Tiivistelmä päätöksen sisällöstä
Börsbolaget X Abp planerade ett incitamentsystem som skulle gå ut på att bolaget emitterade preferensaktier riktade till bolagets nyckelpersoner. Preferensaktierna berättigade inte till att teckna eller erhålla normala aktier i bolaget. Teckningspriset för en preferensaktie var 50 cent. Aktierna omfattades av ett inlösningsvillkor. Ab förband sig att lösa in aktier vid anfordran vid vissa tidpunkter. Som inlösningspris betalade ab värdehöjningen på ab:s egentliga aktie efter ett visst ca 15 procents premium utökat med 50 cent. Premiet beräknades utgående från aktiens pris vid emissionstidpunkten. Inlösningspriset var dessutom bundet till ab:s resultat sålunda att värdehöjning utöver premiet dock inte gottgjordes, om ab:s rörelsevinst inte uppgick till en viss storlek i relation till ab:s omsättning under de räkenskapsperioder som föregick inlösningen. Den första inlösningstidpunkten inträffade två år efter emissionen. Efter det kunde inlösning fordras med ett halvt års mellanrum. Den sista inlösningstidpunkten var fem år efter emissionen, då även bolaget hade rätt att utan vederlag inlösa sådana preferensaktier för vilka det med ovannämnda grunder inte dittills hade uppstått ett positivt inlösningspris.
Som ett alternativ till ett aktieprogram som baserade sig på en emission av preferensaktier planerade ab att ge sina s.k. nyckelpersoner skuldebrev som var bundna till aktieindex och kallades aktiebevis. Ett aktiebevis berättigade inte till att teckna eller erhålla aktier i ab, utan till att efter en viss tid få sig till godo värdehöjningen på ab:s egentliga aktie på motsvarande sätt som vid inlösning av preferensaktier.
PSC: Det inlösningspris som eventuellt betalats vid inlösning av preferensaktier beaktades inte vid fastställandet av den pensionsgrundande lönen enligt APL för ab:s anställda. Belopp som ab eventuellt betalade på basis av de aktieindexbundna skuldebreven beaktades inte heller i den pensionsgrundande lönen. Det uppstod inga poster som påverkade den pensionsgrundande lönen även om instrumenten hade överlåtits på sekundärmarknaden före inlösningstidpunkten.
Den förmån de s.k. nyckelpersonerna eventuellt fick på grund av teckningen av preferensaktierna och aktiebevisen skulle emellertid beaktas i den pensionsgrundande lönen på samma grunder som vid fastställande av förskottsinnehållning av inkomstskatt.
Motivering:
Inlösningspriset för preferensaktierna som ab betalade handlade inte om arbetsförtjänst som betalades till de anställda, utan om ersättning som på bolagsrättsliga grunder betalades för preferensaktier som de anställda överlät till bolaget. Sålunda betalade ab inte inlösningspriset som vederlag för den anställdas arbetsprestation utan som ersättning för aktier som den anställda ägde.
Enligt ett meddelande från Skattestyrelsen beskattas gottgörelse som betalas på preferensaktier på samma sätt som en röstberättigad akties andel av tillgångarna. Enligt inkomstskattelagen (1535/1992) betraktas den andel som mottagaren av en skattepliktig gottgörelse får inte som mottagarens förvärvsinkomst vid beskattningen eller som löneinkomst vid förskottsinnehållning av skatt.
Sådana betalningar till de anställda, vilkas storlek enbart baserar sig på hur arbetsgivarbolagets eller en annan sammanslutnings aktie utvecklas och vilkas storlek arbetsgivaren och de anställda inte känner till när beslut om förmånen fattas (s.k. syntetiska optioner) har inte beaktats vid fastställandet av den pensionsgrundande lönen, enligt en ståndpunkt som Pensionsskyddscentralen intagit tidigare. Det går inte att visa på ett tydligt samband mellan aktiekursutvecklingen och de anställdas arbetsprestationer, åtminstone inte i en sådan omfattning att nytta på grund av att aktiens värde stiger kan betraktas som vederlag för arbete som de anställda eller en grupp av anställda utfört.
Ett incitamentsystem som baserar sig på aktieindexbundna skuldebrev ansågs i en sådan grad ha gemensamma drag med incitamentsystem baserade på s.k. syntetiska optioner eller aktiebunden bonuslön, att betalningar på basis av aktiebevis för enhetlighetens skull inte heller skulle beaktas i den pensionsgrundande lönen.
Förmån på grund av aktieemissioner till de anställda inte beaktats som förtjänst som påverkar den pensionsgrundande lönen enligt APL, även om de delvis betraktas som skattebelagd förvärvsinkomst och lön som är underkastad förskottsinnehållning. Härvid har man dock förutsatt att aktieemissionen riktats till företagets hela personal och att den förmån den gett sålunda har gällt företagets alla anställda eller åtminstone en stor del av dem (personalförmån). Om en aktieemission emellertid riktas till bara en viss grupp anställda (t.ex. s.k. nyckelpersoner) och om aktieemissionen tydligt är en del av ett incitamentsystem som gäller denna grupp av anställda, skall förmånen på grund av den riktade emissionen betraktas som ersättning för denna grupps arbetsinsats. Då skall förmånen beaktas i den pensionsgrundande lönen på samma grunder som när förskottsinnehållning av skatt görs på samma förmån.