Brandman i frivillig brandkår arbetade i ett anställningsförhållande som var i kraft tills vidare ¿ APL tillämpades från och med 1.9.1998

Asianumero
1839
Päätöksen antaja
ETK
Päätöksen antopäivä
8.4.2003
Asiakirjan laji
Päätös

Tiivistelmä päätöksen sisällöstä

Pensionsanstalten begärde PSC:s avgörande om vilken pensionslag som skulle tillämpas på en brandman år 1998. Brandmannen hade arbetat i FBK från 1988.

Frivilliga Brandkåren rf (FBK) och kommunen hade ingått ett avtal om släcknings-och räddningsinsatser enligt 15 § lagen om brand- och räddningsväsendet (brandkårsavtal) enligt vilket FBK på överenskommet sätt medverkade till att uppfylla kommunens lagstadgade skyldighet. Enligt lagen skall en kommun ha brandkår som är ordinarie, halvordinarie eller avtalsbrandkår. Avtalet gällde tills vidare. Enligt avtalet måste FBK har en tillräcklig personal som utförde de uppgifter som FBK genom avtalet hade förbundit sig till.

FBK och brandmannen hade inte ingått något skriftligt avtal om arbetet som brandman. Brandmannen var medlem i FBK och hade enligt föreningens stadgar en skyldighet att årligen delta i ett visst antal brandkårsövningar för att medlemskapet skulle bestå. På basis av det har brandmannen själv ansett att han när han blev medlem avtalat muntligt med brandkåren om sitt deltagande i utryckningar och övningar. Brandmannen har ansett att avtalet ingicks när han blev godkänd som medlem i föreningen. Brandmannens skyldighet att delta i gemensamma övningar har grundat sig på att en brandkårsmedlem som inte deltar i övningar minst 12 gånger om året kan uteslutas ur föreningen. Brandmannen har inte varit skyldig att delta i veckoslutsjour under sommartid, men om han har deltagit har han också varit skyldig att delta i utryckningar under jourtid.

Brandmannen och kommunen har inte avtalat någonting om arbetet. Kommunen har betalat lön till brandmannen för deltagande i utryckningar och övningar enligt avtalet mellan kommunen och FBK.

PSC: KoPL 1.1-31.8.1998 och APL 1.9-31.12.1998

Brandmannen är medlem i FBK. Han har inte haft en absolut skyldighet att delta i utryckningar och/eller övningar, utan han har åtminstone i princip kunnat själv besluta om sitt deltagande i utryckningar vid larm. Även deltagandet i veckoslutsjour under sommartid har varit frivilligt. När brandmannen har beslutat att delta i övningar eller utryckningar har han dock stått under FBK:s eller de kommunala myndigheternas arbetsledning. Eftersom även de övriga kännetecknen för arbetsavtal då har uppfyllts, skall brandmannen anses ha stått i ett anställningsförhållande till föreningen.

Brandmannen har inte stått i avtalsförhållande till kom-munen i arbetet i fråga. I samband med utryckningar och/eller övningar har brandmannen varit skyldig att följa anvisningar och bestämmelser som kommunens brandmyndigheter gett, eftersom FBK, som varit brandmannens arbetsgivare, enligt avtalet mellan kommunen och FBK har ställt brandmannen till kommunens förfogande. I en sådan situation övergår arbetsgivarens rätt att leda och övervaka arbetstagarens arbete och sådana arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter som omedelbart hänför sig till utförandet av arbetet och arbetsarrangemangen till den sammanslutning som anlitar brandkåren. Egentlig arbetsgivare även i dylika situationer är dock den som ställer arbetstagaren till anlitarsammanslutningens förfogande.

Enligt uppgifterna om betalning av löner har brandmannen deltagit i FBK:s övningar eller utryckningar enligt brandkårsavtalet månatligen åtminstone under år 1998 som avses i begäran om avgörande. Varje deltagande i övning eller utryckning har i princip inneburit ett tidsbundet anställningsförhållande mellan FBK och brandmannen. På basis av brandkårsavtalet, som är i kraft tills vidare, har FBK dock haft ett fortgående behov av arbetskraft. För att ordna med arbetspensionsskyddet har FBK anmält brandmannens arbetsperioder såsom APL-anställningar till pensionsanstalten till den del arbetsförtjänsten under kalendermånaderna har överstigit minimibeloppet enligt APL. Sålunda har arbetsförtjänsten anmälts till pensionsanstalten på samma sätt som lönerna till tills vidare anställda före 1998 anmäldes, vilket tyder på att FBK har ansett att brandmannens anställning gäller tills vidare.

Brandmannens arbete har dessutom baserat sig på föreningsmedlemskap som är fortgående och som för att fortgå förutsätter ett tillräckligt antal övningar per år. I dessa omständigheter och även med beaktande av arbetsavtalslagens bestämmelser om visstidsanställningar skall brandmannens arbete inom FBK vid tillämpningen av arbetspensionslagarna försäkras enligt reglerna om försäkring av tillsvidareanställningar.

Enligt erhållna uppgifter har APL inte tillämpats på brandmannen omedelbart före årsskiftet 1997-1998, eftersom hans inkomster av detta arbete i december 1997 inte uppgick till minimibeloppet enligt APL. Därför tillämpas KoPL på brandmannen fr.o.m. 1.1.1998 tills hans arbetsförtjänst under två månader i följd har uppnått minimibeloppet i APL. Då skall anställningen överföras till APL från början av den senare kalendermånaden. Arbetsförtjänsten har överstigit minimibeloppet i APL i augusti och september 1998, och sålunda skall anställningen överföras till APL från och med 1.9.1998.