrangemanget inom företaget ska den underrätta arbetsgivaren om att utebliven utredning inte hindrar att premien fastställs.

(5.12.2018/1072) Fastställande av arbetslöshetsförsäkringspremien genom uppskattning

Trots bestämmelserna i 21 § 1 mom. kan Sysselsättningsfonden fastställa arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 18 § genom uppskattning, om arbetsgivaren inte till inkomstregistret har anmält de inkomstuppgifter som avses i lagen om inkomstdatasystemet eller om de inkomstuppgifter som arbetsgivaren anmält är för små utifrån de uppgifter som Sysselsättningsfonden fått på basis av 22 eller 22 a § och andra uppgifter som fonden förfogar över och som gäller arbetsgivarens lönebetalning och övriga verksamhet. (11.12.2020/998)

Trots bestämmelserna i 21 a § kan Sysselsättningsfonden på eget initiativ ändra det fastställda förskottet och fastställa ett nytt förskott genom uppskattning, om arbetsgivaren har anmält en för liten förskottslönesumma med den uppenbara avsikten att kringgå bestämmelserna om arbetslöshetsförsäkringspremie för att undvika arbetslöshetsförsäkringspremier.

Sysselsättningsfonden ska meddela arbetsgivaren beloppet av den uppskattade premien och grunderna för den. Arbetsgivaren ska ges tillfälle att lämna utredning innan den uppskattade premien fastställs. Utebliven utredning hindrar inte att en uppskattad premie fastställs.

Sysselsättningsfonden ska meddela ett överklagbart beslut om den uppskattade premien. Av beslutet ska den uppskattade premiens belopp och grunderna för fastställande av den framgå. Till den del man i beslutet avviker från den utredning som arbetsgivaren lämnat i enlighet med 3 mom. ska beslutet motiveras på det sätt som anges i förvaltningslagen.

(11.12.2020/998) När premierna förfaller till betalning

Arbetslöshetsförsäkringspremien förfaller till betalning 21 dagar från det att premiefakturan sänts.

Se SRf om när arbetslöshetsförsäkringspremier förfaller till betalning och om förfallodagar för arbetslöshetsförsäkringspremier 1375/2018.

(30.12.2015/1653) Ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie och förskottsåterbäring

Sysselsättningsfonden tar ut ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 21 b § och uppskattad premie enligt 21 c § och betalar ränta på förskottsåterbäring enligt 21 b §. Räntans storlek är referensräntan enligt 12 § i räntelagen (633/1982) för den halvårsperiod som föregår kalenderåret i fråga, minskad med två procentenheter, dock minst 0,5 procent. Till den del som arbetslöshetsförsäkringspremien eller den uppskattade premien överstiger 1 000 euro, är räntan på premien dock referensräntan ökad med två procentenheter. (5.12.2018/1072)

Räntan beräknas från den 1 januari året efter försäkringsåret till förfallodagen för utjämningspremien eller till utgången av månaden före betalningsmånaden för förskottsåterbäringen.

Ränta tas inte ut på dröjsmålsränta som tas ut på grund av obetalt förskott.

Om arbetslöshetsförsäkringspremie har uppburits till ett för lågt belopp hos arbetsgivaren och felet beror på Sysselsättningsfondens skrivfel, räknefel eller något annat därmed jämförbart misstag eller om fastställande av ränta på arbetslöshetsförsäkringspremien annars är oskäligt, kan Sysselsättningsfonden låta bli att fastställa ränta på arbetslöshetsförsäkringspremien. (27.6.2018/522)

(5.10.2012/542) Minsta belopp som tas ut och som återbetalas

Om det sammanlagda beloppet av löntagares och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier som ska uppbäras hos arbetsgivaren är högst 10 euro, tas beloppet inte ut.

Om det på grund av Sysselsättningsfondens eller arbetsgivarens räknefel eller annat misstag eller av någon annan orsak har uppburits mindre eller återbetalats mera i arbetslöshetsförsäkringspremie än vad som borde ha varit fallet och skillnaden är mindre än det belopp som anges i 1 mom., tas skillnaden inte ut. Beloppet i fråga kan dock tas ut, om samme betalningsskyldige gjort många felbetalningar eller om det annars finns särskild anledning att ta ut beloppet. (27.6.2018/522)

Det minsta belopp som återbetalas är 10 euro.

(27.6.2018/522) Granskningsrätt som hänför sig till uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremier

Sysselsättningsfonden har rätt att i arbetsgivarens handlingar granska riktigheten av de uppgifter som omfattas av arbetsgivarens uppgiftsskyldighet enligt 21 § 5 mom., 22 § 1 mom. 3 punkten, 24 § 4 mom. och 24 c §. (11.12.2020/998)

Sysselsättningsfonden har rätt att få handräckning av polisen och andra myndigheter för att få de uppgifter som avses ovan.

(5.10.2012/542) Ansvarsskyldig

För arbetslöshetsförsäkringspremie som uppbärs hos en betalningsskyldig arbetsgivare med stöd av denna lag ska följande personer ansvara som för egen premie:

1) en bolagsman i ett öppet bolag,

2) en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag,

3) en delägare i ett dödsbo,

4) en delägare i en sådan samfälld förmån som avses i 5 § i inkomstskattelagen till den del som motsvarar delägarens andel.

Ett aktiebolag eller andelslag svarar som för egen arbetslöshetsförsäkringspremie för arbetslöshetsförsäkringspremie som för verksamhet som bedrivits före aktiebolagets eller andelslagets registrering har påförts dem som handlat för aktiebolagets eller andelslagets räkning.

(5.10.2012/542) Dröjsmålsränta

För arbetslöshetsförsäkringspremie som inte har betalats inom utsatt tid tas för dröjsmålstiden ut en årlig dröjsmålsränta enligt den räntesats som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen.

(11.12.2020/998) Utmätning av premier

Arbetslöshetsförsäkringspremier enligt denna lag och dröjsmålsränta enligt 21 i § är direkt utsökbara. Bestämmelser om indrivning av dem finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

(18.11.2016/973) Beräkning av räntan vid förändringar i arbetslöshetsförsäkringspremiens belopp

Om utjämningspremiens eller den uppskattade premiens belopp ökar, beräknas för den premie som tas ut till följd av ändringen ränta enligt 21 e § 1 mom. från och med den 1 januari året efter försäkringsåret till den förfallodag som fastställts för den premie som följer av ändringen.

För den förskottsåterbäring som ska återbetalas till följd av ändringen av arbetslöshetsförsäkringspremien beräknas den ränta som avses i 21 e § 1 mom. från och med den 1 januari året efter försäkringsåret till utgången av månaden före återbetalningsmånaden för förskottsåterbäringen.

(27.6.2018/522) Sysselsättningsfondens rätt att få uppgifter

Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden rätt att för fastställande, uppbörd och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremie

1) av befolkningsregistermyndigheterna få uppgifter om genom personbeteckning specificerade arbetsgivares namn och adress, ändrade personbeteckning och död,

2) av Pensionsskyddscentralen och arbetspensionsanstalterna få arbetsgivar- och arbetstagarspecifika uppgifter om betalda löner och uppgifter om personer som är försäkrade i enlighet med lagen om pension för företagare (1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) , och om de tidsperioder då personerna är försäkrade i enlighet med de lagarna, samt om de löner som betalats till personerna under dessa tidsperioder och identifieringsuppgifter om arbetsgivare som betalat lön, (5.12.2018/1072)

3) av arbetsgivaren få behövliga uppgifter,

4) av myndigheter som nämns i 4 § 1 mom. 1–7 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och av sammanslutningar och inrättningar som avses i 2 mom. få nödvändiga uppgifter, när de sistnämnda har eller kan ha information om sådant som har samband med fastställande, uppbörd och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremier.

Sysselsättningsfonden ska utplåna uppgifter som fonden fått med stöd av 1 mom. genast när de inte längre behövs för skötseln av de uppdrag som avses i 10 §.

(27.6.2018/522) Sysselsättningsfondens rätt att få uppgifter av Skatteförvaltningen

Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden rätt att av Skatteförvaltningen få för fastställande, uppbörd och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremie behövliga

1) identifieringsuppgifter om arbetsgivare,

2) uppgifter om arbetsgivarprestationer som arbetsgivaren uppgett,

3) enligt betalningsmottagare genom personbeteckning eller på annat sätt specificerade uppgifter som arbetsgivaren eller någon annan prestationsbetalare uppgett för beskattningen om utbetalda löner, därmed jämförbara prestationer och därtill anslutna arbetsgivarprestationer samt om skatter och obligatoriska försäkringspremier som innehållits hos löntagaren. (5.12.2018/1072)

Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden på begäran rätt att av Skatteförvaltningen få uppgifter som motsvarar de i 1 mom. avsedda uppgifterna om specificerade betalningsmottagare och arbetsgivare och som är nödvändiga för att avgöra ett ärende som är under behandling och som är specificerade enligt betalningsmottagare.

Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden rätt att i fråga om skattegranskningar som riktats mot arbetsgivare av Skatteförvaltningen få för fastställande, uppbörd och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremie behövliga

1) identifieringsuppgifter om arbetsgivare,

2) uppgifter som arbetsgivaren meddelat Skatteförvaltningen för beskattningen och som gäller lönebetalningen samt uppgifter som framkommit vid skattegranskningen och som gäller försummelse av de arbetsgivarskyldigheter som hänför sig till lönebetalningen.

Sysselsättningsfonden ska utplåna uppgifter som fonden fått med stöd av 1–3 mom. genast när de inte längre behövs för skötseln av de uppdrag som avses i 10 §.

(5.10.2012/542) Sysselsättningsfondens rätt att lämna ut uppgifter på eget initiativ (27.6.2018/522)

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden rätt att på eget initiativ lämna ut uppgifter om lönesumma och arbetslöshetsförsäkringspremie jämte identifikationsuppgifter som gäller en arbetslöshetsförsäkringspremieskyldig arbetsgivare till

1) en försäkringsanstalt som sköter verkställigheten av lagstadgad olycksfallsförsäkring och till Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund för skötseln av deras lagstadgade uppgifter som gäller olycksfallsförsäkring, om det finns skäl att misstänka att en arbetsgivare som enligt lag är försäkrings- eller betalningsskyldig eller någon annan betalningsskyldig inte har fullgjort sin på lag baserade försäkringsskyldighet eller sin på lag baserade betalningsskyldighet, eller sin skyldighet att lämna de uppgifter som behövs för att fastställa och uppbära olycksfallsförsäkringspremie,

2) Pensionsskyddscentralen och en sådan pensionsanstalt som verkställer lagstadgad försäkring för skötseln av deras lagstadgade uppgifter, om det finns skäl att misstänka att en arbetsgivare som enligt lag är försäkringsskyldig eller en annan försäkringsskyldig inte har fullgjort sin på lag baserade försäkrings- eller betalningsskyldighet,

3) Skatteförvaltningen, om uppgifterna är nödvändiga för fullgörande av den övervakningsskyldighet som föreskrivits för den i lagen om förskottsuppbörd, om det finns skäl att misstänka att en arbetsgivare inte har fullgjort sin förskottsinnehållningsskyldighet.

(27.6.2018/522)

Sekretessbelagda uppgifter som erhållits med stöd av denna paragraf får lämnas vidare för utredande av brott och väckande av åtal. Uppgifterna ska utplånas genast när de inte längre behövs.

(27.6.2018/522) Sammanställande av uppgifter

Sysselsättningsfonden har rätt att sammanställa och behandla de i 22 och 22 a § avsedda personuppgifterna för fastställande och uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 4, 5 och 6 kap. samt självriskpremie enligt 8 a kap. Den sammanställda informationen får sparas tills Sysselsättningsfondens ovannämnda uppdrag har utförts. Sammanställd information får inte lämnas vidare.

(27.6.2018/522) Avgiftsfrihet

Sysselsättningsfonden har rätt att få de uppgifter som avses i detta kapitel avgiftsfritt. Om uppgifterna behövs i en bestämd form och detta medför väsentliga merkostnader för den som lämnar ut uppgifterna, ska kostnaderna för utlämnande av utgifterna dock ersättas.

(5.10.2012/542) Teknisk anslutning

Sysselsättningsfonden har rätt att få de uppgifter som avses i 22 och 22 a § och de uppgifter som avses i 29 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet med hjälp av teknisk anslutning. (27.6.2018/522)

Med hjälp av en teknisk anslutning som avses i denna paragraf får också sekretessbelagda uppgifter lämnas utan samtycke av den vars intressen sekretessen är avsedd att skydda.

Innan en teknisk anslutning öppnas ska den som begär uppgifter lägga fram utredning för den som öppnar anslutningen om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

(5.10.2012/542) Handlingars offentlighet och offentlighet i fråga om verksamheten

Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på offentligheten i fråga om Sysselsättningsfondens handlingar då de hänför sig till verkställigheten av denna lag och på Sysselsättningsfondens verksamhet, till den del som det föreskrivs i 4 § 2 mom. i den lagen. (27.6.2018/522)

På sekretessen i fråga om handlingar som erhållits eller uppgjorts vid utförandet av uppdrag enligt denna lag eller uppdrag som hänför sig till verkställigheten av denna lag och i fråga om uppgifter i dessa handlingar samt på tystnadsplikten i fråga om och förbudet mot utnyttjande av uppgifter som erhållits vid utförandet av dessa uppdrag tillämpas vid Sysselsättningsfonden 22–24 och 35 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet också när det inte är fråga om handlingar och uppgifter som uppgjorts eller erhållits för uppdrag som hör till utövandet av offentlig makt enligt 4 § 2 mom. i den lagen. Beträffande utlämnande av uppgifter gäller i detta fall i tillämpliga delar 7 kap. i den lagen. (27.6.2018/522)

Utöver det som bestäms i 24 § 1 mom. 20 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet är också sådana till verkställigheten av denna lag hänförliga handlingar och uppgifter sekretessbelagda som gäller arbetsgivarens ekonomiska ställning.

(19.5.2006/363) Teknisk anslutning

En försäkringsanstalt, Statskontoret och Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund samt de som avses i 22 b § 1 mom., 24 d § och 24 e § 1 och 3 mom. har, utöver vad som bestäms i 29 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, rätt att med hjälp av en teknisk anslutning lämna Sysselsättningsfonden de uppgifter som den med stöd av denna lag har rätt att få. (27.6.2018/522)

Med hjälp av en teknisk anslutning som avses i denna paragraf får också sekretessbelagda uppgifter lämnas utan samtycke av den vars intressen sekretessen är avsedd att skydda.

Innan en teknisk anslutning öppnas skall den som begär uppgifter lägga fram en utredning för den som öppnar anslutningen om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

(13.12.2013/970)

22 h § har upphävts genom L 13.12.2013/970.

Överföring av betalningsandelar

(23.3.2023/387) Arbetslöshetsförsäkringspremieintäkt som ska redovisas till grundskyddet

Sysselsättningsfonden redovisar genom förmedling av social- och hälsovårdsministeriet av löntagares influtna arbetslöshetsförsäkringspremie till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen ett belopp, som i genomsnitt motsvarar beloppet av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för arbetstagare som inte hör till arbetslöshetskassorna, dock så att det redovisade beloppet uppgår till högst utgiften för grunddagpenningen minskat med den finansieringsandel för hemkommunen för mottagaren av grunddagpenning som avses i 14 kap. 3 b §. Det belopp som årligen ska redovisas fastställs av social- och hälsovårdsministeriet sedan det begärt utlåtande av Sysselsättningsfonden. Det belopp som ska redovisas kan vid behov justeras under redovisningsåret på initiativ av Folkpensionsanstalten eller social- och hälsovårdsministeriet.

Utöver det belopp som avses i 1 mom. redovisar Sysselsättningsfonden årligen 50 300 000 euro till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen. Om det sammanlagda redovisade beloppet enligt 1 mom. och detta moment är större än utgiften för grunddagpenningen minskad med finansieringsandelen för hemkommunen för mottagaren av grunddagpenning, uppgår det totala belopp som ska redovisas dock till högst utgiften för grunddagpenningen minskad med finansieringsandelen för hemkommunen för mottagaren av grunddagpenning.

Närmare bestämmelser om beräkningen och betalningen av det belopp som ska redovisas utfärdas genom förordning av statsrådet.

23 § har ändrats genom L 387/2023, som träder i kraft 1.1.2025. Den tidigare formen lyder:

(12.12.2014/1049) Arbetslöshetsförsäkringspremieintäkt som ska redovisas till grundskyddet

Sysselsättningsfonden redovisar genom förmedling av social- och hälsovårdsministeriet av löntagares influtna arbetslöshetsförsäkringspremie till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen ett belopp, som i genomsnitt motsvarar beloppet av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för arbetstagare som inte hör till arbetslöshetskassorna, dock så att det redovisade beloppet uppgår till högst utgiften för grunddagpenningen. Det belopp som årligen ska redovisas fastställs av social- och hälsovårdsministeriet sedan det begärt utlåtande av Sysselsättningsfonden. Det belopp som ska redovisas kan vid behov justeras under redovisningsåret på initiativ av Folkpensionsanstalten eller social- och hälsovårdsministeriet. (5.12.2018/1076)

Utöver det belopp som avses i 1 mom. redovisar Sysselsättningsfonden årligen 50 300 000 euro till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen. Om det sammanlagda redovisade beloppet enligt 1 mom. och detta moment är större än utgiften för grunddagpenningen, uppgår det sammanlagda belopp som ska redovisas dock till högst utgiften för grunddagpenningen. (27.11.2020/914)

Närmare bestämmelser om beräkningen och betalningen av det belopp som ska redovisas utfärdas genom förordning av statsrådet.

Se SRf om finansiering av arbetslöshetsförmåner 1277/2014.

(8.7.2022/678) Redovisning av omställningsskyddspremier

Av influtna omställningsskyddspremier redovisar Sysselsättningsfonden till Folkpensionsanstalten ett belopp som motsvarar andelen omställningspenningar som Folkpensionsanstalten har betalat.

Det belopp som årligen ska redovisas fastställs av social- och hälsovårdsministeriet sedan det begärt utlåtande av Sysselsättningsfonden. Det belopp som ska redovisas kan justeras under redovisningsåret på initiativ av Folkpensionsanstalten eller social- och hälsovårdsministeriet. Efter att Folkpensionsanstaltens bokslut har fastställts ska överskottet av det belopp som årligen ska redovisas återbäras till social- och hälsovårdsministeriet, som ska redovisa beloppet till Sysselsättningsfonden.

23 a § har tillfogats genom L 678/2022, som trädde i kraft 1.1.2023.

Självriskpremie för arbetsgivares utkomstskydd för arbetslösa

(21.12.2007/1352) Betalningsskyldighet

En i 12 § avsedd arbetsgivare vars lönesumma som utgör grund för arbetslöshetsförsäkringspremien under det år som föregår uppsägningsåret samt statens bokföringsenhet eller affärsverk vars motsvarande lönesumma är minst 2 251 500 euro är skyldiga att betala självriskpremie för utkomstskyddet för arbetslösa, om

1) den arbetslöshet som beror på att anställningsförhållandet har sagts upp eller arbetstagaren permitterats fortsätter så att personen i fråga blir berättigad till tilläggsdagar enligt 6 kap. 9 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, eller

2) den rätt till arbetslöshetsdagpenning för en person som beror på att anställningsförhållandet sagts upp och som börjat efter uppnådd 62 års ålder fortsätter efter det att personen i fråga har fyllt 65 år eller han eller hon har börjat få ålderspension efter att ha fyllt 64 år och arbetslöshetsdagpenningen har fortsatt ända till övergången till ålderspension.

(11.11.2022/891)

1 mom. har ändrats genom L 891/2022, som trädde i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder:

En i 12 § avsedd arbetsgivare vars lönesumma som utgör grund för arbetslöshetsförsäkringspremien under det år som föregår uppsägningsåret samt statens bokföringsenhet eller affärsverk vars motsvarande lönesumma är minst 2 197 500 euro är skyldiga att betala självriskpremie för utkomstskyddet för arbetslösa, om

1) den arbetslöshet som beror på att anställningsförhållandet har sagts upp eller arbetstagaren permitterats fortsätter så att personen i fråga blir berättigad till tilläggsdagar enligt 6 kap. 9 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, eller

2) den rätt till arbetslöshetsdagpenning för en person som beror på att anställningsförhållandet sagts upp och som börjat efter uppnådd 62 års ålder fortsätter efter det att personen i fråga har fyllt 65 år eller han eller hon har börjat få ålderspension efter att ha fyllt 64 år och arbetslöshetsdagpenningen har fortsatt ända till övergången till ålderspension.

(8.7.2022/678)

1 mom. har ändrats genom L 678/2022, som trädde i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder:

En i 12 § avsedd arbetsgivare vars lönesumma som utgör grund för arbetslöshetsförsäkringspremien under det år som föregår uppsägningsåret samt statens bokföringsenhet eller affärsverk vars motsvarande lönesumma är minst 2 197 500 euro är skyldiga att betala självriskpremie för utkomstskyddet för arbetslösa, om

1) den arbetslöshet som beror på att anställningsförhållandet har sagts upp eller arbetstagaren permitterats fortsätter så att personen i fråga blir berättigad till tilläggsdagar enligt 6 kap. 9 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, eller

2) den rätt till arbetslöshetsdagpenning för en person som beror på att anställningsförhållandet sagts upp och som börjat efter uppnådd 61 års ålder fortsätter efter det att personen i fråga har fyllt 64 år eller han eller hon har börjat få ålderspension efter att ha fyllt 63 år och arbetslöshetsdagpenningen har fortsatt ända till övergången till ålderspension.

(16.12.2021/1189)

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala självriskpremie, om

1) anställningsförhållandet har upphört innan personen i fråga har fyllt 56 år,

2) anställningsförhållandet har varat mindre än tre år,

3) anställningsförhållandet har sagts upp enligt 7 kap. 2 § i arbetsavtalslagen eller hävts enligt 8 kap. 1 § i nämnda lag av andra än hälsomässiga orsaker som beror på arbetstagaren,

4) arbetstagaren efter att anställningsförhållandet upphört på nytt har uppfyllt det arbetsvillkor som avses i 5 kap. 3 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa i en anställning hos en annan arbetsgivare än den som ursprungligen sade upp arbetstagaren,

5) arbetstagaren har sagt upp sig på eget initiativ och utan arbetsgivarens medverkan, eller

6) arbetstagaren är född 1965 eller senare.

(8.7.2022/678)

2 mom. har ändrats genom L 678/2022, som trädde i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder:

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala självriskpremie, om

1) anställningsförhållandet har upphört innan personen i fråga har fyllt 56 år,

2) anställningsförhållandet har varat mindre än tre år,

3) anställningsförhållandet har sagts upp enligt 7 kap. 2 § i arbetsavtalslagen (55/2001) eller hävts enligt 8 kap. 1 § i nämnda lag av andra än hälsomässiga orsaker som beror på arbetstagaren,

4) arbetstagaren efter att anställningsförhållandet upphört på nytt har uppfyllt det arbetsvillkor som avses i 5 kap. 3 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa i en anställning hos en annan arbetsgivare än den som ursprungligen sade upp arbetstagaren, eller

5) arbetstagaren har sagt upp sig på eget initiativ och utan arbetsgivarens medverkan.

Vad som i 1 och 2 mom. bestäms om anställningsförhållanden tillämpas också på tjänsteförhållanden.

Om den uppenbara avsikten med ett företagsarrangemang har varit att kringgå bestämmelserna om självriskpremie, kan Sysselsättningsfonden fastställa premien enligt det läge som gällde före ovannämnda arrangemang. En arbetsgivare som genomfört företagsarrangemang ska uppvisa en utredning över att arrangemanget inte har vidtagits för att företaget ska befrias från självriskpremien. Om en sådan utredning inte uppvisas, ska Sysselsättningsfonden fastställa en premie. När Sysselsättningsfonden begär utredning om arrangemanget inom företaget ska den underrätta arbetsgivaren om att utebliven utredning inte hindrar att premien fastställs. (27.6.2018/522)

(13.12.2013/970) Självriskpremiens belopp

I de fall som avses i 24 § 1 mom. 1 punkten utgörs grunden för självriskpremien av det belopp motsvarande förmånsutgiften som skulle betalas till den uppsagda eller permitterade arbetstagaren till ett belopp motsvarande den inkomstrelaterade dagpenningen från det att hans eller hennes rätt till tilläggsdagar börjar tills han eller hon fyller 65 år, dock minst ett belopp som motsvarar förmånsutgiften för ett år. (8.7.2022/678)

1 mom. har ändrats genom L 678/2022, som trädde i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder:

I de fall som avses i 24 § 1 mom. 1 punkten utgörs grunden för självriskpremien av det belopp motsvarande förmånsutgiften som skulle betalas till den uppsagda eller permitterade arbetstagaren till ett belopp motsvarande den inkomstrelaterade dagpenningen från det att hans eller hennes rätt till tilläggsdagar börjar tills han eller hon fyller 64 år, dock minst ett belopp som motsvarar förmånsutgiften för ett år. (19.12.2019/1419)

I de fall som avses i 24 § 1 mom. 2 punkten utgörs grunden för självriskpremien av det belopp som motsvarar förmånsutgiften enligt den inkomstrelaterade dagpenningen för den tid arbetslöshetsförmån har betalts till den uppsagda arbetstagaren från anställningsförhållandets slut tills han eller hon fyller 65 år. (8.7.2022/678)

2 mom. har ändrats genom L 678/2022, som trädde i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder:

I de fall som avses i 24 § 1 mom. 2 punkten utgörs grunden för självriskpremien av det belopp som motsvarar förmånsutgiften enligt den inkomstrelaterade dagpenningen för den tid arbetslöshetsförmån har betalts till den uppsagda arbetstagaren från anställningsförhållandets slut tills han eller hon fyller 64 år. (19.12.2019/1419)

Full självriskpremie är 90 procent av den förmånsutgift som avses i 1 och 2 mom. Full självriskpremie tas ut om företagets lönesumma enligt 24 § 1 mom. är minst 36 024 000 euro. Om lönesumman är mindre, sjunker självriskpremien lineärt så att ingen självriskpremie tas ut om lönesumman är högst 2 251 500 euro. (11.11.2022/891)

3 mom. har ändrats genom L 891/2022, som trädde i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder:

Full självriskpremie är 90 procent av den förmånsutgift som avses i 1 och 2 mom. Full självriskpremie tas ut om företagets lönesumma enligt 24 § 1 mom. är minst 35 160 000 euro. Om lönesumman är mindre, sjunker självriskpremien lineärt så att ingen självriskpremie tas ut om lönesumman är högst 2 197 500 euro. (16.12.2021/1189)

(30.12.2002/1301) Uppbörd och återbäring av självriskpremie

Självriskpremie uppbärs enligt 24 § 1 mom. 1 punkten då rätten till tilläggsdagar börjar och enligt 24 § 1 mom. 2 punkten då den uppsagda arbetstagaren har fyllt 65 år. (8.7.2022/678)

1 mom. har ändrats genom L 678/2022, som trädde i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder:

Självriskpremie uppbärs enligt 24 § 1 mom. 1 punkten då rätten till tilläggsdagar börjar och enligt 24 § 1 mom. 2 punkten då den uppsagda arbetstagaren har fyllt 64 år. (19.12.2019/1419)

Sysselsättningsfonden återbär till arbetsgivaren på ansökan den del av självriskpremierna för tilläggsdagarna som förblir outnyttjad, om

1) arbetsgivaren har ingått ett arbetsavtal som gäller tills vidare med den av arbetsgivaren uppsagda arbetstagaren som är berättigad till tilläggsdagar eller kallat en arbetstagare som är berättigad till tilläggsdagar tillbaka i arbete, och arbetstagaren har varit i detta arbete under minst ett års tid; om arbetsgivaren på nytt säger upp eller permitterar arbetstagaren uppbärs självriskpremie genast när arbetslösheten börjar, oberoende av vad som föreskrivs i 24 § 2 mom. 1 punkten, eller

2) den arbetstagare som arbetsgivaren sagt upp eller permitterat har fått frivillig tilläggspension under minst ett års tid, och pensionen fortsätter till minst 65 års ålder och grundar sig på en tilläggspensionsförsäkring som arbetsgivaren ordnat och finansierat, eller fått någon annan därmed jämförbar förmån eller en pension som ska beaktas vid pensionsjämkning av tilläggspensionen, varvid personen av denna anledning inte har rätt till arbetslöshetsförmån eller arbetslöshetsförmånen betalas till minskat belopp.

(27.6.2018/522)

Sysselsättningsfonden kan avstå från att uppbära självriskpremie, om dess belopp är ringa. Sysselsättningsfonden kan även avstå från att uppbära en del av självriskpremien, om arbetsgivarens ekonomiska situation efter den uppsägning som utgör grund för självriskpremien betydligt försämrats och om det att självriskpremierna tas ut till fullt belopp skulle äventyra arbetsgivarens fortsatta verksamhet. (27.6.2018/522)

(30.12.2002/1301) Beslut om självriskpremier

Sysselsättningsfonden ska ge ett skriftligt beslut till arbetsgivaren om beloppet och återbäring av självriskpremien samt om avstående från att uppbära sådan premie. Innan beslutet ges ska Sysselsättningsfonden bereda arbetsgivaren tillfälle att framlägga en skriftlig anhållan om befrielse från självriskpremie och eventuell utredning i anslutning därtill. Utredning om anledningen till att anställningsförhållandet upphört kan begäras av arbetstagaren, om detta behövs för att avgöra ärendet. (27.6.2018/522)

Vid givande av beslut iakttas i tillämpliga delar lagen om förvaltningsförfarande (598/1982).

Självriskpremie enligt beslutet kan utsökas utan dom eller beslut så som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg. Om premien inte betalas inom utsatt tid, skall årlig dröjsmålsränta betalas enligt den räntesats som avses i 4 § 1 mom. räntelagen.

L om förvaltningsförfarande 598/1982 har upphävts genom FörvaltningsL 434/2003.

(21.12.2007/1352) Rätt att erhålla uppgifter

Oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden och en besvärsinstans enligt denna lag rätt att utan avgift för fastställande och verkställande av den betalningsskyldighet som föreskrivs i 24 § få nödvändiga uppgifter om arbetsgivaren och arbetstagaren av

1) statliga och kommunala myndigheter samt andra offentligrättsliga sammanslutningar,

2) Pensionsskyddscentralen, pensions- och försäkringsanstalter samt pensionsstiftelser,

3) arbetslöshetskassor och arbetsplatskassor, samt

4) arbetsgivare.

(27.6.2018/522)

Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassorna har sådan rätt som avses i 1 mom. att av arbetsgivaren få de uppgifter som är nödvändiga för att fullgöra den skyldighet att lämna uppgifter som föreskrivs i 24 e §.

(21.12.2007/1352) Skyldighet att lämna uppgifter

Oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande och utlämnande av uppgifter är arbetslöshetskassorna och Folkpensionsanstalten skyldiga att utan avgift till Sysselsättningsfonden lämna följande uppgifter om de personer som avses i 24 §:

1) arbetstagarens identifieringsuppgifter,

2) uppgifter om de anställningsförhållanden som inräknas i arbetsvillkoret och arbetsgivarnas identifieringsuppgifter i fråga om dem,

3) uppgifter om arbetslöshetsdagpenning, samt

4) övriga uppgifter som är nödvändiga för fastställande och verkställande av den betalningsskyldighet som föreskrivs i 24 §.

(27.6.2018/522)

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet kan utfärdas närmare bestämmelser om de uppgifter som nämns i 1 mom. samt hur och när de ska överlämnas.

Oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om utlämnande av uppgifter ska Finansinspektionen och Folkpensionsanstalten till Sysselsättningsfonden lämna följande uppgifter:

1) före utgången av april månad och oktober månad personbeteckning, arbetslöshetskassans nummer och uppgift om första tilläggsdag för de personer vars rätt till tilläggsdagar har börjat under föregående sex månader, och

2) före utgången av april månad personbeteckning och arbetslöshetskassans nummer för de personer som under det föregående kalenderåret fyllt 65 år och som har fått arbetslöshetsdagpenning efter fyllda 65 år och vars rätt till tilläggsdagar enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa inte har börjat före fyllda 65 år. (8.7.2022/678)

2 punkten har ändrats genom L 678/2022, som trädde i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder:

2) före utgången av april månad personbeteckning och arbetslöshetskassans nummer för de personer som under det föregående kalenderåret fyllt 64 år och som har fått arbetslöshetsdagpenning efter fyllda 64 år och vars rätt till tilläggsdagar enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa inte har börjat före fyllda 64 år. (19.12.2019/1419)

(27.6.2018/522)

För att fullgöra den uppgift som anges i 10 § 1 mom. 3 punkten har Sysselsättningsfonden rätt att sammanställa och använda de uppgifter som avses i denna paragraf. Den sammanställda informationen kan sparas tills ovannämnda uppgift har utförts. Sammanställd information får inte lämnas vidare. (27.6.2018/522)

Ändringssökande och rättelse

(27.6.2018/522) Begäran om omprövning hos Sysselsättningsfonden

I fråga om ett beslut som Sysselsättningsfonden fattat om arbetslöshetsförsäkringspremiens belopp får omprövning av beslutet begäras hos Sysselsättningsfonden på det sätt som anges i förvaltningslagen. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 49 c § i förvaltningslagen ska omprövning dock begäras inom fem år från ingången av kalenderåret efter det år då beslutet har fattats.

(27.6.2018/522) Rätt att söka ändring

Den som är missnöjd med Sysselsättningsfondens beslut får söka ändring i det genom besvär hos besvärsnämnden för social trygghet och den som är missnöjd med besvärsnämndens beslut får söka ändring i det genom besvär hos försäkringsdomstolen. I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär. Sysselsättningsfondens beslut ska iakttas även om det överklagas.

Ändring i ett beslut av Sysselsättningsfonden om arbetslöshetsförsäkringspremiens belopp får inte sökas genom besvär förrän omprövning av beslutet har begärts hos Sysselsättningsfonden enligt 24 f §. Beslut som Sysselsättningsfonden meddelat med stöd av 24 f § får överklagas på det sätt som föreskrivs i 1 mom.

När ändring söks i Sysselsättningsfondens beslut iakttas i tillämpliga delar 12 kap. 1 § 2 mom. samt 4 och 5–7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. När ändring söks i ett beslut som Sysselsättningsfonden meddelat med stöd av 14 f och 24 c § i denna lag iakttas dessutom 12 kap. 8 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. (8.7.2022/678)

3 mom. har ändrats genom L 678/2022, som trädde i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder:

När ändring söks i Sysselsättningsfondens beslut iakttas i tillämpliga delar 12 kap. 1 § 2 mom. samt 4 och 5–7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. När ändring söks i ett beslut som Sysselsättningsfonden meddelat med stöd av 24 c § i denna lag iakttas dessutom 12 kap. 8 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

(5.10.2012/542) Löntagares grundbesvär

En löntagare får anföra grundbesvär över en debitering, om han eller hon anser att en innehållning av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie som arbetsgivaren verkställt med stöd av 20 § strider mot lag. Grundbesvär ska anföras skriftligen hos besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden inom två år från ingången av året efter det år under vilket innehållningen har verkställts.

(30.12.2015/1653) Sysselsättningsfondens rätt att rätta arbetslöshetsförsäkringspremie (27.6.2018/522)

Om det av arbetsgivaren har uppburits arbetslöshetsförsäkringspremie, ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie, ränta på uppskattad premie eller återbetalningsränta med ett för högt belopp, kan Sysselsättningsfonden rätta arbetslöshetsförsäkringspremien till arbetsgivarens fördel. (27.6.2018/522)

Om arbetsgivaren har ändrat uppgifter som arbetsgivaren anmält till inkomstregistret eller korrigerat ett fel i dessa uppgifter eller ett fel som beror på Sysselsättningsfondens skrivfel, räknefel eller något annat därmed jämförbart misstag, kan Sysselsättningsfonden rätta arbetslöshetsförsäkringspremier som fastställts med stöd av 21 eller 21 c §, ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie, ränta på uppskattad premie och återbetalningsränta så att de motsvarar ändringen för samma eller ett annat försäkringsår. Sysselsättningsfonden kan efter att ha hört arbetsgivaren rätta arbetslöshetsförsäkringspremien även om arbetsgivaren inte har gjort en löneuppgiftsanmälan i inkomstregistret, löneuppgiftsanmälan eller någon annan information som arbetsgivaren lämnat är bristfällig eller oriktig eller om arbetsgivaren annars har försummat sin skyldighet att anmäla uppgifter till inkomstregistret. (5.12.2018/1072)

Rättelse enligt 1 och 2 mom. av arbetslöshetsförsäkringspremien kan göras inom tre år från ingången av året efter försäkringsårets utgång.

Arbetslöshetsförsäkringspremien kan inte rättas om ärendet har avgjorts genom ett beslut med anledning av besvär.

Särskilda bestämmelser

(16.12.2021/1189) Redovisning av belopp som avses i 12 kap. 3 § i arbetsavtalslagen

På framställning av Sysselsättningsfonden fastställer social- och hälsovårdsministeriet årligen den andel som ska betalas till staten och som motsvarar statens finansieringsandel av de belopp som betalats till Sysselsättningsfonden med stöd av 12 kap. 3 § i arbetsavtalslagen.

(5.10.2012/542) Preskription

Arbetsgivarens och löntagarens rätt till återbetalning av en arbetslöshetsförsäkringspremie som betalats utan grund preskriberas fem år efter den dag då premien betalades eller arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie innehölls, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Bestämmelser om avbrytande av preskription finns i 10 och 11 § i lagen om preskription av skulder (728/2003). Från avbrytandet av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid löpa. (11.12.2020/998)

Beslut om självriskpremiens belopp kan inte meddelas efter det att fem år har förflutit från tidpunkten för uppbörden av självriskpremie enligt 24 b § 1 eller 2 mom. Beslut om beloppet av uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie får inte fattas efter det att fem år har förflutit från uppsägningen. (8.7.2022/678)

2 mom. har ändrats genom L 678/2022, som trädde i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder:

Beslut om självriskpremiens belopp kan inte meddelas efter det att fem år har förflutit från tidpunkten för uppbörden av självriskpremie enligt 24 b § 1 eller 2 mom.

Återbäring av självriskpremien ska sökas inom fem år från det att ansökan tidigast kan göras enligt 24 b § 2 mom. När ansökan blir anhängig avbryts tidsfristen. En fordran som gäller återbäring av självriskpremie preskriberas fem år efter det att beslutet meddelades, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 och 11 § i lagen om preskription av skulder. Från avbrytandet av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid löpa.

(17.4.2020/238) Arbetslöshetsförsäkringsregister

Sysselsättningsfonden ska föra ett arbetslöshetsförsäkringsregister för skötseln av de ärenden fonden enligt denna lag ska sköta och som gäller arbetslöshetsförsäkringspremier.

(5.10.2012/542) Hänvisning till strafflagen

Bestämmelser om straff för lagstridigt undandragande av arbetslöshetsförsäkringspremie och för försök därtill finns i 29 kap. 1–3 § i strafflagen (39/1889).

(23.3.2023/387) Rätt att få uppgifter av Folkpensionsanstalten

Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden rätt att avgiftsfritt av Folkpensionsanstalten få de uppgifter som är nödvändiga för tillsynen över redovisningen av finansieringsandelen för hemkommunen för en mottagare av inkomstrelaterad dagpenning.

Folkpensionsanstalten ska årligen efter fastställt bokslut delge Sysselsättningsfonden och social- och hälsovårdsministeriet den faktiska finansieringsandel för inkomstrelaterad dagpenning och grunddagpenning året innan som fakturerats av kommunerna.

26 c § har tillfogats genom L 387/2023, som träder i kraft 1.1.2025. Den tidigare formen lyder:

(13.12.2013/970)

26 c § har upphävts genom L 13.12.2013/970.

(27.6.2018/522) Bevarande av handlingar

Sysselsättningsfonden ska bevara handlingar som hänför sig till ordnandet av finansieringen av förmåner enligt denna lag, arbetslöshetsförsäkringspremierna, omställningsskyddspremierna och självriskpremierna på det sätt som bestäms i arkivlagen (831/1994). Om arkivverket inte har bestämt att de ovannämnda handlingarna ska bevaras varaktigt, ska Sysselsättningsfonden bevara

1) handlingar som behövs för fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremier i tio år från ingången av året efter försäkringsåret,

2) handlingar som behövs för fastställandet av i 14 a § avsedda omställningsskyddspremier i 10 år från utgången av kalenderåret efter det år då beslutet meddelades,

3) handlingar som behövs för fastställandet av självriskpremier till utgången av det år under vilket en person som avses i 24 § i denna lag fyller 75 år,

4) handlingar som behövs för uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremier, omställningsskyddspremier och självriskpremier till dess att uppbörden avslutas och i fem kalenderår därefter,

5) handlingar som gäller ett besvärsärende i tio år, om de inte enligt 1–4 punkten ska förvaras längre tid,

6) personuppgifter som införts i arbetslöshetsförsäkringsregistret i fem år, om de inte ska bevaras längre tid till följd av 1–5 punkten.

(8.7.2022/678)

1 mom. har ändrats genom L 678/2022, som trädde i kraft 1.1.2023. Den tidigare formen lyder:

Sysselsättningsfonden ska bevara handlingar som hänför sig till ordnandet av finansieringen av förmåner enligt denna lag, arbetslöshetsförsäkringspremierna och självriskpremierna på det sätt som bestäms i arkivlagen (831/1994). Om arkivverket inte har bestämt att de ovannämnda handlingarna ska bevaras varaktigt, ska Sysselsättningsfonden bevara

1) handlingar som behövs för fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremier i tio år från ingången av året efter försäkringsåret,

2) handlingar som behövs för fastställandet av självriskpremier till utgången av det år under vilket en person som avses i 24 § i denna lag fyller 75 år,

3) handlingar som behövs för uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremier och självriskpremier till dess att uppbörden avslutas och i fem kalenderår därefter,

4) handlingar som gäller ett besvärsärende i tio år, om de inte enligt 1–3 punkten ska förvaras längre tid,

5) personuppgifter som införts i arbetslöshetsförsäkringsregistret i fem år, om de inte ska bevaras längre tid till följd av 1–4 punkten.

Sysselsättningsfonden ska utplåna handlingarna och de personuppgifter som är införda i arbetslöshetsförsäkringsregistret när den bevaringstid som föreskrivs i 1 mom. löpt ut.

(27.6.2018/522) Delgivning av Sysselsättningsfondens beslut

Sysselsättningsfondens beslut ska delges den betalningsskyldige arbetsgivaren på det sätt som anges i 59 § i förvaltningslagen. Delgivning ska dock ske med arbetsgivarens lagliga företrädare eller befullmäktigade, om en företrädare eller befullmäktigad som sköter arbetslöshetsförsäkringspremieärenden på arbetsgivarens vägnar har anmälts som ombud till Sysselsättningsfondens kundregister.

(17.4.2020/238) Begränsning av den registrerades rätt

En i dataskyddsförordningen avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i dataskyddsförordningen att kräva att Sysselsättningsfonden begränsar behandlingen av personuppgifter när den sköter en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat.

Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Se SRf om finansiering av arbetslöshetsförmåner 1277/2014.

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 september 1998. Den tillämpas från ingången av 1999 på finansieringen av arbetslöshetsförmånerna och arbetslöshetsförsäkringspremierna. Lagens 18 § 4 mom. tillämpas inte när arbetslöshetsförsäkringspremierna för 2006 fastställs. (23.6.2005/460)

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Övergångsbestämmelse

Utan hinder av vad som bestäms i någon annan lag redovisas löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier för 1993–1998 till arbetslöshetsförsäkringsfonden. I fråga om användningen av intäkten av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie, fördelningen av redovisningen och social- och hälsovårdsministeriets rätt att debitera arbetslöshetsförsäkringsfondens konto när ministeriet förmedlar löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier till arbetslöshetskassorna iakttas till utgången av 2002 det som bestäms i respektive lag om uppbörden av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för respektive år.

RP 64/1998, ShUB 11/1998, RSv 84/1998

Ikraftträdelsestadganden:

3.11.2000/917:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2001.

RP 151/2000, ShUB 24/2000, RSv 122/2000

15.12.2000/1069:

Denna lag träder i kraft den 20 december 2000.

RP 152/2000, ShUB 30/2000, RSv 174/2000

28.12.2000/1280:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

RP 150/2000, ApUB 11/2000, RSv 196/2000

13.7.2001/639:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

RP 74/2001, ShUB 16/2001, RSv 63/2001

30.12.2002/1301:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Lagens 12, 13 och 15 § träder i kraft den 1 januari 2004. Lagens 24 och 24 a–24 d § träder i kraft den 1 januari 2009. (21.12.2007/1353)

På finansieringen av de alterneringsersättningar i fråga om vilka alterneringsavtal enligt 17 § lagen om försök med alterneringsledighet (1663/1995) har ingåtts till och med den 31 december 2002 tillämpas lagens 6 §, sådan den lydde då denna lag trädde i kraft.

Arbetslöshetsförsäkringsfonden svarar för finansieringen av avgångsbidrag och vuxenutbildningstillägg till avgångsbidrag enligt 18 § 2 och 3 mom. lagen om Utbildningsfonden.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 243/2002, ShUB 47/2002, RSv 239/2002

21.11.2003/947:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 98/2003, AjUB 5/2003, RSv 48/2003

28.11.2003/971:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 86/2003, ShUB 15/2003, RSv 50/2003

30.12.2003/1366:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 141/2003, AjUB 8/2003, RSv 122/2003

30.12.2003/1375:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Lagens 26 § 3 och 4 mom. träder i kraft den 1 januari 2009.

Lagens 26 § 1 och 2 mom. tillämpas också på försäkringspremier som fastställts och fordringar som uppkommit före lagens ikraftträdande. När tiderna räknas ut beaktas också tiden före lagens ikraftträdande. Rätten att fastställa försäkringspremie upphör och fordringarna i fråga preskriberas dock enligt denna lag tidigast tre år efter lagens ikraftträdande, om inte rätten upphör eller fordringarna preskriberas innan dess enligt de bestämmelser som gällde tidigare.

RP 159/2003, ShUB 31/2003, RSv 133/2003

9.7.2004/637:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

RP 76/2004, ShUB 17/2004, RSv 115/2004

29.10.2004/940:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

Genom denna lag upphävs social- och hälsovårdsministeriets beslut av den 22 december 1998 om löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie (1179/1998).

RP 131/2004, AjUB 9/2004, RSv 121/2004

3.12.2004/1049:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

RP 140/2004, ShUB 24/2004, RSv 142/2004

30.12.2004/1332:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Lagens 7 § tillämpas också på den försäkringspremie som avses i 12 c § i lagen om pension för arbetstagare och som gäller arbetspensionstillägg och på den premie som nämns i 3 § i lagen om statens pensionsfond och som gäller arbetspensionstillägg, i enlighet med de bestämmelser som gällde före den 1 januari 2005.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 223/2004, ShUB 43/2004, RSv 223/2004

23.6.2005/460:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 48/2005, AjUB 6/2005, RSv 79/2005

9.12.2005/1001:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 191/2005, ShUB 29/2005, RSv 163/2005

22.12.2005/1181:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

RP 213/2005, ShUB 38/2005, RSv 212/2005

19.5.2006/363:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2006. Lagens 19 a § 1 mom. och 25 § 1 mom. tillämpas likväl från den 1 januari 2006.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Bestämmelserna i denna lag om rätten att få och lämna ut uppgifter tillämpas även på sådana uppgifter som härrör från tiden innan denna lag trädde i kraft.

RP 17/2006, ShUB 8/2006, RSv 37/2006

8.12.2006/1091:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 182/2006, ShUB 33/2006, RSv 167/2006

21.12.2007/1282:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet. (L 1282/2007 trädde i kraft enligt F 128/2008 1.3.2008.)

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 115/2007, KoUB 13/2007, RSv 111/2007

21.12.2007/1352:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Lagens 24, 24 a och 24 e § träder dock i kraft den 1 januari 2009.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 86/2007, ShUB 26/2007, RSv 127/2007

21.12.2007/1353:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

RP 86/2007, ShUB 26/2007, RSv 127/2007

19.12.2008/910:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

RP 66/2008, EkUB 20/2008, RSv 109/2008

24.4.2009/278:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2009.

Vad som bestäms i 24 b § 2 mom. 2 punkten tillämpas också på en självriskpremie som bestämts före lagens ikraftträdande.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 41/2009, ShUB 9/2009, RSv 33/2009

29.5.2009/345:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2009.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 39/2009, ShUB 11/2009, RSv 59/2009

22.12.2009/1189:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Bestämmelserna om finansiering av grunddagpenning och inkomstrelaterad dagpenning tillämpas på finansieringen av sådant grundstöd och förtjänststöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) som betalats efter det att denna lag trädde i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 179/2009, ShUB 50/2009, RSv 225/2009

22.12.2009/1193:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och gäller till och med den 31 december 2010.

Denna lag tillämpas på finansiering av inkomstrelaterade dagpenningar som betalas ut 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 234/2009, ShUB 48/2009, RSv 216/2009

19.2.2010/116:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2010 och gäller till och med den 31 december 2011. Lagen tillämpas emellertid från och med den 1 januari 2010.

Denna lag tillämpas på arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för åren 2010–2011.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 258/2009, ShUB 54/209, GrUB 11/2009, RSv 3/2010

5.11.2010/943:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

RP 44/2010, AjUB 6/2010, RSv 132/2010

26.11.2010/1026:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 177/2010, ShUB 27/2010, RSv 184/2010

11.11.2011/1136:

Denna lag träder i kraft den 1 december 2011.

Lagen tillämpas dock redan från och med den 1 maj 2010.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 43/2011, ShUB 5/2011, RSv 25/2011

16.12.2011/1332:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 87/2011, ShUB 18/2011, RSv 88/2011

22.12.2011/1440:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 och gäller till och med den 31 december 2013.

Denna lag tillämpas på finansieringen av inkomstrelaterade dagpenningar som betalas ut 2012 och 2013.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP131/2011, ShUB 17/2011, RSv 87/2011

5.10.2012/542:

Denna lag träder i kraft den 10 oktober 2012.

Lagen tillämpas första gången på fastställandet och uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremier för kalenderåret 2013.

På arbetslöshetsförsäkringspremier för 2012 eller tidigare år tillämpas de bestämmelser som gällde före ikraftträdandet av denna lag.

Denna lag tillämpas dock på den uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremier som försäkringsanstalterna verkställt före ikraftträdandet och på rättelser som blir anhängiga vid försäkringsanstalterna den 1 januari 2016 eller därefter. Dessutom tillämpas lagen på den uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremier som Statskontoret verkställt före ikraftträdandet och på rättelser som blir anhängiga vid Statskontoret den 1 februari 2013 efter därefter. Arbetslöshetsförsäkringsfonden har rätt att få de uppgifter som behövs för att rätta premien av försäkringsanstalterna och Statskontoret.

Besvärsnämnden för olycksfallsärenden behandlar besvärsärenden som gäller sådana debiteringar av arbetslöshetsförsäkringspremier som verkställts före den 1 januari 2013.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 42/2012, ShUB 7/2012, GrUU 15/2012, RSv 70/2012

16.11.2012/626:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 135/2012, ShUB 18/2012, RSv 107/2012

13.12.2013/970:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

På självriskpremier som betalas till följd av att anställningsförhållandet för en arbetstagare som är född före 1957 upphört ska det 24 a § 3 mom. som gällde vid lagens ikraftträdande tillämpas.

RP 175/2013, ShUB 22/2013, RSv 158/2013

20.12.2013/1141:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 99/2013, AjUB 10/2013, RSv 192/2013

12.12.2014/1047:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 223/2014, ShUB 25/2014, RSv 188/2014

Fotnoterna (1047/2014) har rättats.

12.12.2014/1049:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 151/2014, ShUB 14/2014, RSv 143/2014

Fotnoterna (1049/2014) har rättats.

20.3.2015/266:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2015.

RP 256/2014, ShUB 48/2014, RSv 313/2014

4.12.2015/1413:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 95/2015, ShUB 8/2015, RSv 43/2015

30.12.2015/1653:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Lagen tillämpas första gången på fastställandet och uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremier för 2016.

På arbetslöshetsförsäkringspremier för 2015 eller tidigare år tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

Lagens 21 e och 21 j § tillämpas också på fastställandet och uppbörden av de slutliga arbetslöshetsförsäkringspremierna för 2015 och tidigare år.

Lagens 24 b § 2 mom. 1 punkt tillämpas också på självriskpremier som fastställts före ikraftträdandet av dessa lag.

RP 94/2015, ShUB 16/2015, RSv 106/2015

8.4.2016/246:

Denna lag träder i kraft den 15 april 2016.

RP 132/2015, JsUB 2/2016, RSv 25/2016

18.11.2016/973:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. Lagens 9 § träder dock i kraft först den 1 januari 2018. Lagens 3 § 1 mom. är i kraft till utgången av 2019.

De medlemmar i arbetslöshetsförsäkringsfondens förvaltningsråd som hade detta uppdrag vid denna lags ikraftträdande fortsätter till utgången av 2017.

Bestämmelsen i 18 § 5 mom. enligt vilken löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie är lika stora tillämpas första gången från och med den 1 januari 2018.

RP 170/2016, ShUB 20/2016, RSv 133/2016

9.12.2016/1106:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. Den tillämpas dock först från och med den 1 augusti 2017.

RP 153/2016, AjUB 6/2016, RSv 139/2016

14.12.2017/913:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

RP 80/2017, FvUB 19/2017, RSv 125/2017

14.12.2017/928:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

RP 136/2017, ShUB 11/2017, RSv 138/2017

28.12.2017/1139:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

RP 124/2017, ShUB 22/2017, RSv 184/2017

27.6.2018/522:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Lagens 3 § 1 mom. träder dock i kraft först den 1 januari 2020.

Med en hänvisning till arbetslöshetsförsäkringsfonden eller Utbildningsfonden i någon annan lag eller förordning eller i statsrådets beslut eller ett ministeriums beslut avses efter denna lags ikraftträdande en hänvisning till Sysselsättningsfonden.

Utbildningsfondens anhängiga ärenden, ingångna avtal och förbindelser samt de rättigheter och skyldigheter som föranleds av dem övergår vid denna lags ikraftträdande till Sysselsättningsfonden.

RP 53/2018, AjUB 6/2018, RSv 54/2018

27.6.2018/523:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019 och gäller till utgången av 2019.

RP 53/2018, AjUB 6/2018, RSv 54/2018

5.12.2018/1072:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

Denna lag tillämpas första gången på fastställande och uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier för 2019. Bestämmelserna i 21 § 2 mom. tillämpas från och med den 1 november 2018.

På fastställande av förskott på arbetslöshetsförsäkringspremier för 2019 och 2020 tillämpas dock 21 a § i den lydelse den hade vid ikraftträdandet av denna lag.

För de arbetsgivare som inte har anmält sig till förskottsmodellen senast den 15 november 2018, fastställs arbetslöshetsförsäkringspremierna från och med den 1 januari 2019 med iakttagande av 21 § och 21 d § 1 mom.

På arbetslöshetsförsäkringspremier för 2018 eller tidigare år tillämpas de bestämmelser som gällde före ikraftträdandet av denna lag.

RP 76/2018, ShUB 5/2018, RSv 118/2018

5.12.2018/1076:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

Bestämmelsen i 23 § 1 mom. tillämpas också på det belopp för 2018 som Sysselsättningsfonden redovisar till Folkpensionsanstalten. Överskottet av arbetslöshetsförsäkringspremieintäkten redovisas genom förmedling av social- och hälsovårdsministeriet till Sysselsättningsfonden efter det att Folkpensionsanstaltens bokslut för 2018 har fastställts.

RP 161/2018, ShUB 13/2018, RSv 133/2018

4.12.2019/1223:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

RP 41/2019, ShUB 6/2019, RSv 22/2019

19.12.2019/1312:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. I fråga om sådan inkomstrelaterad dagpenning som betalas för tiden före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 80/2019, ShUB 14/2019, RSv 70/2019

19.12.2019/1419:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

På den självriskpremie som betalas för arbetstagare födda före 1961 tillämpas bestämmelserna om självriskpremie för arbetsgivares utkomstskydd för arbetslösa i 8 a kap., sådana de lyder när denna lag träder i kraft.

RP 83/2019, ShUB 15/2019, RSv 71/2019

9.4.2020/215:

Denna lag träder i kraft den 15 april 2020 och gäller till och med den 31 december 2020. (26.6.2020/503)

Denna lag tillämpas om självrisktiden har börjat den 16 mars 2020 eller därefter men före den 1 januari 2021. (26.6.2020/503)

RP 38/2020, ShUB 5/2020, RSv 32/2020

17.4.2020/238:

Denna lag träder i kraft den 20 april 2020.

RP 87/2019, ShUB 1/2020, RSv 12/2020

26.6.2020/503:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.

RP 94/2020, ShUB 13/2020, RSv 74/2020

26.6.2020/505:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020 och gäller till och med den 31 december 2020.

Lagen tillämpas på finansieringen av inkomstrelaterade dagpenningar som betalats den 1 april 2020 och därefter.

RP 95/2020, ShUB 14/2020, RSv 75/2020

29.10.2020/724:

Denna lag träder i kraft den 30 oktober 2020 och gäller till och med den 31 december 2020.

Lagen tillämpas på finansieringen av inkomstrelaterade dagpenningar som betalats den 1 april 2020 och därefter. På redovisningen av statsandelen tillämpas vad som annars iakttas vid redovisningen av statsandelar. För retroaktiv tid redovisas statsandelen till arbetslöshetskassan så snart som möjligt efter det att lagen har antagits.

RP 138/2020, ShUB 25/2020, RSv 119/2020

27.11.2020/914:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

RP 156/2020, ShUB 30/2020, RSv 135/2020

11.12.2020/998:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

RP 140/2020, ShUB 31/2020, RSv 150/2020

30.12.2020/1241:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.

RP 173/2020, KuUB 15/2020, RSv 218/2020

19.11.2021/963:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

RP 28/2021, ShUB 19/2021, RSv 123/2021

16.12.2021/1189:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

RP 201/2021, ShUB 31/2021, RSv 173/2021

30.12.2021/1352:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

RP 159/2021, AjUB 18/2021, RSv 219/2021

8.7.2022/563:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

RP 56/2021, RP 18/2022, ShUB 9/2022, RSv 66/2022

8.7.2022/678:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. Lagens 14 b och 18 § träder dock i kraft först den 1 augusti 2022.

Från arbetsgivares självriskpremie för utkomstskyddet för arbetslösa avdras omställningsskyddspremier som betalats tidigare för samma arbetstagare.

På självriskpremien för arbetstagare födda före 1963 tillämpas bestämmelserna i lagens 8 a kap. om självriskpremie för arbetsgivares utkomstskydd för arbetslösa, sådana de lyder när denna lag träder i kraft.

RP 62/2022, ShUB 13/2022, RSv 97/2022

11.11.2022/891:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

RP 179/2022, RSv 121/2022, ShUB 17/2022

23.3.2023/387:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

Till de dagar för vilka arbetslöshetsdagpenning betalas och vilka inverkar på det i denna lag avsedda finansieringsansvar som staten och hemkommunen för en mottagare av inkomstrelaterad dagpenning har räknas också de dagar för vilka stödmottagaren har fått arbetslöshetsdagpenning före ikraftträdandet av denna lag, dock inte tiden före den 1 januari 2015.

Bestämmelserna i 4 § i denna lag tillämpas på de dagar för vilka inkomstrelaterad dagpenning betalas och för vilka arbetslöshetskassan har betalat inkomstrelaterad dagpenning till stödmottagaren efter lagens ikraftträdande.

RP 207/2022, AjUB 26/2022, RSv 332/2022