Rättspraxis

Den mest betydelsefulla delen av rättspraxis inom arbetspensionssystemet består av beslut av försäkringsrätt och besvärsnämden för arbetspensionsärenden. Dessutom finns det ett urval av EG-domstolens beslut som handlar om arbetspensionssystemet och viktiga beslut och utlåtanden av Pensionsskyddscentralen om tilllämpningen av arbetspensionslagarna för den privata sektorn.

Aktiepremie beaktades till halva beloppet som pensionsgrundande arbetsinkomst

Sammanfattning

Bolaget X Ab använde ett aktiepremiesystem, enligt vilket ledningen hade möjlighet att få YAbp:s och Z Abp:s aktier som premie för två intjäningsperioder på ett kalenderår var utgående från måluppfyllelsen för varje intjäningsperiod, dvs. kalenderåren 2006 och 2007. Premien betalades efter intjäningsperioden i form av aktier i kombination med pengar. Premiens belopp fastställdes efter intjäningsperiodens utgång före slutet av april, och aktierna fördelades mellan Y Abp:s och Z Abp:s aktier i proportion 50 % – 50 %. Bägge bolagens aktier noterades på fondbörsen i Helsingfors.

X Ab och Y Abp hörde till samma koncern (”W-koncernen”). X Ab ägdes av Y Abp (39 %), Z Abp (47 %) och av företaget W (14 %), som var koncernens moderföretag. Z Abp hörde inte till samma koncern som X Ab och Y Abp, men var nära knuten till X Ab, vars styrelse var sammansatt av både W-koncernens och Z Abp:s direktörer.

X Ab:s styrelse valde årligen de personer som skulle omfattas av aktiepremiesystemet och beslöt om deras maximipremier, uttryckta i antalet aktier. Måluppfyllelsen för intjäningsperioden var utslagsgivande för hur stor del av maximipremien som skulle betalas till en medlem i ledningsgruppen. X Ab gav inom ramen för aktiepremiesystemet för varje intjäningsperiod sammanlagt högst 95.000 aktier i Y Abp och motsvarande antal aktier i Z Abp till samma värde samt dessutom pengar till ett belopp som behövdes vid aktiernas överlåtelsetidpunkt för att betala de skatter och avgifter av skattenatur som uppkommit till följd av aktierna. I pengar betalades högst ett belopp som motsvarade 1,5 gånger de givna aktiernas värde.

Premiens belopp var knutet till X Ab:s rörelsevinst (exkl. engångsposter) och till avkastningen på det placerade kapitalet. X Ab:s styrelse kunde vid sin bedömning av måluppfyllelsen eliminera inverkan av t.ex. företagsköp, företagsarrangemang eller någon annan betydande förändring. Premien fastställdes som en procentandel av premiens maximibelopp utgående från måluppfyllelsen. Om X Ab:s rörelsevinst och/eller avkastningen på det placerade kapitalet understeg de uppställda målen betalades ingen premie.

Premiens värde fastställdes på basis av aktiernas börskurs på överlåtelsedagen, och dessutom betalades pengar till ett belopp som högst motsvarade de givna aktiernas värde och som behövdes för att betala skatter och avgifter av skattenatur som uppkommit till följd av aktierna. Premieaktierna var bundna av en överlåtelsebegränsning, dvs. aktierna kunde avyttras tidigast två år efter utgången av intjäningsperioden. X Ab:s styrelse kunde avvika från begräsningen av endast särskilt vägande skäl.

PSC:s ställningstagande: Aktiepremierna på basis av aktiepremiesystemet och de kontantbelopp som hänförde sig till dem beaktades till hälften som pensionsgrundande arbetsinkomst för de personer i ledande ställning som hörde till aktiepremiesystemets nyckelgrupp. Till den del som premie betalades i form av aktier i ett bolag som hörde till samma koncern som X Ab, betraktades premien och det kontantbelopp som hänförde sig till den inte som vederlag för arbete på det sätt som avses i lagen om pension för arbetstagare (APL). Däremot skulle premien och det kontantbelopp som hänförde sig till den betraktas som arbetsinkomst enligt APL till den del som premien bestod av aktier i ett bolag som hörde till en annan koncern än X Ab.

Central motivering:

Vid fastställande av den arbetsinkomst som utgör grund för pensionen beaktas lön, resultatpremie eller något annat vederlag som har betalats eller avtalats att betalas som ersättning för arbete (APL 7 § 1 mom.).

Som vederlag för arbete anses bland annat inte en premie som ges i form av sådana aktier i arbetsgivarbolaget eller i ett annat bolag som hör till samma koncern eller en liknande ekonomisk sammanslutning som arbetsgivarbolaget och som noteras på en fondbörs som övervakas av myndigheterna eller i form av en placeringsdeposition eller på annat motsvarande sätt, eller helt eller delvis i form av pengar i stället för aktier, förutsatt att värdet på en sådan förmån som fås i form av en premie beror på hur värdet av aktierna utvecklas under en period på minst ett år efter att premien utlovats (APL 7 § 3 mom. 4a punkten).

APL 7 § 3 mom. 4a punkten trädde i kraft 1.1.2006 (lag 22.12.2005/1119) och den tillämpas på sådan premie som betalas till en anställd efter lagens ikraftträdande.

I fråga om de nyckelpersoner som omfattades av aktiepremiesystemet fastställdes premiens slutliga värde på basis av hur värdet på dels Y Abp:s och dels Z Abp:s aktier hade utvecklats efter det att premien hade utlovats fram till den tidpunkt då den betalats, med beaktande av att premiens maximibelopp fastställdes som antalet aktier och att den slutliga premien betalades i form av aktier i kombination med pengar. Den tidpunkt då X Ab:s styrelse hade beslutat att införa premiesystemet och vilka personer som skulle höra till nyckelgruppen samt om maximipremien för dem, skulle betraktas som den tidpunkt då premien hade utlovats. Enligt erhållen utredning var perioden mellan den tidpunkt då förmånen hade utlovats och den tidpunkt då den hade betalats minst ett år.

Till den del premien enligt aktiepremiesystemet betalades i form av aktier i Y Abp, som hörde till samma koncern som X Ab, eller betalades i form av ett kontantbelopp som motsvarade aktiernas värde vid överlåtelsetidpunkten, uppfyllde premien också de krav som ställs i 7 § 3 mom. 4a punkten i APL, med beaktande av att en premie som betalas i form av aktier i kombination med pengar, där en del av premien betalas som ett kontantbelopp för att kunna betala skatter till följd av aktierna, enligt förarbetena till lagen också kunde betraktas som en sådan aktiepremie som avses i bestämmelsen.

Till den del som premien på basis av aktiepremiesystemet betalades i form av aktier i Z Abp, som inte hörde till samma koncern som X Ab, eller betalades i form av ett kontantbelopp motsvarande aktiernas värde vid överlåtelsetidpunkten, uppfyllde premien inte de krav som ställs i 7 § 3 mom. 4a punkten i APL, även om X Ab och Z Abp skulle ha varit nära knutna till varandra. Ingen av dessa bolag kunde anses ha varit en sådan annan ekonomisk sammanslutning som avses i APL, eftersom den erhållna utredningen inte visade att det fanns ett sådant beroendeförhållande mellan bolagen som baserar sig på lag, enligt vilket bolagen skulle ha haft ett affärsekonomiskt starkt beroendeförhållande till varandra.
Eftersom premien inom ramen för X Ab:s aktiepremiesystem inte uppfyllde de krav som ställs i 7 § 3 mom. 4a punkten i APL till den del premien beta¬lades i form av aktier i ett bolag som inte hörde till samma koncern som X Ab och i form av ett kontantbelopp motsvarande aktiernas värde vid överlåtelsetidpunkten, och grunderna för att fastställa premien i övrigt kunde jämställas med en sådan resultatpremie som avses i 7 § 1 mom. i APL och som betraktas som vederlag för arbete enligt APL, skulle de premier som betalades enligt X Ab:s aktiepremiesystem till den delen betraktas, dvs. till halva beloppet, som sådan arbetsinkomst som avses i APL.

Lagrum

7 § i lagen om pension för arbetstagare (APL)

Lisää tietoa aiheesta (på svenska)

Pensionsskyddscentralens tillämpningsanvisningar om pensionsgrundande inkomster Tillämpningsanvisningen "Prestationer som baserar sig på incitamentsystem"