Tiivistelmä päätöksen sisällöstä
TELK upphävde pensionsanstaltens beslut eftersom As rehabiliteringspenning bör fastställas på basis av när rehabiliteringsansökan anhängiggörs.
Enligt 28 § 2 momentet lagen om pension för arbetstagare (ArPL) är rehabiliteringspenningen lika stor som det sammanräknade belopp av de arbetspensioner, förhöjt med 33 procent, som arbetstagaren skulle ha rätt till om han eller hon när ansökan om rehabilitering gjordes hade blivit arbetsoförmögen på ett sätt som berättigar till full invalidpension.
Enligt 28 § 3 momentet ArPL om arbetstagarens sjukledighet har börjat medan hans eller hennes anställningsförhållande pågick och rehabiliteringsbehovet fanns redan när sjukledigheten började, är rehabiliteringspenningen dock lika stor som det sammanräknade belopp av de arbetspensioner, förhöjt med 33 procent, som arbetstagaren skulle ha rätt till om han eller hon när sjukledigheten började hade blivit arbetsoförmögen på ett sätt som berättigar till full invalidpension.
Enligt 76 § 1 momentet ArPL bestäms den inkomst som pension för återstående tid grundar sig på, på basis av de arbetsinkomster enligt arbetspensionslagarna och de till grund för i 74 § avsedda förmåner för oavlönad tid liggande inkomster vilka arbetstagaren har erhållit under de fem kalenderår som föregick det år under vilket arbetsoförmågan började (granskningstid). I inkomsten för återstående tid räknas också in inkomst för återstående tid som ligger till grund för invalidpension som betalats under granskningstiden.
I detaljmotiveringarna gällande 28 § i regeringens proposition 45/2005 har konstaterats att rehabiliteringspenningen är lika stor som det sammanräknade belopp, förhöjt med 33 procent, av de arbetspensioner som arbetstagaren skulle ha rätt till om han eller hon hade blivit arbetsoförmögen när ansökan om rehabilitering anhängiggjordes.
I förhållande till tidigare lagstiftning har fastställande av rehabiliteringspenningen förtydligats och förenklats genom att begreppet dagen för rehabiliteringsfallet, som definierats på flera olika sätt slopats och rehabiliteringspenningens belopp i stället huvudsakligen fastställs utgående från tidpunkten för anhängiggörandet av rehabiliteringsansökan.
I de situationer där arbetstagaren har blivit sjukledig under pågående anställningsförhållande och behovet av rehabilitering har funnits redan när sjukledigheten började, fastställs dock rehabiliteringspenningen utgående från den tidpunkt då sjukledigheten började. Genom bestämmelsen säkerställs att en sjukledighet före rehabiliteringens början inte verkar sänkande på rehabiliteringspenningen. Dessutom säkerställer bestämmelsen att rehabiliteringspenningen inte blir lägre än den invalidpension som arbetstagarens skulle ha fått om han i stället hade konstaterats vara arbetsoförmögen.
Enligt den företedda utredningen har pensionsanstalten i sin förhandsberäkning av rehabiliteringspenningen såsom pensionsfall använt dagen då ärendet anhängiggjordes, varmed As inkomster från år 2017 har funnits med i beräkningen. Det uppskattade beloppet av rehabiliteringspenningen har varit 2 933 euro. I det överklagade beslutet har i beräkningen av rehabiliteringspenningen såsom grund för inkomsterna för återstående tid använts arbetsinkomsterna åren 2012–2016. Enligt registeruppgifterna har As arbetsinkomster år 2017 varit 48 353, det vill säga högre än år 2012.
TELK ansåg med beaktande av ovannämnda att 28 § 3 momentet inte kan tillämpas i As fall eftersom det skulle inverka sänkande på rehabiliteringspenningen. Enligt regeringens proposition tillämpas tredje momentet endast i situationer då rehabiliteringspenningen som fastställs på basis av dagen för anhängiggörande av ansökan skulle vara lägre än om den fastställs utgående från den tidpunkt då sjukledigheten började. Därmed fastställs As rehabiliteringspenning på basis av när rehabiliteringsansökan anhängiggjordes 9.5.2018.
TELKs beslut har vunnit laga kraft.