Tiivistelmä päätöksen sisällöstä
A hade arbetat på ett sjukhus som specialistläkare i tjänsteförhållande. Senare ingick han ett köptjänstavtal om polikliniska konsultationer och operationer med sjukhuset. Köptjänstavtalet konkurrensutsattes.
I avtalet kom man överens om parternas ansvar, beställningens innehåll, arbetsmängden, debiteringsgrunderna för tjänsten, användningen av sjukhusets lokaliteter och utrustning och personalens deltagande i den verksamhet som produceras som köptjänst.
Avtalet omfattade 35 poliklinikdagar om året och 1-2 operationsdagar i veckan under 35-40 kalenderveckor.
Genom avtalet förband beställaren sig att köpa de tjänster som nämndes i avtalet av A, som förband sig att genomföra åtgärderna enligt prislistan för tjänsterna. A ansvarade för att tjänsterna producerades med hög kvalitet och med iakttagande av säkerhetsbestämmelser och medicinska principer. A ombesörjde produktionen av de beställda tjänsterna i samarbete med beställarens representant. Beställaren skulle se till att A blev introducerad i arbetet i de lokala förhållandena så att tjänsteproducenten (A) kan uppfylla avtalsförpliktelserna och lagens krav. Arbetet utfördes i beställarens lokaliteter med hjälp av beställarens assisterande personal. Tidtabellen för poliklinikkonsultationerna gjordes upp enligt beställarens anvisningar så att de passade ihop med poliklinikverksamheten.
Enligt avtalet skulle A fakturera beställaren för utförda arbetsprestationer enligt prislistan för tjänsterna och beställaren betala A avtalsenliga ersättningar för godkända prestationer. Arvodet täckte förskottsskatten och pensionsavgifterna. Betalningen av dem var på A:s ansvar. Om tjänsterna inte behövdes hade beställaren ingen ersättningsskyldighet.
Enligt avtalet verkade A som enskild näringsidkare.
Pensionsskyddscentralen ansåg att A hade utfört sitt arbete enligt köptjänstavtalet i företagarställning och att arbetet därför omfattades av FöPL.
Vid bedömningen fäste man uppmärksamhet bl.a. vid parternas avsikt, grunderna för hur ersättningen bestämdes, ledningen och övervakningen av arbetet samt förändringarna i arbetsförhållandena.
Parternas gemensamma avsikt och avtalets ordalydelse tydde på arbete utfört i egenskap av företagare. Parterna hade uttryckligen definierat arbetet som arbete som utförs i företagarställning. De hade avtalat om beställning och produktion av vissa åtgärder och tjänster på villkor som slagits fast i köptjänstavtalet. På arbete i företagarställning tydde också att arbetet grundande sig på köptjänstavtal som hade ingåtts efter konkurrensutsättning.
Sådant som tydde på företagararbete var också att beställaren betalade en helhetsersättning för arbetet enligt fakturering utgående från en prissättning per åtgärd och att beställaren inte hade någon ersättningsskyldighet när tjänsterna inte behövdes.
Arbetsmängden enligt köptjänstavtalet (2-3 dagar/vecka, 35-40 veckor/år) kunde inte betraktas som ringa. I sig innebar detta inte att det är fråga om arbete i ett anställningsförhållande. Det hade inte lagts fram någon utredning som visade att omständigheterna på grund av arbetsmängden i verkligheten var sådana att beställaren hade rätt att leda och övervaka arbetet som i ett anställningsförhållande.
I köptjänstavtalet definierades de åtgärder som skulle genomföras och de praktiska arrangemangen och villkoren för dem. I fråga om uppdragsgivarens uppgifter och rättigheter avtalade man närmast om åtgärder med vilka den verksamhet som grundade sig på köptjänstavtalet samordnades med sjukhusets normala verksamhet och uppfyllelsen av de lagstadgade förpliktelserna (bl.a. vårdgaranti) säkrades. Omnämnandena i avtalet gav närmast uttryck för uppdragsgivarens eller beställarens rätt att styra arbetet, inte arbetsgivarens direktionsrätt.
Att verksamheten skedde i sjukhusets lokaliteter med hjälp av dess utrustning och vårdpersonal kunde inte som sådant anses visa att sjukhuset hade en arbetsrättslig rätt att leda och övervaka arbetet. Det var närmast fråga om att praktiskt ordna verksamheten på ett sätt som var ändamålsenligt från beställarens ståndpunkt.
Det skedde verkliga förändringar i villkoren för och omständigheterna kring A:s arbete när han övergick till att arbeta enligt köptjänstavtalet. Viktiga förändringar var att arbetsuppgifterna avgränsades enligt avtalet, arbetsmängden och arbetstiden minskade samt att grunden för ersättningen för arbetet ändrades från tidlön i ett tjänsteförhållande till en prestationsbaserad helhetsersättning. Åligganden som hörde till det tidigare tjänsteförhållandet föll bort. I gengäld uppstod nya förpliktelser som hänförde sig till arbetet och som arbetsgivaren tidigare hade ansvarat för (bl.a. arbetspensionsförsäkringen).
I ärendet lades det inte fram någon sådan utredning utgående från vilken det vore motiverat att anse att den faktiska situationen i arbetet var annorlunda än det som parterna hade skrivit in i avtalet.