Innehållsförteckning

Lag om pension för företagare

Se ändringsförslag RP 27/2023.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Lagens syfte

Lagens syfte

I denna lag föreskrivs om den rätt till ålderspension, partiell förtida ålderspension, rehabilitering, invalidpension och arbetslivspension som företagare har samt om den rätt till familjepension som företagarnas förmånstagare har. (29.1.2016/72)

Företagare som är bosatt och verksam i Finland skall försäkra sig för ålderdom, invaliditet och dödsfall såsom föreskrivs i denna lag. Bosättning i Finland förutsätts dock inte om företagaren är bosatt i ett EU- eller EES-land.

Företagaren ska ordna pensionsskydd enligt denna lag i ett arbetspensionsförsäkringsbolag som avses i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997) eller i en pensionskassa som avses i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor (946/2021) och som bedriver arbetspensionsförsäkringsverksamhet enligt denna lag. Pensionsskyddscentralen, som avses i lagen om Pensionsskyddscentralen (397/2006), är samarbetsorgan för pensionsanstalterna. (19.11.2021/952)

Centrala definitioner

I denna lag avses med

1) pensionsanstalt arbetspensionsförsäkringsbolag eller pensionskassa som avses i 1 § 3 mom. samt annan pensionsanstalt som avses i 2 § 1 mom. 1 punkten i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) då den behandlar ett pensionsärende enligt denna lag,

2) den lägsta åldern för ålderspension den ålder för ålderspension som fastställs utifrån företagarens födelseår och som avses i 8 § 2 och 3 mom.,

3) arbetspensionslag de lagar som avses i 3 § i lagen om pension för arbetstagare,

4) arbetspension pension enligt arbetspensionslagarna,

5) företagare person som avses i 3 §,

6) arbetsinkomst den årliga arbetsinkomst som fastställts för en företagare i enlighet med 112 §,

7) total arbetsinkomst den pensionsgrundande arbetsinkomst som avses i 67 § och i vilken beaktats tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgift och nedsatt arbetspensionsförsäkringsavgift samt obetald arbetspensionsförsäkringsavgift,

8) arbetsförtjänst de totala arbetsinkomster som avses i denna lag och i lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) samt arbetsförtjänster enligt andra arbetspensionslagar,

9) oavlönad tid den tid under vilken en företagare har fått graviditets-, särskild graviditets- eller föräldrapenning eller sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning eller specialvårdspenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004), dagpenning vid smittsam sjukdom enligt lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016), alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002), inkomstrelaterad dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002), vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsförmåner (1276/2000), rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna eller lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005), ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991) eller dagpenning eller rehabiliteringspenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015), lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2015), lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom (1521/2016) eller lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag (1522/2016) eller tillfällig ersättning för inkomstbortfall enligt trafikförsäkringslagen (460/2016), (14.1.2022/41)

10) intjänad pension pension som har intjänats på basis av den totala arbetsinkomsten enligt denna lag, på basis av tid med pension som upphört och på basis av sådan oavlönad tid som avses i 9 punkten samt förmån som har intjänats på basis av lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier (644/2003),

11) primär förmån en förmån som avses i 85 och 86 § och som oberoende av arbetspensionens belopp betalas till fullt belopp och dras av från en förmån enligt denna lag,

12) EU:s grundförordning om social trygghet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen,

13) dataskyddsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning),

14) EU- och EES-land ett land som tillämpar EU:s grundförordning om social trygghet eller rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen,

15) överenskommelse om social trygghet en internationell överenskommelse om social trygghet som är förpliktande för Finland,

16) teoretisk pension en kalkylerad pension; när denna pension fastställs betraktas den tid i arbete i ett EU- och EES-land som omfattas av arbetspensionslagarna som tid i arbete enligt denna lag,

17) efterlevande make den som ingått äktenskap med förmånslåtaren samt den som utan att ha ingått äktenskap levt i gemensamt hushåll med förmånslåtaren.

(19.11.2021/1007)

I denna lag avses med pensionsfall

1) den sista dagen i kalendermånaden före ålderspensionens begynnelsetidpunkt,

2) den sista dagen i kalendermånaden före den partiella förtida ålderspensionens begynnelsetidpunkt,

3) inträde av arbetsoförmåga på det sätt som avses i 32 § 1 mom.,

4) uppfyllande av villkoren för erhållande av arbetslivspension i enlighet med 50 a §, eller

5) förmånslåtarens död.

(29.1.2016/72)

Lagens tillämpningsområde

(8.7.2022/573) Tillämpning i landskapet Åland

Vad som i denna lag föreskrivs om välfärdsområden tillämpas när det gäller landskapet Åland på kommunerna i landskapet Åland.

Företagare

Med företagare avses en person som utför förvärvsarbete utan att härvid stå i arbetsavtalsförhållande eller i tjänsteförhållande eller annat offentligrättsligt anställningsförhållande.

Som företagare betraktas sådan bolagsman i ett öppet bolag eller en sådan delägare eller bolagsman i ett annat företag eller i en annan sammanslutning som är personligen ansvarig för företagets eller sammanslutningens förpliktelser och förbindelser.

Som företagare betraktas också en delägare som arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag eller en person som arbetar i ledande ställning i en annan sammanslutning, om

1) delägaren i aktiebolaget ensam innehar mer än 30 procent av bolagets aktiekapital eller av det röstetal som aktierna medför i bolaget,

2) delägaren i aktiebolaget tillsammans med sina familjemedlemmar innehar mer än 50 procent av bolagets aktiekapital eller av det röstetal som aktierna medför i bolaget, eller

3) den som arbetar i ledande ställning i en annan sammanslutning har sådan motsvarande bestämmanderätt i sammanslutningen som avses i 1 eller 2 punkten.

(21.12.2010/1190)

Med ledande ställning avses verksamhet som verkställande direktör eller som styrelsemedlem eller annan motsvarande ställning eller motsvarande faktisk bestämmanderätt i ett aktiebolag eller i en annan sammanslutning. (21.12.2010/1190)

Med familjemedlem avses make eller maka eller sambo till den som arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag eller i en annan sammanslutning samt en person som är släkt i rätt upp- eller nedstigande led med den som arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag eller i en annan sammanslutning och bor med denne i samma hushåll. Med sambo avses en person som bor i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden med den som arbetar i ledande ställning i företaget. (21.12.2010/1190)

Vid beräkning av ägarandelen beaktas även ett indirekt ägande via andra företag eller sammanslutningar, om en person som arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag eller i en annan sammanslutning ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar äger mer än 50 procent av det andra företaget eller den andra sammanslutningen eller har motsvarande bestämmanderätt. (21.12.2010/1190)

Som företagare betraktas även en person som faktiskt bedriver företagsverksamhet, även om verksamheten formellt bedrivs i en annan persons namn eller i ett sådant företag eller i en sådan sammanslutning där en annan person formellt har bestämmanderätt. (21.12.2010/1190)

Företagarverksamhet som faller utanför lagen

Denna lag gäller inte

1) företagarens verksamhet före ingången av den kalendermånad som följer efter uppnådd 18 års ålder eller arbete som fortgår efter den kalendermånad då en företagare som är född 1957 eller tidigare fyller 68 år, en företagare som är född 1958–1961 fyller 69 år och en företagare som är född 1962 eller senare fyller 70 år (den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten), (29.1.2016/72)

2) företagarens verksamhet som inte har fortgått minst fyra månader utan avbrott,

3) företagarens verksamhet som har börjat eller fortgått efter det att företagaren har avgått med ålderspension enligt arbetspensionslagarna,

4) företagare vars arbetsinkomst av företagarverksamhet enligt denna lag skall uppskattas till ett lägre belopp än 5 504,14 euro per år,

5) förvärvsarbete på basis av vilket företagaren har rätt till pension enligt en annan arbetspensionslag, eller

6) företagare på vilka finsk lagstiftning inte tillämpas på basis av bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i EU:s grundförordning om social trygghet eller en överenskommelse om social trygghet. (14.5.2010/355)

(29.1.2016/72) Försäkring av idrottsutövare

Denna lag tillämpas inte på utövande av idrott. Bestämmelser om pensionsskydd vid utövande av idrott finns i lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare (276/2009).

Företagarverksamhet utomlands

Denna lag gäller också företagare som arbetar utomlands och på vilka finsk lagstiftning tillämpas på basis av bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i EU:s grundförordning om social trygghet eller en överenskommelse om social trygghet, om villkoren för att omfattas av denna lags tillämpningsområde i övrigt är uppfyllda. (14.5.2010/355)

En företagare som försäkrats i enlighet med denna lag och som under högst ett år bedriver företagarverksamhet i ett annat land än ett EU- eller EES-land eller ett land med vilket överenskommelse om social trygghet har ingåtts kan hålla i denna lag avsedd försäkring i kraft under nämnda tid, om han eller hon är bosatt i Finland.

(22.12.2011/1458) Avgörande om tillämpningen av lagen

Om det är oklart huruvida denna lag ska tillämpas på ett arbete, avgörs saken av Pensionsskyddscentralen på ansökan av den som låter utföra arbetet, den som utför arbetet eller pensionsanstalten.

BESTÄMMELSER OM PENSIONER OCH REHABILITERING OCH OM VERKSTÄLLANDET AV DEM

Pensions- och rehabiliteringsförmåner

Ålderspension

(29.1.2016/72) Rätt till ålderspension

En företagare har rätt att gå i ålderspension från ingången av kalendermånaden efter den under vilken den lägsta åldern för ålderspension har uppnåtts. Företagaren har rätt att få ålderspension oberoende av om han eller hon fortsätter med sin företagarverksamhet enligt denna lag.

Företagares lägsta ålder för ålderspension bestäms utifrån hans eller hennes födelseår enligt följande:

1) 63 år för dem som är födda 1954 eller tidigare,

2) 63 år och 3 månader för dem som är födda 1955,

3) 63 år och 6 månader för dem som är födda 1956,

4) 63 år och 9 månader för dem som är födda 1957,

5) 64 år för dem som är födda 1958,

6) 64 år och 3 månader för dem som är födda 1959,

7) 64 år och 6 månader för dem som är födda 1960,

8) 64 år och 9 månader för dem som är födda 1961,

9) 65 år för dem som är födda 1962–1964.

Den lägsta åldern för ålderspension för företagare som är födda 1965 eller senare anpassas till förändringen i livslängden enligt 76 § och enligt 83 § i lagen om pension för arbetstagare och åldern fastställs genom social- och hälsovårdsministeriets förordning för det år då företagaren fyller 62 år.

Går företagaren i ålderspension enligt lagen om sjömanspensioner (1290/2006) vid sänkt pensionsålder före den lägsta åldern för ålderspension enligt denna lag, har han eller hon rätt att gå i ålderspension enligt denna lag vid den pensionsålder som anges i lagen om sjömanspensioner. I det fallet omvandlas pensionsbeloppet enligt denna lag så att det försäkringsmatematiskt motsvarar företagarens pensionsålder. Närmare bestämmelser om omvandling av pensionsbeloppet och omvandlingskoefficienterna utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.

Se SHMf om minskning och omvandling av pension 1428/2016.

(29.1.2016/72) Ålderspensionens belopp

Börjar ålderspensionen vid ingången av kalendermånaden efter den under vilken företagaren har uppnått den lägsta åldern för ålderspension, är ålderspensionens belopp den pension som tjänats in fram till begynnelsetidpunkten för pensionen.

Om företagarens ålderspension börjar senare än vid ingången av kalendermånaden efter den under vilken företagaren har uppnått den lägsta åldern för ålderspension, höjs den pension som tjänats in fram till utgången av månaden före begynnelsetidpunkten för den första ålderspensionen med 0,4 procent för varje månad med vilken begynnelsetidpunkten för pensionen skjuts upp till en senare tidpunkt än kalendermånaden efter den under vilken den lägsta åldern för ålderspension har uppnåtts (uppskovsförhöjning). Företagaren har inte rätt till uppskovsförhöjning efter det att den första ålderspension som han eller hon beviljats enligt en arbetspensionslag har börjat. (30.12.2019/1469)

En företagare har inte rätt till uppskovsförhöjning för samma tid för vilken han eller hon har fått en arbetslöshetsförmån eller invalid- eller sjukpension. (21.12.2016/1250)

(29.1.2016/72) Begynnelsetidpunkten för ålderspension

Ålderspensionen börjar från ingången av kalendermånaden efter den under vilken företagaren har uppnått den ålder som berättigar till ålderspension och pensionen har sökts. Ålderspension kan även beviljas retroaktivt för högst de tre månaderna före månaden för ansökan om pension eller av giltigt skäl för längre tid än detta. För att pensionen ska beviljas retroaktivt förutsätts att företagarens försäkring enligt denna lag har upphört före pensionen början.

En pension som tjänats in av en företagarverksamhet som under tiden för ålderspensionen försäkrats enligt 113 § beviljas på ansökan tidigast från ingången av kalendermånaden efter den under vilken den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten uppnåtts.

Om företagaren har fått partiell förtida ålderspension, börjar ålderspensionen från ingången av kalendermånaden efter den under vilken företagaren har uppfyllt de villkor som föreskrivs i 8 § och avslutat sitt huvudsakliga arbete som är försäkrat i enlighet med arbetspensionslagarna.

(29.1.2016/72) Indragning av ålderspension

En företagare kan ansöka om indragning av sin ålderspension, om han eller hon har beviljats rehabiliteringsstöd på basis av en sådan arbetsoförmåga på viss tid som när rehabiliteringsstödet beviljades har beräknats fortgå efter det att företagaren uppnått sin lägsta ålder för ålderspension. Indragning av ålderspensionen ska sökas inom en månad efter det att arbetsoförmågan hade beräknats upphöra, och ålderspensionen dras in när arbetsoförmågan upphör.

Partiell förtida ålderspension (29.1.2016/72)

(29.1.2016/72) Rätt till partiell förtida ålderspension

En företagare har rätt att gå i partiell förtida ålderspension tidigast från ingången av kalendermånaden efter den under vilken den nedre åldersgränsen, som bestäms utifrån företagarens födelseår, har uppnåtts.

För företagare bestäms den nedre åldersgränsen för partiell förtida ålderspension enligt följande:

1) för dem som är födda 1963 eller tidigare är den nedre åldersgränsen 61 år,

2) för dem som är födda 1964 är den nedre åldersgränsen 62 år,

3) för dem som är födda 1965 eller senare anpassas den nedre åldersgränsen för partiell förtida ålderspension till förändringen i livslängden enligt 76 § och enligt 83 § i lagen om pension för arbetstagare.

En företagare har inte rätt till partiell förtida ålderspension, om han eller hon när pensionen börjar får någon annan på eget arbete baserad förmån som avses i arbetspensionslagarna eller avträdelsestöd enligt lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006) eller lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994).

(29.1.2016/72) Den partiella förtida ålderspensionens belopp

Grunden för den partiella förtida ålderspensionen är den pension som tjänats in i enlighet med arbetspensionslagarna fram till utgången av kalenderåret före det år då pensionen börjar. Pensionsandelen enligt denna lag är, i enlighet med företagarens ansökan, 25 eller 50 procent av den pension enligt denna lag som utgör grund för den partiella förtida ålderspensionen.

Den partiella förtida ålderspensionens pensionsandel minskas varaktigt med 0,4 procent för varje månad som begynnelsetidpunkten för pensionsandelen tidigareläggs före ingången av kalendermånaden efter den under vilken företagaren uppnår den lägsta åldern för ålderspension (förtidsminskning).

Den partiella förtida ålderspensionens pensionsandel höjs varaktigt med 0,4 procent för varje månad som begynnelsetidpunkten för pensionsandelen skjuts upp till en senare tidpunkt än ingången av kalendermånaden efter den under vilken företagaren uppnår den lägsta åldern för ålderspension (uppskovsförhöjning).

Om den partiella förtida ålderspensionen har beviljats som en pension på 25 procent och företagaren ansöker om beviljande av en ytterligare andel på 25 procent, ska den senare andelen liksom den först beviljade andelen beräknas utifrån samma pension som avses i 1 mom. och som utgör grunden för den partiella förtida ålderspensionen. Om förtidsminskning eller uppskovsförhöjning beräknas för den senare andelen, ska minskningen eller höjningen beräknas enligt begynnelsetidpunkten för den andelen.

(29.1.2016/72) Begynnelsetidpunkten för partiell förtida ålderspension

Partiell förtida ålderspension börjar vid ingången av kalendermånaden efter den under vilken pensionen har sökts eller från en senare tidpunkt som sökanden meddelat. Partiell förtida ålderspension beviljas inte retroaktivt.

Partiell förtida ålderspension ska på samma sätt som beviljande av den senare andelen på 25 procent sökas så att den börjar från samma tidpunkt enligt alla arbetspensionslagar.

En pensionstagare kan på ansökan återkalla en partiell förtida ålderspension inom tre månader från det att beslutet om beviljande av pension meddelades. Pensionsanstalten undanröjer beslutet om den återkallade pensionen. Bestämmelser om återkrav av pension som betalats utan grund finns i 107 §.

(29.1.2016/72) Ålderspensionen och dess belopp efter partiell förtida ålderspension

Partiell förtida ålderspension ändras till ålderspension när företagaren beviljas ålderspension. Ålderspensionens belopp beräknas då utifrån följande delar:

1) den partiella förtida ålderspensionen,

2) den pensionsandel som tjänats in, men ännu inte beviljats, fram till utgången av året före det år då den partiella förtida ålderspensionen började, och

3) den pension som tjänats in genom företagarverksamhet under det år då den partiella förtida ålderspensionen började fram till det att ålderspensionen började, den pension som tjänats in under den i 65 § avsedda tiden med invalidpension som upphört och på basis av de i 68 § avsedda inkomster som ligger till grund för förmåner för oavlönad tid samt den förmån som tjänats in enligt lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier. (30.12.2019/1469)

Trots det som föreskrivs i 8 § beviljas företagaren, om företagaren i enlighet med en annan pensionslag för den privata sektorn eller arbetspensionslag för den offentliga sektorn beviljas ålderspension efter den partiella förtida ålderspensionen, den andel som enligt denna lag har tjänats in, men ännu inte beviljats, fram till utgången av året före det år då den partiella förtida ålderspensionen började.

Om ålderspensionen börjar senare än från ingången av kalendermånaden efter den då företagaren uppnår den lägsta åldern för ålderspension, ska uppskovsförhöjning på det sätt som bestäms i 9 § fogas till den pensionsdel som avses i 1 mom. 2 punkten och till pension som tjänats in det år den partiella förtida ålderspensionen börjar och därefter fram till att den första ålderspensionen börjar.

(29.1.2016/72) Invalidpensionens belopp efter partiell förtida ålderspension

Om en företagare som får partiell förtida ålderspension blir arbetsoförmögen på ett sätt som berättigar till invalidpension, beräknas invalidpensionens belopp utifrån de pensionsdelar som avses i 15 § 1 mom. 1 och 2 punkten, den pension som tjänats in det år då den partiella förtida ålderspensionen började och därefter fram till utgången av året före det år då arbetsoförmågan började samt pensionsdelen för återstående tid.

Om invalidpensionen senare upphör, utbetalningen av den avbryts eller den lämnas vilande på det sätt som avses i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete (738/2009), fortsätter den partiella förtida ålderspensionen till samma belopp som den beviljades tidigare.

(29.1.2016/72) Arbetslivspensionens belopp efter partiell förtida ålderspension

Arbetslivspensionens belopp efter partiell förtida ålderspension beräknas utifrån de pensionsdelar som avses i 15 § 1 mom. 1 och 2 punkten samt den pension som tjänats in det år den partiella förtida ålderspensionen började och därefter fram till utgången av månaden före den månad då arbetslivspensionen började.

Om arbetslivspensionen senare lämnas vilande i enlighet med 50 f §, fortsätter den partiella förtida ålderspensionen till samma belopp som den beviljades tidigare.

(29.1.2016/72) Invalidpension, arbetslivspension och ålderspension efter partiell förtida ålderspension

Om en företagare som får partiell förtida ålderspension beviljas invalidpension, arbetslivspension eller ålderspension för samma tid för vilken partiell förtida ålderspension redan betalats, beaktas den partiella förtida ålderspensionen som en delbetalning av den andra pension som beviljas.

(29.1.2016/72)

19 § har upphävts genom L 29.1.2016/72.

(29.1.2016/72)

20 § har upphävts genom L 29.1.2016/72.

(29.1.2016/72)

21 § har upphävts genom L 29.1.2016/72.

Arbetspensionsrehabilitering

Rätt till arbetspensionsrehabilitering

En företagare som inte har uppnått sin lägsta ålder för ålderspension har rätt att få yrkesinriktad rehabilitering, om (9.12.2022/1030)

1) en sjukdom, ett lyte eller en skada som konstaterats på behörigt sätt sannolikt medför risk för arbetsoförmåga enligt 32 § 1 mom.,

2) företagaren under granskningstiden för återstående tid enligt 70 § har minst 25 133,40 euro i försäkrade arbetsförtjänster, och

3) företagaren inte har rätt till rehabilitering med stöd av bestämmelserna om rehabilitering inom ramen för olycksfalls- eller trafikförsäkring, (9.12.2022/1030)

4) företagaren har andra arbetsförtjänster som är försäkrade enligt arbetspensionslagarna än sådana som betalats på basis av anställningsförhållanden som avses i 4 § 2 mom. 2–4 punkten i pensionslagen för den offentliga sektorn under de 36 kalendermånader som omedelbart föregått den månad då rehabiliteringsansökan blivit anhängig eller företagaren under denna tid eller en del av den har vårdat sitt barn, på basis av vilken föräldradagpenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004), stöd för hemvård enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996) eller motsvarande stöd för hemvård av barn enligt Ålands landskapslagstiftning har betalats, eller företagaren för pensionsanstalten lägger fram en tillräcklig utredning om att han eller hon förhindrats från förvärvsarbete på grund av vården av sitt barn, om förmånen inte har betalats under denna tid, även om han eller hon kunde ha varit berättigad till förmånen, och (9.12.2022/1030)

5) rehabiliteringen är ändamålsenlig för att förhindra företagarens arbetsoförmåga eller förbättra arbets- och förvärvsförmågan. (9.12.2022/1030)

(29.1.2016/72)

När rehabiliteringens ändamålsenlighet bedöms beaktas företagarens ålder, yrke, tidigare verksamhet, utbildning samt huruvida den yrkesinriktade rehabilitering som söks sannolikt leder till att företagaren fortsätter i arbete som är lämpligt med tanke på hans eller hennes hälsotillstånd eller återgår till arbete. När ändamålsenligheten bedöms beaktas dessutom huruvida den yrkesinriktade rehabiliteringen uppskjuter företagarens pensionering. (9.12.2022/1030)

Med risk för arbetsoförmåga avses en situation där det är sannolikt att företagaren under de närmaste åren, trots att möjligheterna till vård och medicinsk rehabilitering beaktas, utan yrkesinriktad rehabilitering skulle bli beviljad full invalidpension eller delinvalidpension.

Den i 1 mom. 2 punkten avsedda granskningstiden för återstående tid fastställs som om företagaren hade blivit arbetsoförmögen vid tidpunkten för ansökan om rehabilitering. (7.12.2007/1166)

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas också på rehabilitering av en företagare som är arbetsoförmögen på det sätt som avses i 32 § 1 mom. I dessa fall fastställs de inkomster som avses i 1 mom. 2 punkten på samma sätt som inkomsterna för återstående tid i företagarens invalidpension och uppfyllandet av det villkor som avses i 1 mom. 4 punkten granskas för de 36 månader som omedelbart föregick den månad då arbetsoförmågan började. (9.12.2022/1030)

Yrkesinriktad rehabilitering och rehabiliteringsplan

Med yrkesinriktad rehabilitering avses arbetsprövning, arbetsträning, utbildning som leder till arbete eller yrke och stöd för inledande av eller fortsatt näringsverksamhet. Företagaren ersätts för de behövliga och nödvändiga kostnader som den yrkesinriktade rehabiliteringen medför. (9.12.2022/1030)

Innan den yrkesinriktade rehabiliteringen inleds skall företagaren ha en plan för rehabiliteringen (rehabiliteringsplan). Pensionsanstalten kan stödja utarbetandet av planen.

Förhandsbeslut om rätt till arbetspensionsrehabilitering

En företagare har rätt att få ett förhandsbeslut av vilket det framgår om han eller hon uppfyller villkoren för arbetspensionsrehabilitering. Ett förhandsbeslut är bindande för pensionsanstalten, om företagaren lämnar in en rehabiliteringsplan till pensionsanstalten inom nio månader från det att förhandsbeslutet har vunnit laga kraft.

Rehabiliteringspenning

En företagare har rätt till rehabiliteringspenning för de kalendermånader under vilka han eller hon på grund av yrkesinriktad rehabilitering är helt eller delvis förhindrad att bedriva i denna lag avsedd företagarverksamhet.

Rehabiliteringspenningen är lika stor som det sammanlagda beloppet av de arbetspensioner, förhöjt med 33 procent, som företagaren skulle ha rätt till om han eller hon när ansökan om rehabilitering gjordes hade blivit arbetsoförmögen på ett sätt som berättigar till full invalidpension.

Om företagaren är sjukledig från sin företagarverksamhet och rehabiliteringsbehovet fanns redan när sjukledigheten började, är rehabiliteringspenningen dock lika stor som det sammanräknade belopp av de arbetspensioner, förhöjt med 33 procent, som företagaren skulle ha rätt till om han eller hon när sjukledigheten började hade blivit arbetsoförmögen på ett sätt som berättigar till full invalidpension.

Partiell rehabiliteringspenning

Om företagarens arbetsförtjänst under den tid yrkesinriktad rehabilitering pågår uppgår till mer än hälften av den stabiliserade inkomsten, utgör rehabiliteringspenningen hälften av den rehabiliteringspenning som avses i 25 §.

Rehabiliteringstillägg till invalidpensionstagare

Om en företagare får invalidpension enligt 32 § har han eller hon inte rätt till rehabiliteringspenning enligt 25 §. Invalidpensionstagaren får utöver invalidpensionen ett rehabiliteringstillägg för den tid som den yrkesinriktade rehabiliteringen pågår. Rehabiliteringstillägget utgör 33 procent av invalidpensionen.

Delinvalidpension kan betalas som full pension under tiden för yrkesinriktad rehabilitering och förhöjd på det sätt som bestäms i 1 mom.

Rehabiliteringsunderstöd

En företagare kan beviljas rehabiliteringspenning i form av rehabiliteringsunderstöd enligt prövning till ett lika stort belopp som invalidpensionen för tiden från rehabiliteringsbeslutet till rehabiliteringens början samt för tiden mellan rehabiliteringsperioder. Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning kan beviljas också för utarbetande av en i 23 § 2 mom. avsedd rehabiliteringsplan.

Rehabiliteringsunderstöd betalas högst för tre månader per kalenderår så att tiden räknas särskilt för tiden från rehabiliteringsbeslutet till rehabiliteringens början samt för tiden mellan rehabiliteringsperioder. Rehabiliteringsunderstöd kan dock betalas även för en längre tid, om detta är motiverat för tryggande av rehabiliteringen.

Till en person som fått rehabiliteringspenning kan för högst sex månader betalas rehabiliteringsunderstöd, om detta är synnerligen behövligt för att han eller hon skall kunna få arbete. I sådana fall fastställs rehabiliteringsunderstödet som ett engångsbelopp och betalas i en eller flera poster. Rehabiliteringsunderstöd betalas dock inte för den tid för vilken företagaren har rätt till arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Avbrytande och indragning av rehabiliteringspenning eller av invalidpensionstagares rehabiliteringstillägg (9.12.2022/1030)

Om den yrkesinriktade rehabiliteringen avbryts för mer än 30 kalenderdagar på grund av sjukdom hos mottagaren av rehabiliteringsförmånen eller av någon annan orsak som inte beror på honom eller henne eller om mottagaren av rehabiliteringsförmånen avbryter den yrkesinriktade rehabiliteringen av någon annan giltig orsak, kan utbetalningen av rehabiliteringspenningen eller rehabiliteringstillägget avbrytas från ingången av kalendermånaden efter den under vilken rehabiliteringen avbrutits. (9.12.2022/1030)

Rehabiliteringspenningen eller rehabiliteringstillägget kan dras in, om mottagaren utan giltig orsak vägrar delta i yrkesinriktad rehabilitering eller avbryter sådan rehabilitering. (9.12.2022/1030)

En företagare har inte rätt till invalidpension utan giltig orsak förrän rätten till rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna eller lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner har upphört.

Pensionsanstaltens anmälningsskyldighet

Pensionsanstalten skall underrätta Folkpensionsanstalten om yrkesinriktad rehabilitering samt om beslut som gäller rehabiliteringspenning och rehabiliteringstillägg.

(29.1.2016/72) Andra bestämmelser om rehabilitering

Det som i denna lag föreskrivs om sökande av invalidpension, dess fastställande på tidigare grunder, engångsförhöjning, beaktande av förändringar i löne- och prisnivån, avdrag av primära förmåner, regressrätt för pensionsanstalten, utbetalning, justering av invalidpension och ändring av beloppet, invalidpension som beviljas efter partiell förtida ålderspension, dröjsmålsförhöjning, återkrav, lämnande och erhållande av uppgifter, sökande av ändring och anmälningsskyldighet för invalidpensionstagare gäller rehabiliteringspenningen och rehabiliteringstillägget samt mottagaren av dem, om inte något annat föreskrivs i denna lag. Grundlöst utbetalda kostnadsersättningar för yrkesinriktad rehabilitering kan återkrävas på det sätt som i denna lag föreskrivs om återkrav av en pension som betalats utan grund.

Rehabiliteringspenning och rehabiliteringstillägg kan också betalas för kortare tid än en månad. Primärtid enligt sjukförsäkringslagen inverkar inte på begynnelsetidpunkten för rehabiliteringspenningen. För den tid för vilken rehabiliteringspenning betalas tjänas inte pension in i enlighet med 65 § och rehabiliteringsförmånerna tas inte som grund för familjepension.

Invalidpension

Rätt till invalidpension

En företagare har rätt till invalidpension, om hans eller hennes arbetsförmåga på grund av sjukdom, lyte eller skada uppskattas vara nedsatt med minst två femtedelar utan avbrott i minst ett år. Invalidpensionen beviljas som full pension, om företagarens arbetsförmåga är nedsatt med minst tre femtedelar. I annat fall beviljas invalidpensionen som delinvalidpension.

Vid bedömningen av i vilken mån arbetsförmågan är nedsatt beaktas företagarens återstående förmåga att skaffa sig förvärvsinkomster genom sådant tillgängligt arbete som han eller hon skäligen kan förutsättas utföra. Härvid beaktas också företagarens utbildning, tidigare verksamhet, ålder, boningsort och andra därmed jämförbara omständigheter.

Utöver vad som bestäms i 2 mom. skall arbetsoförmågans yrkesmässiga karaktär betonas vid bedömningen av rätt till invalidpension för en företagare som fyllt 60 år.

(7.11.2014/888) Utredning av rehabiliteringsmöjligheterna

Innan pensionsanstalten fattar beslut om invalidpension ska den utreda huruvida företagaren har rätt till rehabilitering enligt 22 § och se till att företagarens möjligheter till rehabilitering enligt annan lagstiftning har klarlagts. Om företagaren har rätt till rehabilitering enligt 22 §, ska pensionsanstalten i enlighet med 24 § ge ett förhandsbeslut om rätt till rehabilitering.

(29.1.2016/72) Invalidpension på basis av pension som beviljats enligt pensionslagen för den offentliga sektorn

En företagare har rätt till invalidpension enligt denna lag, om han eller hon har beviljats invalidpension med stöd av 33 § 1 mom. 2 punkten i pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016).

En företagare har dessutom rätt till invalidpension enligt denna lag, om han eller hon med stöd av 33 § 1 mom. 1 punkten i pensionslagen för den offentliga sektorn har beviljats invalidpension på basis av arbetsoförmåga som börjat medan en anställning inom den offentliga sektorn varade och hans eller hennes intjänade pension enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn är högst 688,02 euro per månad.

Invalidpensionens belopp

Beloppet av full invalidpension är summan av den intjänade pensionen före utgången av det år som föregick pensionsfallsåret och pensionsdelen för återstående tid enligt 63 §. Delinvalidpensionen utgör hälften av full invalidpension.

Förhandsbeslut om rätten till delinvalidpension

En företagare har rätt att få ett förhandsbeslut av vilket det framgår om han eller hon uppfyller de i 32 § 1 mom. nämnda villkoren för delinvalidpension. Förhandsbeslutet ges av den pensionsanstalt som är behörig att avgöra en pensionsansökan då företagaren ansöker om pension i stället för om förhandsbeslut.

Ett förhandsbeslut är bindande för pensionsanstalten, om en därpå grundad pensionsansökan görs inom nio månader eller inom en av företagaren och pensionsanstalten avtalad längre tid från det att förhandsbeslutet vann laga kraft.

(12.3.2021/209) Pensionsanstaltens sakkunnigläkare

En legitimerad läkare ska delta i beredningen av ärenden som gäller arbetsoförmåga eller rehabilitering samt av andra ärenden som inbegriper medicinska frågor och i handlingarna anteckna sin motiverade bedömning och sina slutsatser om de centrala fynd och observationer som framgår av journalhandlingarna. Ställningstagandena ska bestyrkas med orden ”i enlighet med befintlig information, min sakkunskap och mitt samvete”. Anteckningarna ska göras tydligt och med hjälp av allmänt kända begrepp så att de kan användas när pensionsanstaltens beslut motiveras.

Begynnelsetidpunkten för full invalidpension

Full invalidpension börjar tidigast från ingången av månaden efter den under vilken den i 12 kap. 3 § i sjukförsäkringslagen avsedda primärtiden för dagpenningen utgår.

Full invalidpension börjar dock från ingången av månaden efter den under vilken arbetsoförmågan började, om

1) pensionsansökan har gjorts innan Folkpensionsanstalten har fastställt primärtiden för sjukdagpenningen och det före utgången av den andra kalendermånaden som följer på pensionsansökan inte har beviljats sådan dagpenning som ska betalas för minst en månad utan avbrott och som hänför sig till tiden efter arbetsoförmågans början,

2) dagpenningsansökan som hänför sig till tiden efter arbetsoförmågans början har avslagits och företagaren inte har beviljats sådan dagpenning som ska betalas för minst en månad utan avbrott och som hänför sig till tiden efter avslaget, eller

3) arbetsoförmågan börjar efter utgången av primärtiden för sjukdagpenningen och företagaren har beviljats sjukdagpenning enligt 8 kap. 9 § 5 mom. i sjukförsäkringslagen för tiden efter arbetsoförmågans början.

(21.12.2010/1250)

Har företagaren rätt att från utlandet få en förmån som motsvarar sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen, beaktas den vid fastställandet av begynnelsetidpunkten för invalidpensionen på samma sätt som sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen, dock för högst den maximala betalningstiden enligt sjukförsäkringslagen.

Begynnelsetidpunkten för delinvalidpension

Delinvalidpension börjar från ingången av den månad som följer på pensionsfallet.

(21.12.2016/1250) Betalning av invalidpension och arbetslivspension retroaktivt

Invalidpension betalas inte utan giltigt skäl retroaktivt för längre tid än sex månader före månaden för ansökan om pension.

Om invalidpension beviljas retroaktivt betalas pensionen inte för den tid för vilken företagaren har fått rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna, lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar eller ersättning för inkomstbortfall med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen.

Om invalidpension beviljas retroaktivt och det för samma tid har betalats någon annan rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner än den rehabiliteringspenning till pensionstagare som avses i 34 § i den lagen, betalas invalidpension till en företagare för denna tid endast till den del dess belopp överstiger beloppet av rehabiliteringspenningen.

Beviljas invalidpension retroaktivt såsom delinvalidpension eller full invalidpension på basis av 38 § 2 mom. och har för samma tid betalats ut sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen, betalas invalidpension för denna tid till den del dess belopp överstiger beloppet av dagpenningen.

Vad som föreskrivs i 2 och 3 mom. tillämpas på betalning av arbetslivspension retroaktivt.

Tid för vilken invalidpension beviljas

Invalidpension beviljas tills vidare eller i form av rehabiliteringsstöd för viss tid.

Om den tid under vilken företagaren haft nedsatt arbetsförmåga för viss tid varat i åtminstone ett år, har han eller hon rätt att få rehabiliteringsstöd för att återställa arbetsförmågan under så lång tid som han eller hon bedöms vara arbetsoförmögen på det sätt som avses i denna lag.

När rehabiliteringsstöd beviljas skall pensionsanstalten se till att en vård- eller rehabiliteringsplan har utarbetats för företagaren. Rehabiliteringsstöd kan beviljas en arbetsoförmögen företagare även för den tid vård- eller rehabiliteringsplanen håller på att tas fram.

Invalidpensionstagarens anmälningsskyldighet

Den som får invalidpension skall underrätta pensionsanstalten om att han eller hon återfått arbetsförmågan, om att han eller hon inleder eller utökar en företagarverksamhet eller annat förvärvsarbete och om att rehabiliteringen avbrutits.

Utredning av fortsatt arbetsoförmåga

Om pensionsanstalten har motiverat skäl att anta att pensionstagaren åter är arbetsförmögen är pensionstagaren på pensionsanstaltens åläggande skyldig att för utredning av om arbetsoförmågan fortgår låta undersöka sig hos en av pensionsanstalten angiven legitimerad läkare eller på en rehabiliteringsanstalt eller en undersökningsinrättning som anvisas av pensionsanstalten. Pensionsanstalten skall då ersätta skäliga kostnader för undersökningen och eventuella resor.

Kontroll av rätten till invalidpension

Förändras en invalidpensionstagares arbetsförmåga kontrolleras hans eller hennes rätt till invalidpension på ansökan av pensionstagaren eller på pensionsanstaltens initiativ.

När förändringar i invalidpensionstagarens arbetsförmåga eller återfående av arbetsförmågan bedöms, beaktas förändringarna i företagarens arbetsförtjänst eller arbetsinsats. Företagaren har inte rätt till full invalidpension för den tid under vilken arbetsförtjänsten överstiger 40 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten för tiden innan arbetsoförmågan började eller rätt till delinvalidpension för den tid under vilken arbetsförtjänsten överstiger 60 procent av den nämnda genomsnittliga inkomsten, förutom om överskridningen av inkomstgränsen är tillfällig.

Ändring av invalidpensionens belopp

Sker en sådan förändring i arbetsförmågan hos en företagare som får full invalidpension att han eller hon har rätt att få delinvalidpension och förändringen kan bedömas fortgå minst ett år, ändras full invalidpension till delinvalidpension från ingången av månaden efter förändringen.

Sker en sådan förändring i arbetsförmågan hos en företagare som får delinvalidpension att han eller hon har rätt att få full invalidpension och förändringen kan bedömas fortgå minst ett år, ändras delinvalidpensionen till full invalidpension. Full invalidpension börjar så som bestäms i 38 §. Delinvalidpensionen betalas till dess full invalidpension börjar.

Indragning av invalidpension

Om en invalidpensionstagare har återfått sin arbetsförmåga i sådan grad att han eller hon inte längre uppfyller villkoren för erhållande av pensionen, dras invalidpensionen in från och med ingången av kalendermånaden efter den under vilken pensionstagaren återfått arbetsförmågan.

Om invalidpensionen dras in eller rehabiliteringsstödet upphör, kan pensionen för att stödja återgången till arbete fortgå i form av rehabiliteringsstöd till samma belopp som delinvalidpension även för en kortare tid än ett år.

Avbrott i utbetalningen av invalidpension

Utbetalningen av invalidpension kan avbrytas, om pensionstagaren

1) är i förvärvsarbete och inkomsten av detta arbete tillfälligt överstiger 60 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten för tiden innan arbetsoförmågan började,

2) inte samtycker till undersökning som i enlighet med 43 § har föreskrivits av pensionsanstalten, förutom om det finns ett godtagbart skäl till detta,

3) inte lämnar resultaten av den undersökning som avses i 43 § till pensionsanstalten inom en skälig tid som pensionsanstalten sätter ut, eller

4) utan giltigt skäl vägrar delta i rehabilitering eller utbildning som pensionsanstalten ordnar.

(22.12.2011/1431) Justering av invalidpension retroaktivt

Invalidpensionen kan dras in eller justeras eller utbetalningen av den kan avbrytas retroaktivt för högst två år. Denna tid beräknas från ingången av kalendermånaden efter den under vilken pensionstagarens ansökan om justering anhängiggjorts eller pensionsanstalten vidtagit justeringsåtgärder. Om utbetalningen av invalidpension har avbrutits, ska pensionen dock justeras eller dras in från och med tidpunkten för avbrytandet.

(29.1.2016/72) Ändring av invalidpension till ålderspension

Full invalidpension ändras till ålderspension och delinvalidpension till sådan ålderspension som till beloppet motsvarar full invalidpension från ingången av månaden efter den då pensionstagaren uppnått sin lägsta ålder för ålderspension.

Företagaren har på ansökan rätt till pension som tjänats in med sådan företagarverksamhet som grund som har bedrivits under tiden för invalidpension, om hans eller hennes invalidpension i enlighet med 1 mom. ändras till ålderspension. Om företagaren bedriver företagarverksamhet under tiden för invalidpension enligt en annan arbetspensionslag än denna lag eller sedan invalidpension enligt denna lag eller en annan arbetspensionslag upphört, har företagaren rätt till pension som tjänats in med denna företagarverksamhet som grund, om han eller hon beviljas ålderspension. Företagaren har även rätt till pension som tjänats in utifrån företagarverksamhet som bedrivits under tiden för den invalidpension som avses ovan eller sedan den upphört, om han eller hon efter att den tidigare invalidpensionen upphört beviljas ny invalidpension, på vilken inte bestämmelserna i 74 § 2 mom. om fastställande av pension på tidigare grunder tillämpas.

I stället för att beviljas i form av invalidpension beräknas och beviljas pensionen i form av ålderspension från ingången av månaden efter den under vilken den lägsta åldern för ålderspension uppnåddes, om

1) företagaren har uppnått sin lägsta ålder för ålderspension före utgången av den primärtid som avses i 12 kap. 3 § i sjukförsäkringslagen, eller

2) någon primärtid inte fastställs för företagaren på basis av 12 kap. 3 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen, eftersom företagaren har uppnått sin lägsta ålder för ålderspension.

(19.12.2014/1231) Information och hänvisning till rehabilitering

Avslås en ansökan om invalidpension eller arbetspensionsrehabilitering, ska pensionsanstalten se till att företagaren ges information om andra rehabiliteringsmöjligheter och hänvisas till annan rehabilitering eller någon annan service som motsvarar hans eller hennes rehabiliteringsbehov, i samarbete med dem som tillhandahåller sådana tjänster.

Arbetslivspension (29.1.2016/72)

(29.1.2016/72) Rätt till arbetslivspension

En företagare har rätt till arbetslivspension när han eller hon har fyllt 63 år, om

1) företagaren har arbetat minst 38 år i ett arbete som ska försäkras enligt arbetspensionslagarna och som har varit sådant ansträngande och slitsamt arbete som avses i 50 b §,

2) företagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom, lyte eller skada, men dock mindre än vad beviljande av sådan full invalidpension som avses i 32 § förutsätter,

3) företagarens möjligheter att fortsätta i arbetet är bestående försvagade av de skäl som nämns i 1 och 2 punkten, och

4) det arbete som avses i 1 punkten, vid tidpunkten för uppnåendet av den nedre åldersgränsen för arbetslivspension eller efter det när pensionsansökan blir anhängig, fortsätter eller arbetet upphörde för högst ett år sedan.

Till den tid i arbete som avses i 1 mom. 1 punkten räknas även graviditets- och föräldrapenningsperioder för högst tre år. Till den tid som avses i den nämnda punkten räknas dessutom kortare avbrott i arbetet på grund av sjukdom eller tillfällig arbetslöshet. (14.1.2022/41)

Med sådant i 1 mom. 1 punkten avsett arbete som ska försäkras enligt arbetspensionslagarna jämställs sådant ansträngande och slitsamt arbete som avses i 50 b § och som ska försäkras i ett annat EU- och EES-land eller ett land som slutit en överenskommelse om social trygghet med Finland.

(29.1.2016/72) Ansträngande och slitsamt arbete

För att en företagares arbete som avses i 50 a § 1 mom. 1 punkten ska bedömas vara ansträngande och slitsamt krävs det att en eller flera av följande faktorer i betydande grad har ingått i arbetet:

1) arbetsrörelser som kräver stor muskelstyrka eller som belastar musklerna långvarigt,

2) särskilt hög belastning på andnings- och cirkulationsorganen,

3) belastande och besvärliga arbetsställningar,

4) upprepade arbetsrörelser som kräver styrka eller stor snabbhet eller arbetsrörelser som samtidigt kräver att handen griper, gör en vridande rörelse och använder kraft,

5) interaktivt arbete som är särskilt krävande och medför exceptionell psykisk belastning, eller

6) arbete med uppgifter som kräver ständig vaksamhet eller särskild uppmärksamhet och där det finns hög risk för olycksfall eller olycka eller uppenbar risk för våld.

Vid bedömning av om en eller flera av de faktorer som avses i 1 mom. i betydande grad ingår i ett arbete ska exceptionella fysikaliska faktorer, användning av skyddsutrustning som ökar belastningen, skiftarbete som inbegriper återkommande nattarbete eller som på annat sätt är belastande och återkommande långa arbetspass beaktas som faktorer som ökar ansträngningen och slitaget. Dessutom beaktas fortgående belastande bundenhet dygnet runt orsakad av hållning av produktionsdjur som en faktor som ökar ansträngningen och slitaget.

Hur ansträngande och slitsamt ett arbete är bedöms med hänsyn till helheten av samverkan mellan de olika faktorer som nämns i 1 och 2 mom.

(29.1.2016/72) Arbetslivspensionens belopp

Arbetslivspensionens belopp är den pension som tjänats in fram till utgången av månaden före den då arbetslivspensionen började.

(29.1.2016/72) Begynnelsetidpunkten för arbetslivspension

Arbetslivspension börjar från ingången av kalendermånaden efter den då företagaren uppfyller villkoren i 50 a §, dock tidigast från ingången av månaden efter den då pensionen söks.

Arbetslivspension beviljas tills vidare.

(29.1.2016/72) Förhandsbeslut om rätten till arbetslivspension

En företagare har rätt att få ett förhandsbeslut där det framgår om han eller hon uppfyller de villkor för arbetslivspension som avses i 50 a §. Förhandsbeslutet ges av den pensionsanstalt som är behörig att avgöra en pensionsansökan när företagaren ansöker om pension i stället för om förhandsbeslut.

Ett förhandsbeslut om arbetslivspension är bindande för pensionsanstalten, om en pensionsansökan som grundar sig på det görs inom sex månader eller inom en av företagaren och pensionsanstalten avtalad längre tid från det att förhandsbeslutet vann laga kraft. Förhandsbeslutet kan dock vara i kraft högst fram till den lägsta åldern för ålderspension.

(29.1.2016/72) Arbetslivspensionen lämnas vilande

Om inkomsten för den som får arbetslivspension överstiger den fasta inkomstgräns som föreskrivs i 3 § i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete, kan arbetslivspensionen lämnas vilande på det sätt som bestäms i 4 § 1 och 2 mom., 6 § 1 och 2 mom. samt i 7–10 § i den lagen.

(29.1.2016/72) Justering av arbetslivspension retroaktivt

Arbetslivspensionen kan lämnas vilande retroaktivt för högst två år. Denna tid beräknas från ingången av kalendermånaden efter den under vilken pensionstagarens ansökan om justering anhängiggjorts eller pensionsanstalten vidtagit justeringsåtgärder.

(29.1.2016/72) Ändring av arbetslivspension till ålderspension

Arbetslivspension ändras till ålderspension från ingången av månaden efter den under vilken pensionstagaren uppnår sin lägsta ålder för ålderspension.

Företagaren har på ansökan rätt till pension som tjänats in på basis av arbete som utförts under tiden för arbetslivspension, när hans eller hennes arbetslivspension i enlighet med 1 mom. ändras till ålderspension.

(29.1.2016/72) Beviljande av ålderspension i stället för arbetslivspension

I stället för att beviljas i form av arbetslivspension beräknas och beviljas pensionen i form av ålderspension från ingången av månaden efter den månad då den lägsta åldern för ålderspension uppnåddes, om företagaren uppnått den lägsta åldern för ålderspension innan arbetslivspensionen började.

(29.1.2016/72) Utredning av rehabiliteringsmöjligheterna för den som ansöker om arbetslivspension

Om pensionsanstalten avslår en ansökan om arbetslivspension ska den utreda huruvida företagaren har rätt till rehabilitering enligt 22 § och se till att företagarens möjligheter till rehabilitering enligt annan lagstiftning har klarlagts. Om företagaren har rätt till rehabilitering enligt 22 §, ska pensionsanstalten i enlighet med 24 § ge ett förhandsbeslut om rätt till rehabilitering.

(29.1.2016/72) Arbetslivspension på basis av pension som beviljats enligt pensionslagen för den offentliga sektorn

En företagare har rätt till arbetslivspension enligt denna lag, om han eller hon beviljats arbetslivspension enligt 51 § i pensionslagen för den offentliga sektorn.

(29.1.2016/72) Arbetslivspensionstagarens anmälningsskyldighet

Den som får arbetslivspension är skyldig att underrätta pensionsanstalten om att han eller hon börjar förvärvsarbeta.

Familjepension

Familjepension och familjepensionstagare

Förmånslåtare är en företagare som tjänat in pension enligt denna lag och efter vars död familjepension betalas till förmånstagarna på det sätt som föreskrivs nedan.

Förmånstagare är en person som har rätt till familjepension efter förmånslåtarens död. Förmånstagare är på de villkor som anges nedan en efterlevande make, förmånslåtarens samt den efterlevande makens barn och en tidigare make till förmånslåtaren.

Familjepension betalas i form av efterlevandepension och barnpension.

Rätt till familjepension har inte den som genom brott uppsåtligen har orsakat förmånslåtarens död.

Efterlevande makes rätt till pension

En efterlevande make har rätt till efterlevandepension, om

1) den efterlevande maken ingått äktenskap med förmånslåtaren innan denne fyllt 65 år och den efterlevande maken har eller har haft ett gemensamt barn med förmånslåtaren, eller

2) den efterlevande maken har flyttat ihop med förmånslåtaren i gemensamt hushåll innan förmånslåtaren fyllt 65 år, det gemensamma hushållet vid förmånslåtarens död har varat i minst fem år och den efterlevande maken med förmånslåtaren har ett gemensamt barn som inte fyllt 18 år och som bodde i samma hushåll som förmånslåtaren och den efterlevande maken; med förmånslåtare eller efterlevande make avses inte den som samtidigt är gift med någon annan än den make som bodde i det gemensamma hushållet.

(19.11.2021/1007)

Rätt till efterlevandepension har också en sådan efterlevande make vars äktenskap har ingåtts innan den efterlevande maken fyller 50 år och förmånslåtaren 65 år och äktenskapet har varat minst fem år, om

1) den efterlevande maken har fyllt 50 år vid förmånslåtarens död, eller

2) den efterlevande maken vid förmånslåtarens död har fått invalidpension enligt en arbetspensionslag eller sjukpension enligt folkpensionslagen (568/2007) i minst tre års tid. (7.12.2007/1166)

En efterlevande make har inte rätt till efterlevandepension enligt 1 mom., om barnet har givits som adoptivbarn utanför familjen före förmånslåtarens död eller är förmånslåtarens barn som den efterlevande maken adopterat efter förmånslåtarens död.

Om den efterlevande maken på basis av ett tidigare äktenskap eller gemensamt hushåll har rätt till familjepension enligt arbetspensionslagarna, har han eller hon inte rätt till ny familjepension förrän rätten till den tidigare familjepensionen har upphört. (19.11.2021/1007)

(19.11.2021/1007) Barns rätt till pension

Rätt till barnpension vid förmånslåtarens död har den som inte har fyllt 20 år och som är

1) barn till förmånslåtaren, eller

2) barn till en efterlevande make som var gift med förmånslåtaren, om barnet vid förmånslåtarens död bodde i samma hushåll som förmånslåtaren och den efterlevande maken.

Barnpension beviljas i första hand efter barnets egen förälder. Rätt till barnpension kan inte uppkomma efter flera än två förmånslåtare samtidigt. Om ett barn som får barnpension efter två förmånslåtare senare beviljas barnpension efter sin egen förälder, upphör den först beviljade barnpensionen efter en annan förmånslåtare vid begynnelsetidpunkten för den barnpension som beviljas efter den egna föräldern.

Till barnpensionen hör en kalkylerad andel av den efterlevande makes familjepension enligt 78 §, om

1) det efter förmånslåtaren inte har funnits en efterlevande make som enligt denna lag har rätt till familjepension, eller

2) den efterlevande make som har rätt till efterlevandepension har avlidit eller den efterlevande makens rätt till efterlevandepension har upphört på grund av att han eller hon ingått äktenskap innan hans eller hennes rätt till familjepension skulle ha upphört.

(8.7.2022/573) Tidigare makes rätt till pension

En tidigare make till förmånslåtaren har rätt till efterlevandepension, om förmånslåtaren vid sin död på basis av ett lagakraftvunnet domstolsbeslut eller en lagakraftvunnen dom eller ett avtal som har fastställts av välfärdsområdet var skyldig att betala periodiskt underhållsbidrag till honom eller henne. I fråga om en tidigare make och dennes rätt till efterlevandepension tillämpas vad som föreskrivs om den efterlevande maken och dennes rätt till efterlevandepension.

Begynnelsetidpunkten för familjepension och utbetalning retroaktivt

Familjepension betalas från ingången av månaden efter den under vilken förmånslåtaren avled. Till ett barn som fötts efter förmånslåtarens död betalas familjepension från ingången av månaden efter barnets födelse.

Familjepension betalas inte utan giltigt skäl retroaktivt för längre tid än sex månader före den månad då ansökan om pension gjordes.

Anmälningsskyldighet

Den som får efterlevandepension är skyldig att underrätta pensionsanstalten om han eller hon har ingått äktenskap.

Om ett barn som får barnpension ges som adoptivbarn till någon annan än den efterlevande maken eller dennes nya make, är barnets adoptivföräldrar skyldiga att underrätta pensionsanstalten om adoptionen.

(19.11.2021/1007) Upphörande av familjepension

Rätten till efterlevandepension upphör

1) om den efterlevande maken har rätt till familjepension med stöd av 52 § 1 mom. 1 punkten eller 2 mom., vid utgången av den månad under vilken det har gått tio år sedan pensionsfallet eller om det vid förmånslåtarens död i samma hushåll som förmånslåtaren och den efterlevande maken bodde ett eller flera barn som har rätt till familjepension efter förmånslåtaren, tidigast vid utgången av den månad under vilken det yngsta till familjepension berättigade barnet fyller 18 år, eller

2) om den efterlevande maken har rätt till familjepension med stöd av 52 § 1 mom. 2 punkten, vid utgången av den månad under vilken det yngsta av förmånslåtarens och den efterlevande makens gemensamma till familjepension berättigade barn fyller 18 år, eller

3) om den efterlevande maken ingår ett nytt äktenskap innan han eller hon har fyllt 50 år, vid utgången av den månad under vilken äktenskapet ingicks.

Rätten till barnpension upphör vid utgången av den månad under vilken barnet fyller 20 år eller barnet ges som adoptivbarn till någon annan än den efterlevande maken eller dennes nya make.

(19.11.2021/1007) Beviljande av familjepension på basis av sannolikt dödsfall

Om det inte kan läggas fram utredning om förmånslåtarens död, men det är sannolikt att förmånslåtaren har avlidit genom drunkning, genom någon annan olycka eller av någon annan därmed jämförbar orsak, bedömer pensionsanstalten utifrån den anmälan om försvunnen person som gjorts till polisen eller utifrån annan motsvarande utredning förmånslåtarens sannolika dödsdag och beviljar familjepension från ingången av den månad som följer efter den ovannämnda sannolika dödsdagen.

(19.11.2021/1007) Engångsbetalning av efterlevandepension

När efterlevandepensionen upphör i enlighet med 57 § på grund av nytt äktenskap, betalas till den efterlevande maken ett engångsbelopp som är lika stort som efterlevandepensionen för tre år skulle ha varit, eller om efterlevandepensionen hade fortgått en kortare tid än tre år, betalas som engångsbelopp ett belopp som är lika stort som efterlevandepensionen under denna tid skulle ha varit. Engångsbetalningen betalas inte ut om ett barn som har rätt till familjepension efter samma förmånslåtare får rätt till en kalkylerad andel enligt 53 § 3 mom. av den efterlevande makens familjepension.

Grund för engångsbetalningen är den månadspension som senast har betalats ut eller, om pensionsanstalten är sista pensionsanstalt, det sammanlagda beloppet av de pensioner pensionsanstalten betalat per månad.

Fastställande av pension

Pensionstillväxt

(29.1.2016/72)

60 § har upphävts genom L 29.1.2016/72.

(29.1.2016/72)

61 § har upphävts genom L 29.1.2016/72.

(29.1.2016/72) Pensionstillväxt

Från ingången av kalendermånaden efter den månad då 18 års ålder uppnåtts fram till den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten växer pensionen med 1,5 procent av den totala arbetsinkomsten från företagarverksamhet som försäkrats enligt denna lag.

Till pension berättigar inte den totala arbetsinkomsten under det år under vilket arbetsoförmågan började och inte heller de inkomster som ligger till grund för förmåner för oavlönad tid, om den återstående tiden vid fastställandet av invalidpensionen har räknats som till pension berättigande tid på det sätt som föreskrivs i 63 §. (21.12.2016/1250)

Pensionen växer med 1,5 procent på basis av den inkomst som ligger till grund för en i 68 § avsedd förmån som företagaren under varje kalenderår fått för oavlönad tid.

(29.1.2016/72) Fastställande av pension för återstående tid

När invalidpensionen fastställs berättigar till pension tiden från ingången av det kalenderår under vilket företagaren har blivit arbetsoförmögen till utgången av den kalendermånad under vilken företagaren uppnår sin lägsta ålder för ålderspension (återstående tid). Om företagarens lägsta ålder för ålderspension inte är föreskriven vid tidpunkten för pensionsfallet, berättigar till pension tiden från ingången av det kalenderår då företagaren har blivit arbetsoförmögen till utgången av den kalendermånad då företagaren uppnår den lägsta åldern för ålderspension som har föreskrivits för den åldersklass som ligger närmast hans eller hennes egen åldersklass. En förutsättning för att få pension för återstående tid är att företagaren under de tio kalenderåren före det år under vilket arbetsoförmågan började har haft sammanlagt minst 12 566,70 euro i arbetsförtjänster.

Pensionen för återstående tid är 1,5 procent per år av den i 70 § avsedda inkomst som utgör grund för återstående tid.

(29.1.2016/72)

64 § har upphävts genom L 29.1.2016/72.

Pensionstillväxt för tid med invalidpension som upphört

Om en företagare som har fått invalidpension senare beviljas pension på nya grunder, räknas som till pension berättigande tid även den tid under vilken företagaren fick invalidpension. När pensionen för denna tid räknas ut används som grund den inkomst för återstående tid som hänför sig till den invalidpension som upphört. (29.1.2016/72)

På basis av 1 mom. tillväxer pensionen, från och med ingången av det år under vilket arbetsoförmågan började till utgången av den månad under vilken invalidpensionen upphörde, med 1,5 procent per år på grundval av den inkomst som pensionen för återstående tid grundar sig på och som hänför sig till invalidpensionen. (14.8.2009/630)

Om företagaren utöver invalidpension enligt denna lag har fått invalidpension enligt någon annan arbetspensionslag, utgör den inkomst för återstående tid som omfattas av denna lag och som hänför sig till den invalidpension som upphört samma relativa andel av de inkomster för återstående tid som hänför sig till de invalidpensioner som företagaren erhållit som den andel den totala arbetsinkomsten enligt denna lag utgör av summan av arbetsinkomsterna enligt arbetspensionslagarna under den granskningstid som avses i 70 och 72 §. (21.12.2016/1250)

Har företagaren fått invalidpension utan grund, räknas vid beräkningen av ny pension inte denna tid med pension såsom till pension berättigande tid.

(29.1.2016/72)

66 § har upphävts genom L 29.1.2016/72.

Den pensionsgrundande totala arbetsinkomsten och förmåner som berättigar till pension

Den pensionsgrundande totala arbetsinkomsten

Den pensionsgrundande totala arbetsinkomsten räknas ut särskilt för varje kalenderår. Den pensionsgrundande totala arbetsinkomsten utgör ett enligt försäkringsperioderna vägt medeltal av de arbetsinkomster som fastställts för företagaren för året i fråga. Den totala arbetsinkomsten för det år en företagarverksamhet börjar eller upphör utgör en sådan andel av den årliga arbetsinkomsten för året i fråga som motsvarar den tid företagarverksamheten har fortsatt.

Om företagaren ändå har betalat tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgift eller nedsatt arbetspensionsförsäkringsavgift, räknas den totala arbetsinkomsten för kalenderåret ut genom att de försäkringsavgifter som företagaren sammanlagt betalat för nämnda år divideras med en hundradel av den avgiftsprocentsats som avses i 114 §.

Om företagaren har obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter som inte har preskriberats, är den totala arbetsinkomsten för kalenderåret i fråga lika stor som den arbetsinkomst som är grund för de arbetspensionsförsäkringsavgifter som fastställts för företagaren för nämnda kalenderår. Om de obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifterna har preskriberats fås den totala arbetsinkomsten genom att nämnda arbetsinkomst multipliceras med en kvot som utgörs av förhållandet mellan de arbetspensionsförsäkringsavgifter som företagaren har betalat och de arbetspensionsförsäkringsavgifter som fastställts för honom eller henne.

Om företagaren har betalat tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgift eller nedsatt arbetspensionsförsäkringsavgift och företagarens fastställda arbetsinkomst ändras senare under samma kalenderår, beaktas inte tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgiften eller den nedsatta arbetspensionsförsäkringsavgiften när företagarens totala arbetsinkomst för året i fråga räknas ut. I sådana fall anses företagaren inte heller ha använt sin rätt att betala tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgift eller nedsatt arbetspensionsförsäkringsavgift för kalenderåret i fråga. De betalda försäkringsavgifterna gottgörs på det sätt som bestäms i försäkringsvillkoren.

Se L om rundradioskatt 484/2012.

Oavlönad tid som berättigar till pension

Oavlönad tid berättigar till pension, om företagaren före ingången av pensionsfallsåret har haft minst 12 566,70 euro i arbetsförtjänster.

Till pension berättigar inkomst som ligger till grund för en förmån för oavlönad tid på det sätt som avses i 3 mom. och som företagaren har fått från ingången av kalendermånaden efter den månad under vilken 17 års ålder uppnåtts till utgången av året före pensionsfallet. När ålderspension räknas ut beaktas dock inkomst som ligger till grund för en förmån som företagaren fått fram till ålderspensionsfallet. (29.1.2016/72)

De inkomster som ligger till grund för förmåner för oavlönad tid betraktas som inkomster under det kalenderår till vilket förmånstiden hänför sig. De inkomster som ligger till grund för förmånerna berättigar till pension enligt följande:

1) 121 procent av den årsinkomst som ligger till grund för graviditets-, särskild graviditets- eller föräldrapenning och som avses i sjukförsäkringslagen för den tid för vilken förmånen har betalats till företagaren, (14.1.2022/41)

2) 75 procent av den inkomst som ligger till grund för inkomstrelaterad dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa till den del dagpenning har erhållits före utgången av den månad under vilken den lägsta åldern för ålderspension har uppnåtts,

3) 65 procent av den lön som ligger till grund för dagpenning vid smittsam sjukdom enligt lagen om smittsamma sjukdomar för den tid för vilken dagpenning vid smittsam sjukdom har betalats till företagaren,

4) 55 procent av den årsinkomst som ligger till grund för rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner för den tid för vilken förmånen har betalats till företagaren, dock inte om rehabiliteringspenningen har betalats som ett tillägg till pension,

5) 65 procent av 523,61 euro för varje full månad för vilken företagaren har fått vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsförmåner,

6) 65 procent av den arbetsförtjänst som ligger till grund för rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna, eller för ersättning för inkomstbortfall som beviljats enligt bestämmelserna om rehabilitering inom ramen för olycksfallsförsäkring eller trafikförsäkring, för den tid för vilken förmånen har betalats till företagaren, dock inte om rehabiliteringspenningen har betalats som ett tillägg till pension,

7) 62 procent av den årsinkomst som ligger till grund för sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning och specialvårdspenning och som avses i sjukförsäkringslagen, för den tid för vilken förmånen har betalats till företagaren, dock så att den arbetsinkomst som ligger till grund för partiell sjukdagpenning är hälften av den årsinkomst som ligger till grund för sjukdagpenning,

8) 65 procent av den arbetsförtjänst som ligger till grund för ersättning för inkomstbortfall enligt bestämmelserna om olycksfallsförsäkring, trafikförsäkring eller försäkring för olycksfall i militärtjänst, för den tid för vilken dagpenning har betalats till företagaren, dock inte till den del pension i enlighet med 7 punkten tjänas in av samma orsak.

(30.12.2019/1469)

Den årsinkomst som ligger till grund för förmånerna och som avses i 3 mom. 1, 4 och 7 punkten i denna paragraf beaktas endast om årsinkomsten inbegriper löneinkomst eller företagarinkomst till minst det eurobelopp som anges i 4 § 3 mom. 1 punkten i lagen om pension för arbetstagare. Som den inkomst som ligger till grund för förmånen betraktas i de situationer som avses i 3 mom. 1 punkten i denna paragraf dock alltid minst 523,62 euro per månad. Om den förmån som avses i den punkten på grund av förvärvsarbete har betalats till ett belopp som motsvarar minimidagpenning, betraktas som den inkomst som ligger till grund för förmånen dock beloppet av den minimidagpenning som betalats till företagaren. (30.12.2019/1469)

På basis av den inkomst som ligger till grund för en förmån intjänas inte pension för den tid för vilken företagaren har fått pension enligt arbetspensionslagarna. Under tiden för partiell förtida ålderspension och familjepension intjänas likväl pension också på basis av den inkomst som ligger till grund för förmånen. (30.12.2019/1469)

Om pensionstagaren har rätt till pension enligt två eller flera arbetspensionslagar beaktas de arbetsinkomster och arbetsförtjänster som ligger till grund för förmånerna endast en gång.

Arbetspensionsutdrag samt utfärdande och kontroll av det (22.12.2011/1458)

(29.1.2016/72) Arbetspensionsutdrag

Varje företagare i åldern 17–69 år får ett arbetspensionsutdrag över de av hans eller hennes inkomster som berättigar till pension. Arbetspensionsutdraget innehåller följande uppgifter för sex kalenderår före det år under vilket utdraget utfärdas:

1) de arbetsförtjänster som berättigar till pension enligt arbetspensionslagarna, separat för varje arbetsgivare,

2) sådant arbete som berättigar till pension och har försäkrats enligt denna lag eller lagen om pension för lantbruksföretagare samt de totala arbetsinkomsterna för det arbetet,

3) de inkomster som ligger till grund för förmåner som betalats för oavlönad tid och som berättigar till pension, separat för varje förmånsslag,

4) grunden och den tid för vilken en förmån tjänas in enligt lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier, och

5) den intjänade pensionen vid utgången av året före det år under vilket arbetspensionsutdraget utfärdas, dock inte i sådana fall då företagaren får partiell förtida ålderspension.

Dessutom anges i arbetspensionsutdraget företagarens lägsta ålder för ålderspension, om den har föreskrivits för hans eller hennes åldersklass när arbetspensionsutdraget utfärdas.

Pensionsanstalten utfärdar ett arbetspensionsutdrag till

1) den vars pensionsskydd vid utgången av året före det år under vilket arbetspensionsutdraget skickas eller senast före det har ordnats endast enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn eller parallellt enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn och den offentliga sektorn, och

2) den vars pensionsskydd vid utgången av året före det år under vilket arbetspensionsutdraget skickas eller senast före det har ordnats endast enligt arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn och han eller hon också har sådana arbetsförtjänster enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn som berättigar till pension under de tre åren före det år under vilket arbetspensionsutdraget skickas.

Pensionsskyddscentralen utfärdar ett arbetspensionsutdrag till den som inte har några registrerade arbetsförtjänster som enligt arbetspensionslagarna berättigar till pension men som har registrerade förmånsperioder enligt 1 mom. 3 eller 4 punkten.

(22.12.2011/1458) Utfärdande av arbetspensionsutdrag

Arbetspensionsutdraget för företagare utfärdas i elektronisk eller skriftlig form.

Om en företagare vill ha arbetspensionsutdraget enbart i elektronisk form, ska han eller hon välja det elektroniska pensionsutdraget i pensionsanstaltens elektroniska tjänst. Vid inloggningen på den elektroniska tjänsten ska datasäker och bevislig identifieringsteknik användas. Företagaren får det elektroniska arbetspensionsutdraget via en elektronisk tjänst som tillhandahålls av den pensionsanstalt där företagaren var försäkrad vid den tidpunkt då det elektroniska arbetspensionsutdraget utfärdas eller senast därförinnan.

Om en i Finland bosatt företagare som valt enbart det elektroniska arbetspensionsutdraget inte på fyra kalenderår loggar in sig på den tjänst där det elektroniska arbetspensionsutdraget ingår och inte under denna tid på något annat sätt har fått ett arbetspensionsutdrag från en pensionsanstalt inom den privata eller den offentliga sektorn, ska den pensionsanstalt som senast försäkrat företagaren sända ett skriftligt arbetspensionsutdrag till företagaren under det följande kalenderåret. Ett skriftligt arbetspensionsutdrag sänds dock inte, om företagaren under dessa fyra kalenderår inte har några arbetsinkomster som berättigar till pension enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn eller registrerade förmånsperioder som avses i 69 § 1 mom. 3 och 4 punkten.

Ett skriftligt arbetspensionsutdrag ska sändas till en i Finland bosatt företagare vart tredje år, om företagaren inte under det år som utdraget ska skickas har fått ett arbetspensionsutdrag från en pensionsanstalt inom den privata eller den offentliga sektorn. Ett skriftligt arbetspensionsutdrag kan utfärdas för en företagare också på företagarens begäran. Det skriftliga arbetspensionsutdraget sänds av den pensionsanstalt där företagaren var försäkrad vid utgången av kalenderåret före det år under vilket utdraget skickas eller senast därförinnan.

Vad som i 3 och 4 mom. föreskrivs om sändande av ett skriftligt arbetspensionsutdrag tillämpas även på Pensionsskyddscentralen när den utfärdar ett arbetspensionsutdrag med stöd av 69 § 3 mom. Företagaren kan också välja och kontrollera det elektroniska arbetspensionsutdraget i en för arbetspensionssystemet gemensam elektronisk tjänst genom att logga in sig på tjänsten på det sätt som föreskrivs i 2 mom. i denna paragraf.

(22.12.2011/1458) Kontroll av arbetspensionsutdraget

Om en företagare som har fått ett arbetspensionsutdrag som avses i 69 § eller ett arbetspensionsutdrag som utfärdats av en pensionsanstalt inom den offentliga sektorn konstaterar en brist eller ett fel i de i 69 § 1 mom. 1, 3 eller 4 punkten avsedda uppgifter om vad som berättigar till pension, ska han eller hon hos den pensionsanstalt som utfärdat utdraget eller hos Pensionsskyddscentralen yrka på att uppgifternas riktighet utreds. Företagaren ska vid behov lägga fram sådan utredning om grunderna för sitt yrkande som skäligen kan förutsättas av honom eller henne. Den pensionsanstalt som utfärdat arbetspensionsutdraget lämnar över ärendet för behandling i den pensionsanstalt inom den privata eller den offentliga sektorn till vars uppgifter det hör att ordna pensionsskyddet för det arbete som utredningen gäller, eller för behandling i Pensionsskyddscentralen. Pensionsanstalten och Pensionsskyddscentralen är inte skyldiga att reda ut uppgifterna från den privata sektorn retroaktivt för längre tid än de sex kalenderår som föregått utfärdandet av arbetspensionsutdraget.

Om företagaren ostridigt visar att han eller hon före de sex år som nämns ovan har haft sådana inkomster eller förmåner inom den privata sektorn som avses i 69 § 1 mom. 1, 3 eller 4 punkten och som berättigar till pension men som inte på rätt sätt beaktats som pensionsberättigande, beaktar pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen uppgifterna retroaktivt. Ostridigt påvisade arbetsinkomster beaktas som inkomster för utbetalningsåret, och inkomster som ligger till grund för förmåner för oavlönad tid, tid för vård av barn under tre år och studietid beaktas som inkomster för de år till vilka förmånstiden, vårdtiden eller studierna hänför sig.

När det gäller uppgifter från den privata sektorn har företagaren rätt att få ett beslut om uppgifterna om vad som berättigar till pension i de fall som avses i 1 och 2 mom. När det gäller arbetsinkomster ges beslutet av den pensionsanstalt som rett ut arbets- och inkomstuppgifterna eller av Pensionsskyddscentralen, och när det gäller de uppgifter som avses i 69 § 1 mom. 3 och 4 punkten ges beslutet av den pensionsanstalt som utfärdat det arbetspensionsutdrag som avses i 69 § eller av Pensionsskyddscentralen. Om uppgifterna enligt 1 och 2 mom. i denna paragraf hänför sig till ett sådant i 7 § avsett ärende om tillämpning av lagen som behandlas av Pensionsskyddscentralen, ger Pensionsskyddscentralen beslut också om dessa uppgifter.

(29.1.2016/72) Arbetspensionsutdrag med målsatt pensionsålder

Den målsatta pensionsåldern för varje åldersklass är den ålder när den förstorande effekt som den uppskovsförhöjning som beräknats utifrån denna åldersklass lägsta ålder för ålderspension har på pensionen är minst lika stor som livslängdskoefficientens förminskande effekt på ålderspensionen.

Det arbetspensionsutdrag där en uppskattning av företagarens målsatta pensionsålder och av beloppet för hans eller hennes ålderspension i den målsatta pensionsåldern anges, skickas senast under det sjätte kalenderåret före företagarens lägsta ålder för ålderspension eller uppskattade lägsta ålder för ålderspension till företagare som inte får partiell förtida ålderspension. Efter detta meddelas en uppskattning av företagarens målsatta pensionsålder i samband med att något annat arbetspensionsutdrag utfärdas.

Återstående tid

Inkomst som pension för återstående tid grundar sig på

Den inkomst som pension för återstående tid grundar sig på (inkomst för återstående tid) bestäms på basis av de arbetsförtjänster samt de inkomster som ligger till grund för förmåner för oavlönad tid vilka företagaren har erhållit under de fem kalenderår som föregick det år under vilket arbetsoförmågan började (granskningstid). I inkomsten för återstående tid räknas också in inkomst för återstående tid som ligger till grund för invalidpension som betalats under granskningstiden. Inkomsten för återstående tid är per månad summan av dessa under granskningstiden erhållna arbetsförtjänster, inkomster som ligger till grund för förmåner för oavlönad tid, inkomster för återstående tid som ligger till grund för invalidpension och i 5–7 mom. avsedda inkomster dividerad med sextio. (14.8.2009/630)

När inkomsten för återstående tid bestäms beaktas en tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgift eller en nedsatt arbetspensionsförsäkringsavgift som företagaren betalat på grundval av 116 § inte i arbetsinkomsten för det år som föregår pensionsfallet vid invalidpension, om inte 72 § skall tillämpas.

När inkomsten för återstående tid bestäms beaktas

1) inkomst som ligger till grund för graviditets-, särskild graviditets- eller föräldrapenning till det belopp som nämns i 68 § 3 och 4 mom., och (14.1.2022/41)

2) andra inkomster som ligger till grund för i 68 § avsedda förmåner för oavlönad tid än de inkomster som nämns i 1 punkten till 100 procent.

(30.12.2019/1469)

4 mom. har upphävts genom L 30.12.2019/1469. (30.12.2019/1469)

När inkomsten för återstående tid bestäms beaktas såsom inkomst 1 047,22 euro för varje hel månad för vilken företagaren under granskningstiden har fått grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. (22.12.2009/1206)

Den dagpenning som avses i sjukförsäkringslagen beaktas enligt 5 mom., om den årsinkomst som ligger till grund för dagpenningen inbegriper grunddagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, men inte löne- eller företagarinkomst till det eurobelopp som anges i 4 § 3 mom. 1 punkten i lagen om pension för arbetstagare. (30.12.2019/1469)

När inkomsten för återstående tid bestäms beaktas såsom inkomst 1 047,22 euro för varje hel månad för vilken företagaren under granskningstiden har intjänat en förmån på basis av lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier. (14.8.2009/630)

Har företagaren under granskningstiden inte några arbetsförtjänster som berättigar till pension, räknas pensionsdelen för återstående tid inte heller till pensionen på basis av de inkomster som ligger till grund för i 68 § avsedda förmåner för oavlönad tid eller de inkomster som avses i 5–7 mom. (14.8.2009/630)

Hur tid för vård av barn inverkar på pension för återstående tid

Är en företagares arbetsförtjänster under den granskningstid som avses i 70 § 1 mom. mindre än den stabiliserade inkomstnivån på grund av vård av barn under tre år och leder detta till att pensionen enligt arbetspensionslagarna sjunker med minst 20 procent, används på ansökan av företagaren såsom inkomst enligt 70 § 1 mom. den inkomst som vårdtiden inte har minskat. Härvid beaktas dock arbetsförtjänster för högst de tio senaste åren.

Fastställande av pension för återstående tid på grundval av inkomst under mindre än fem år

Har en företagare till pension berättigande arbetsförtjänster endast under det år under vilket arbetsoförmågan började eller året innan, beaktas vid fastställandet av inkomsten för återstående tid även inkomsterna under det år då arbetsoförmågan började fram till utgången av den månad under vilken företagaren har blivit arbetsoförmögen. (21.12.2016/1250)

Har företagaren blivit arbetsoförmögen före utgången av det kalenderår under vilket han eller hon fyller 23 år, är granskningstiden tiden mellan ingången av månaden efter uppnådd 18 års ålder och utgången av den månad under vilken arbetsoförmågan började. Härvid är inkomsten för återstående tid per månad summan av de inkomster för återstående tid som avses i 70 § och som erhållits under granskningstiden, dividerad med det antal månader som ingår i samma period, dock med högst 60.

När återstående tid bestäms enligt denna paragraf beaktas en tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgift eller en nedsatt arbetspensionsförsäkringsavgift som företagaren betalat på grundval av 116 § i arbetsinkomsten för det år som föregår pensionsfallet vid invalidpension.

(21.12.2016/1250) Andel enligt denna lag av inkomster för återstående tid

Beaktas återstående tid i en företagares pension på basis av flera olika arbetspensionslagar, utgör den inkomsten för återstående tid som avses i denna lag en lika stor andel av summan av inkomsterna för återstående tid som den andel de totala arbetsinkomsterna enligt denna lag utgör av de sammanlagda arbetsinkomsterna enligt arbetspensionslagarna under den granskningstid som avses i 70 eller 72 §.

Andra omständigheter som inverkar på invalidpensionens belopp

Pension på tidigare grunder

Beviljas en företagare som fått rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna invalidpension på grund av arbetsoförmåga som har börjat innan två år har förflutit från det att rehabiliteringspenningsperioden löpte ut, bestäms invalidpensionen på samma grunder som den rehabiliteringspenning som beviljades först, dock utan den 33 procents förhöjning som hänför sig till rehabiliteringspenningen. (21.12.2016/1250)

Om en företagare som har fått invalidpension senare beviljas invalidpension på grund av sådan ny arbetsoförmåga som har börjat innan två år har förflutit från det att den tidigare invalidpensionen upphörde, fastställs den nya invalidpensionen enligt samma grunder som den tidigare beviljade invalidpensionen. Förfarandet är detsamma om den nya invalidpensionen beviljas en företagare som erhållit invalidpension med anledning av samma sjukdom, lyte eller skada som legat till grund för den tidigare invalidpensionen.

3 mom. har upphävts genom L 29.1.2016/72. (29.1.2016/72)

Engångsförhöjning av invalidpension

En engångsförhöjning läggs till företagarens invalidpension från ingången av det kalenderår före vilket det har gått fem kalenderår sedan pensionen började. Förhöjningen läggs inte till, om företagaren har fyllt 56 år. Engångsförhöjning läggs inte till rehabiliteringstillägg. (14.8.2009/636)

Engångsförhöjningen räknas ut på basis av det sammanlagda beloppet av företagarens löpande pensioner enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn. Förhöjningen bestäms enligt företagarens ålder vid ingången av året för förhöjningen. Förhöjningsprocenten är 25, om företagaren vid ingången av året för förhöjningen är högst 31 år. Förhöjningsprocenten sjunker med 1,0 procentenhet för varje därpå följande levnadsår. (30.12.2019/1469)

Anpassning av pensionsskyddet till den allmänna förändringen i livslängden (29.1.2016/72)

(29.1.2016/72) Anpassning av pensionsskyddet till den allmänna förändringen i livslängden

Den lägsta åldern för ålderspension, den nedre åldersgränsen för partiell förtida ålderspension och den nedre åldersgränsen för arbetslivspension för företagare som är födda 1965 eller senare anpassas till förändringen i den förväntade livslängden. Åldersgränserna fastställs för det år då företagaren fyller 62 år.

Ålderspension, partiell förtida ålderspension, arbetslivspension och invalidpension anpassas till förändringen i den förväntade livslängden med den livslängdskoefficient som avses i 83 § i lagen om pension för arbetstagare. När pensionen börjar omvandlas pensionen med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då företagaren fyller 62 år. Om en annan pension än invalidpension börjar före det året, omvandlas pensionen med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då pensionen började. Om företagarens arbetsoförmåga börjar före det år då företagaren fyller 62 år, omvandlas invalidpensionen med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då arbetsoförmågan började. När en invalidpension eller arbetslivspension ändras till ålderspension omvandlas pensionen inte på nytt med livslängdskoefficienten. När partiell förtida ålderspension ändras till ålderspension, omvandlas den del av ålderspensionen som inte har omvandlats med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då företagaren fyller 62 år.

De åldersgränser som avses i 1 mom. fastställs på det sätt som föreskrivs i 83 § i lagen om pension för arbetstagare. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer årligen genom förordning de åldersgränser som avses i 1 mom. senast två månader före ingången av det kalenderår då företagaren fyller 62 år.

Fastställande av familjepension

(29.1.2016/72) Grund för familjepension

Familjepensionen bestäms på basis av den ålderspension, fulla invalidpension eller arbetslivspension enligt denna lag som förmånslåtaren fick vid sin död. Pension som förmånslåtaren tjänat in under sin tid med pension läggs till den pension efter förmånslåtaren som familjepensionen grundar sig på.

Om förmånslåtaren vid sin död inte fick sådan pension som nämns i 1 mom. eller om han eller hon fick partiell förtida ålderspension, beräknas som grund för familjepensionen den pension som förmånslåtaren skulle ha fått om han eller hon på sin dödsdag hade blivit arbetsoförmögen i den mån som berättigar till full invalidpension.

I grunden för familjepensionen beaktas inte avdrag enligt 85–87 § från förmånslåtarens pension.

Om förmånslåtaren vid sin död hade uppnått den ålder som enligt någon arbetspensionslag berättigar till ålderspension, men han eller hon vid sin död inte hade fått ålderspension eller fick partiell förtida ålderspension, beräknas som grund för familjepensionen den pension som förmånslåtaren enligt denna lag hade tjänat in fram till sin dödsdag.

Om förmånslåtaren vid sin död fick invalidpension som inte inkluderade en i 75 § avsedd engångsförhöjning, ökas den löpande familjepensionen med en engångsförhöjning från ingången av det kalenderår fram till vilket förmånslåtarens invalidpension och på basis av den beviljad familjepension tillsammans har fortgått fem kalenderår. Om förmånslåtaren vid sin död inte fick pension, läggs engångsförhöjningen till den löpande familjepensionen från ingången av det kalenderår fram till vilket familjepensionen har fortgått fem kalenderår. Procentsatsen för engångsförhöjningen bestäms på det sätt som avses i 75 § 2 mom. enligt den ålder som förmånslåtaren skulle ha uppnått vid tidpunkten för förhöjningen.

Efterlevande makes och tidigare makes pension

Av grunden för familjepensionen utgör efterlevandepensionens högsta belopp

1) 6/12, om förmånstagare är den efterlevande maken eller den efterlevande maken och ett barn,

2) 5/12, om förmånstagare är den efterlevande maken och två barn,

3) 3/12, om förmånstagare är den efterlevande maken och tre barn,

4) 2/12, om förmånstagare är den efterlevande maken och fyra eller flera barn.

(19.11.2021/1007)

Storleken av familjepensionen för en tidigare make till förmånslåtaren fastställs så att dess andel av den efterlevandepension som har räknats ut enligt 1 mom. blir lika stor som vad 60 procent av det underhållsbidrag som förmånslåtaren har betalat till sin tidigare make utgör av förmånslåtarens pension enligt 77 §. Är också en efterlevande make förmånstagare, uppgår det sammanlagda beloppet av tidigare makars familjepensioner till högst hälften av efterlevandepensionen. Det sammanlagda beloppet dras av från efterlevandepensionen och fördelas mellan de tidigare makarna i samma förhållande som underhållsbidragen.

Om det bland förmånstagarna till efterlevandepensionen finns fler än en efterlevande make, avdras från efterlevandepensionens högsta belopp andelen enligt 2 mom. för den tidigare maken och den resterande andelen fördelas jämnt mellan de efterlevande makar som är förmånstagare till efterlevandepensionen. Om den tidigare makens andel enligt 2 mom. blir större än efterlevandepensionens sammanlagda belopp dividerat med antalet efterlevande makar och tidigare makar som är förmånstagare, kan andelen enligt 2 mom. dock högst vara lika stor som efterlevandepensionen enligt 1 mom. dividerad till lika stora andelar. (19.11.2021/1007)

Barnpensionens belopp

Av grunden för familjepensionen utgör barnpensionernas sammanlagda belopp, om inte något annat följer av 85 eller 86 §,

1) 4/12, om det finns ett barn,

2) 7/12, om barnen är två,

3) 9/12, om barnen är tre, och

4) 10/12, om barnen är fyra eller flera.

Det sammanlagda beloppet av barnpensionerna fördelas jämnt mellan de barn som är förmånstagare.

Den andel av familjepensionen som avses i 53 § 3 mom. och betalas ut som barnpension fördelas jämnt mellan de barn som är förmånstagare. (19.11.2021/1007)

Justering av familjepension

Familjepensionens belopp och dess fördelning mellan förmånstagarna justeras om antalet förmånstagare ändras. Justeringen görs från ingången av kalendermånaden efter förändringen.

Familjepensionens belopp justeras också då en engångsförhöjning i enlighet med 77 § 3 mom. läggs till den invalidpension som ligger till grund för familjepensionen. Härvid justeras familjepensionen vid samma tidpunkt som den då engångsförhöjningen läggs till.

Minskning av efterlevandepension

Pensioner som den efterlevande maken får på basis av förvärvsarbete och som grundar sig på arbetspensionslagarna och därmed jämförbara lagar minskar efterlevandepensionen. När efterlevandepensionen minskas ska de pensioner beaktas som den efterlevande maken får, utan avdrag för en primär förmån. Delinvalidpension som den efterlevande maken får ska då beaktas till ett belopp som motsvarar full invalidpension. När efterlevandepensionen minskas ska förutom den ålderspensionen som den efterlevande maken får även sådan pension beaktas som den efterlevande maken före utgången av det år som föregick det år då förmånslåtaren avled, har intjänat genom arbete för vilket någon pension ännu inte har beviljats. När efterlevandepensionen minskas ska dessutom en sådan förmån beaktas som motsvarar ovannämnda pension och som ska betalas till den efterlevande maken från utlandet eller på basis av anställning vid en institution inom Europeiska unionen eller vid en internationell organisation. (7.11.2014/888)

Om den efterlevande maken inte får sådan pension som avses i 1 mom. eller om den efterlevande maken får partiell förtida ålderspension, betraktas som den efterlevande makens arbetspension dock den kalkylerade pension som han eller hon skulle ha beviljats om han eller hon den dag då förmånslåtaren avled hade blivit arbetsoförmögen i den mån som berättigar till full invalidpension. Om den efterlevande maken senast den dag då förmånslåtaren avled har uppnått den ålder som enligt någon arbetspensionslag berättigar till ålderspension, betraktas som den efterlevande makens arbetspension den kalkylerade pension som han eller hon hade tjänat in fram till utgången av det år som föregick det år då förmånslåtaren avled. Om den efterlevande maken har arbetat utomlands eller varit anställd vid en institution inom Europeiska unionen eller vid en internationell organisation, betraktas som den efterlevande makens arbetspension den kalkylerade pension som han eller hon skulle ha beviljats om hans eller hennes arbete utomlands eller det arbete som hänför sig till den försäkringstid som grundar sig på hans eller hennes anställning vid en institution inom Europeiska unionen eller vid en internationell organisation hade omfattats av denna lag. (11.11.2016/948)

Ger pensionsanstalten beloppet av den efterlevande makens kalkylerade pension till den pensionsanstalt som sköter verkställigheten av arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn för fastställande av efterlevandepensionen enligt arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn, har den efterlevande maken på begäran rätt att av pensionsanstalten få ett beslut om beloppet av den kalkylerade pensionen.

Tidpunkt för minskning av efterlevandepension

Efterlevandepensionen minskas från ingången av den sjunde kalendermånaden efter förmånslåtarens död. Har den efterlevande maken vid förmånslåtarens död fyllt 65 år eller får han eller hon i 81 § 1 mom. nämnd pension, minskas efterlevandepensionen dock från ingången av kalendermånaden efter förmånslåtarens död.

Om ett eller flera barn som har rätt till barnpension efter förmånslåtaren, vid förmånslåtarens död bodde i samma hushåll som denne och den efterlevande maken, minskas efterlevandepensionen inte förrän det yngsta barnet fyller 18 år. Som den efterlevande makens kalkylerade pension betraktas då den invalidpension som denne skulle beviljas om han eller hon när det yngsta barnet fyller 18 år blir arbetsoförmögen i den mån som berättigar till full invalidpension. Om den efterlevande maken då har uppnått den ålder som berättigar till ålderspension ska som den efterlevande makens kalkylerade pension betraktas den ålderspension som han eller hon hade tjänat in före utgången av det år som föregick det år då det yngsta barnet fyllde 18 år. (7.11.2014/888)

Grund för minskning av efterlevandepension samt belopp

Efterlevandepensionen minskas, om den efterlevande makens i 81 § avsedda arbetspensioner överstiger grunden för minskningen av pensionen. Minskningen av pensionen är 50 procent av skillnaden mellan de arbetspensioner som avses i 81 § och grunden för minskningen av pensionen. Grunden för minskningen av pensionen är 500 euro per månad. (14.8.2009/630)

2 mom. har upphävts genom L 14.8.2009/630. (14.8.2009/630)

Har den efterlevande maken rätt att utöver efterlevandepension enligt denna lag få efterlevandepension enligt någon annan arbetspensionslag, avdras från efterlevandepensionen enligt denna lag ett belopp som utgör en lika stor del av den ovan avsedda minskningen som efterlevandepensionen enligt denna lag utgör av alla efterlevandepensionerna enligt arbetspensionslagarna.

När efterlevandepensionen justeras används samma grund för minskning av pensionen som när efterlevandepensionen minskades första gången. (7.11.2014/888)

Minskning av efterlevandepension i särskilda fall

När efterlevandepensionen minskas beaktas på ansökan av den efterlevande maken i stället för arbetspensionerna den efterlevande makens genomsnittliga förvärvsinkomster och på dem grundade förmåner samt delinvalidpension eller partiell förtida ålderspension, om

1) den efterlevande maken inte får arbetspension på basis av eget arbete eller om den efterlevande maken får delinvalidpension eller partiell förtida ålderspension,

2) den efterlevande maken har ansökt om detta inom fem år efter förmånslåtarens död eller vid den tidpunkt då efterlevandepensionen minskas första gången, och

3) de nämnda förvärvsinkomsterna och på dem grundade förmåner samt delinvalidpensionen eller den partiella förtida ålderspensionen, då 60 procent av förvärvsinkomsterna beaktas, tillsammans är minst 25 procent mindre än den pension som i enlighet med 81 § har fastställts för den efterlevande maken.

(30.12.2019/1469)

Den genomsnittliga förvärvsinkomst som avses i 1 mom. räknas ut på grundval av den efterlevande makens inkomster under sex månader före ansökan, och minskningen av pensionen i enlighet med 1 mom. görs tidigast från ingången av denna retroaktiva period.

3 mom. har upphävts genom L 21.12.2016/1250. (21.12.2016/1250)

4 mom. har upphävts genom L 7.11.2014/888. (7.11.2014/888)

Om nytt avgörande av ett ärende med anledning av retroaktivt beviljad primär förmån eller annan pension se 136 a §.

(21.12.2016/1250) Justering av efterlevandepension

Efterlevandepensionen ska justeras, om den efterlevande makens förhållanden förändras så att förutsättningarna enligt 84 § 1 mom. inte längre uppfylls.

Om en kalkylerad invalidpension har beaktats som den efterlevande makens egen pension när efterlevandepensionen minskades första gången eller om minskningen av efterlevandepensionen har gjorts i enlighet med 84 §, ska efterlevandepensionen justeras när den efterlevande maken beviljas ålderspension, arbetslivspension eller invalidpension enligt arbetspensionslagarna eller därmed jämförbara lagar.

Efterlevandepensionen ska justeras också om den invalidpension som den efterlevande maken får och som beaktats vid minskningen av efterlevandepensionen upphör och den efterlevande maken senare beviljas någon annan ny pension som inte är partiell förtida ålderspension och som bestämmelserna i 74 § om beviljande av pension på tidigare grunder inte tillämpas på.

Efterlevandepensionen justeras från den tidpunkt då pensionen enligt 2 eller 3 mom. börjar. När efterlevandepensionen minskas ska den pension beaktas som beviljats den efterlevande maken samt dessutom sådan pension som han eller hon före utgången av det år som föregick det år då den pensionen började, har tjänat in genom arbete för vilket han eller hon inte har beviljats pension.

Primära förmåner som dras av från pension

(22.12.2011/1431) Förmåner som dras av från pension

Från pension enligt denna lag dras det av en primär förmån som företagaren fått och från familjepension en familjepension eller ersättning som motsvarar en primär förmån. Primära förmåner är

1) ersättning för inkomstbortfall som grundar sig på lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, med undantag för olycksfallspension enligt 68 § i den lagen och den dagpenning som betalas innan den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten uppnåtts och som grundar sig på det skadefall som avses i den paragrafen, samt den ersättning för inkomstbortfall från vilken dragits av en arbetspension enligt 202 § 2 mom. i den lagen, (21.12.2016/1250)

2) ersättning för inkomstbortfall som grundar sig på lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, med undantag för olycksfallspension enligt 58 § i den lagen och den dagpenning som betalas innan den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten uppnåtts och som grundar sig på det skadefall som avses i den paragrafen, (21.12.2016/1250)

3) ersättning för inkomstbortfall på grund av egen skada eller pension som beviljats med stöd av trafikförsäkringslagen,

4) ersättning för inkomstbortfall eller pension som beviljats med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen,

5) ersättning för inkomstbortfall som beviljats med stöd av lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom eller lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag. (17.12.2020/1149)

6 punkten har upphävts genom L 17.12.2020/1149. (17.12.2020/1149)

(29.1.2016/72)

Trots 1 mom. är pensionen efter att den primära förmånen dragits av dock minst lika stor som den pension som företagaren intjänat på grundval av arbetsinkomsterna efter året för skadefallet i fråga om den primära förmånen. I pension enligt denna lag betalas företagaren en lika stor del av skillnaden mellan det sammanlagda beloppet av alla arbetspensioner och avdraget för den primära förmånen, dock minst av det minimibelopp som avses ovan, som pensionen enligt denna lag utgör av företagarens samtliga arbetspensioner.

Om det till pension eller en primär förmån i enlighet med denna lag har lagts en engångsförhöjning, beaktas pensionen eller den primära förmånen till engångsförhöjt belopp när den primära förmånen dras av.

Om skadefallet i fråga om den primära förmånen dock har inträffat före 2004, görs inget avdrag enligt 1 och 2 mom. för den primära förmånen.

Avdrag för förmån från utlandet

Som primär förmån betraktas även en sådan förmån från en annan stat som motsvarar en förmån som avses i 85 § 1 mom.

Om när företagarens pension bestäms återstående tid skall beaktas enligt pensionslagstiftningen i två eller flera EU- eller EES-länder eller länder med vilka en överenskommelse om social trygghet ingåtts, förhindras överlappande återstående tid genom att återstående tid beviljas på basis av denna lag i samma förhållande som förhållandet mellan företagarens försäkringstid enligt arbetspensionslagarna och försäkringstiden i alla länder som beviljar återstående tid.

Inverkan på pensionsbeloppet av ändringar av en primär förmån eller pension (29.10.2010/913)

Avdrag av en primär förmån från pensionen justeras, om pensionstagaren beviljas en ny primär förmån eller om beloppet av en primär förmån eller en pension enligt denna lag ändras av någon annan orsak än en indexjustering eller engångsförhöjning. Pensionsbeloppet justeras också, om det från pension som avses i denna lag har dragits av en primär förmån och pensionstagaren beviljas en annan arbetspension. Från delinvalidpension dras dock inte av dagpenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom eller lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag eller ersättning för inkomstbortfall enligt trafikförsäkringslagen, om dagpenningen eller ersättningen för inkomstbortfall har beviljats på grund av ett skadefall eller en trafikskada som inträffat under tiden med delinvalidpension. Från partiell förtida ålderspension eller den del av invalidpension och arbetslivspension som motsvarar beloppet av partiell förtida ålderspension dras inte heller av ersättning för inkomstbortfall eller pension enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom, lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag, trafikförsäkringslagen eller lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen, om ersättningen för inkomstbortfall eller pensionen har beviljats på grund av ett skadefall eller en trafikskada som inträffat under tiden med partiell förtida ålderspension, innan pensionstagaren har uppnått sin lägsta ålder för ålderspension. (17.12.2020/1149)

Familjepensionens belopp justeras, om pensionstagaren beviljas familjepension som motsvarar en primär förmån eller familjepension enligt arbetspensionslagarna och från familjepension enligt denna lag har avdragits en primär förmån.

Pensionen justeras från den tidpunkt då en förmån som avses i 1 mom. beviljas eller från den tidpunkt då beloppet av förmånen eller en pension enligt denna lag ändras. Om pensionstagaren beviljas en i 86 § 1 mom. avsedd förmån från utlandet eller en sådan förmåns belopp ändras, justeras pensionsbeloppet från ingången av kalendermånaden efter den under vilken pensionsanstalten får kännedom om att en dylik förmån beviljas eller ändras.

Pensionsbeloppet justeras inte, om den primära förmånen beviljas eller dess belopp ändras för högst fyra månader från det att förmånen började eller ändrades.

Om nytt avgörande av ett ärende med anledning av retroaktivt beviljad primär förmån eller annan pension se 136 a §.

Regressrätt

Pension enligt denna lag kan beviljas utan avdrag till dess beloppet av den primära förmånen är slutligt fastställt. Pensionstagarens rätt till den primära förmånen övergår på pensionsanstalten till den del förmånen hade minskat pensionen.

Pensionsanstalten har rätt att av den som är ersättningsskyldig enligt enligt lagen om ansvar i spårtrafik (113/1999) få tillbaka invalidpension, familjepension och rehabiliteringsförmån som pensionsanstalten betalat, om företagarens arbetsoförmåga eller förmånslåtarens död orsakas av ett skadefall som ska ersättas enligt lagen om ansvar i spårtrafik. Pensionsanstalten har rätt till ersättning till högst det belopp som den som lidit skada eller förmånstagaren är berättigad till enligt lagen om ansvar i spårtrafik. (29.1.2016/72)

Om invalidpension, familjepension eller rehabiliteringsförmån beviljas för samma tid för vilken det har betalats ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om ansvar i spårtrafik, betalas företagaren invalidpension, familjepension eller rehabiliteringsförmån för denna tid endast till den del pensionen eller förmånen i fråga överstiger beloppet av ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om ansvar i spårtrafik. (30.12.2019/1469)

Pensionsanstalten har rätt att av Patientförsäkringscentralen få tillbaka invalidpension och rehabiliteringsförmån som pensionsanstalten betalat, om företagarens arbetsoförmåga orsakas av ett skadefall som ska ersättas enligt patientförsäkringslagen (948/2019). Pensionsanstalten har rätt till ersättning till högst det belopp som den som lidit skada är berättigad till enligt patientförsäkringslagen. (17.12.2020/1149)

Om invalidpension eller rehabiliteringsförmån beviljas för samma tid för vilken det har betalats ersättning för inkomstbortfall enligt patientförsäkringslagen, betalas till företagaren invalidpension eller rehabiliteringsförmån för denna tid endast till den del pensionen eller förmånen i fråga överstiger beloppet av ersättning för inkomstbortfall enligt patientförsäkringslagen. (17.12.2020/1149)

Beaktande av förändringar i löne- och prisnivån

Justering av inkomstgränser, belopp, den årliga arbetsinkomsten och den totala arbetsinkomsten med en lönekoefficient (20.12.2022/1157)

De inkomstgränser, belopp och gränsbelopp som avses i denna lag samt den årliga arbetsinkomst som pensionsanstalten fastställer för företagaren justeras årligen vid ingången av januari med den lönekoefficient som avses i 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare. Vid beräkningen av en pension justeras de totala arbetsinkomsterna med lönekoefficienten till nivån under det år då pensionen börjar. Vid beräkningen av annan pension som betalas ut efter partiell förtida ålderspension eller av den senare andelen av partiell förtida ålderspension justeras dessutom den ännu obeviljade pensionsandelen av grunden för den partiella förtida ålderspensionen med lönekoefficienten till nivån under det år då pensionen börjar. (20.12.2022/1157)

Inkomstgränserna, beloppen och gränsbeloppen enligt denna lag motsvarar värdet ett (1,000) år 2004 för den lönekoefficient som avses i 1 mom.

Indexjustering av pensionerna

En löpande pension justeras årligen från ingången av januari med det arbetspensionsindex som avses i 98 § i lagen om pension för arbetstagare.

Ansökan om pension och beslut

Pensionsansökan

Företagaren ska ansöka om pension hos pensionsanstalten genom en ansökan vars innehåll har fastställts av Pensionsskyddscentralen och med uppgifter som är nödvändiga för avgörandet av pensionsärendet. Om pensionsanstalten redan har de uppgifter som behövs för att avgöra pensionsärendet, kan pensionsanstalten avgöra ärendet också utifrån en ansökan av annat slag från företagaren. Till ansökan ska fogas den utredning som behövs för att pensionsärendet ska kunna avgöras. (30.12.2019/1469)

Om en företagare har rätt till rehabilitering enligt 22 §, ska pensionsanstalten utan ansökan om rehabilitering och på basis av 33 § i samband med handläggningen av ansökan om invalidpension eller på basis av 50 j § i samband med handläggningen av ansökan om arbetslivspension ge ett förhandsbeslut om arbetspensionsrehabilitering. (29.1.2016/72)

Närmare bestämmelser om ansökan om pension utfärdas genom förordning av statsrådet. (30.12.2019/1469)

Utredning av hälsotillståndet hos den som ansöker om invalidpension

Den som ansöker om invalidpension skall tillställa pensionsanstalten ett läkarutlåtande om sitt hälsotillstånd. Utlåtandet skall innehålla en vård- eller rehabiliteringsplan. Pensionsanstalten kan dock godkänna också ett läkarutlåtande av annat slag eller en motsvarande utredning. Pensionsanstalten kan också på egen bekostnad inhämta ett läkarutlåtande, om sökanden vårdas på sjukhus eller om det finns något annat särskilt skäl därtill.

Den som ansöker om invalidpension är, om han eller hon åläggs därtill av pensionsanstalten, skyldig att för utredning av nedsättningen i arbetsförmågan låta sig undersökas hos en av pensionsanstalten namngiven legitimerad läkare eller på en rehabiliteringsanstalt eller en undersökningsinrättning som anvisas av pensionsanstalten. Om sökanden utan godtagbart skäl vägrar låta sig undersökas, får pensionsansökan avgöras med stöd av sådan utredning som pensionsanstalten har tillgång till.

Pensionsanstalten är skyldig att ersätta den som ansöker om invalidpension för skäliga kostnader för den undersökning som avses i 2 mom. och för eventuella resor.

(29.1.2016/72) Utredningar vid ansökan om arbetslivspension

Den som ansöker om arbetslivspension ska till pensionsanstalten lämna in ett utlåtande av företagshälsovården som innehåller

1) en beskrivning av innehållet i den sökandes nuvarande arbete och en bedömning av hur ansträngande och slitsamt arbetet är enligt 50 b § och av kravet på arbetsförmåga,

2) ett utlåtande av en företagsläkare om den sökandes hälsotillstånd och arbetsförmåga,

3) en bedömning av den sökandes möjligheter som avses i 50 a § 1 mom. 3 punkten att fortsätta i arbetet, och

4) en beskrivning av innehållet i den sökandes tidigare arbeten och en bedömning av hur ansträngande och slitsamma dessa arbeten var enligt 50 b §, om en redogörelse för den sökandes arbetshistorik finns tillgänglig.

Den som ansöker om arbetslivspension ska till pensionsanstalten dessutom lämna in en redogörelse för innehållet i företagararbetet.

Om ett utlåtande av företagshälsovården inte kan fås eller de inlämnade utlåtandena inte är tillräckliga för att avgöra pensionsärendet, kan pensionsanstalten godkänna någon annan redogörelse som motsvarar dessa utlåtanden. I så fall ska den sökande till pensionsanstalten lämna en sådan redogörelse för sitt hälsotillstånd, sin arbetsförmåga, tiden i arbetslivet eller innehållet i arbetet som behövs för att avgöra ansökan.

Den som ansöker om arbetslivspension är, om han eller hon åläggs därtill av pensionsanstalten, skyldig att för utredning av nedsättningen i arbetsförmågan eller för anskaffning av ett sådant utlåtande som föreskrivs i denna paragraf låta undersöka sig hos en av pensionsanstalten namngiven legitimerad läkare eller på en rehabiliteringsanstalt eller en undersökningsinrättning som anvisas av pensionsanstalten. Om den sökande utan godtagbart skäl vägrar låta sig undersökas, får pensionsansökan avgöras med stöd av sådan utredning som pensionsanstalten har tillgång till.

Pensionsanstalten är skyldig att ersätta den som ansöker om arbetslivspension för skäliga kostnader för den undersökning som avses i 4 mom. och för eventuella resor.

Ansökan om pension på en företagares vägnar

Om en företagare på grund av ålder, skada, sjukdom eller av någon annan orsak är oförmögen att själv ansöka om pension eller att i övrigt sköta sina pensionsärenden och saknar en intressebevakare, kan en av pensionsanstalten godkänd nära anhörig till företagaren eller en person som har skött företagaren, på företagarens vägnar ansöka om pension och även i övrigt föra företagarens talan i ärenden som gäller pension enligt denna lag.

Anhängiggörande av pensionsansökan

En pensionsansökan anses vara gjord den dag den inkommit till en pensionsanstalt som avses i arbetspensionslagarna eller till Pensionsskyddscentralen eller till ett ombud som en pensionsanstalt eller Pensionsskyddscentralen har bemyndigat för ändamålet.

Beslutsfattande och delgivning av beslut

Rätten till pension enligt denna lag och pensionsbeloppet avgörs genom beslut av pensionsanstalten. Den behöriga pensionsanstalten skall avgöra pensionsansökan utan dröjsmål efter att den har fått nödvändiga upplysningar.

Den behöriga pensionsanstalten kan meddela ett interimistiskt beslut om beviljande av pension för den tid som behandlingen av ärendet pågår tills ett slutligt beslut har getts i saken. Ändring får inte sökas i det interimistiska beslutet. (22.12.2011/1431)

Pensionsanstalten och Pensionsskyddscentralen delger sitt beslut genom att sända det per brev till mottagaren under den adress som han eller hon uppgett.

Närmare bestämmelser om maskinellt undertecknande av pensionsanstaltens och Pensionsskyddscentralens beslut utfärdas genom förordning av statsrådet.

(7.11.2014/871) Motivering av beslut

I fråga om motivering av pensionsanstaltens beslut tillämpas det som föreskrivs i 45 § i förvaltningslagen (434/2003). Om pensionsanstalten avslår förmånsansökan helt eller delvis och beslutet till centrala delar grundar sig på medicinska omständigheter, ska motiveringen till beslutet innehålla de omständigheter som i huvudsak har inverkat på bedömningen och de slutsatser som dragits utifrån dessa omständigheter.

Pensionsanstaltens beslut om fastställande av arbetsinkomst ska innehålla de uppgifter som använts som grund för fastställandet av arbetsinkomsten. På beslut som gäller fastställande av arbetsinkomst tillämpas inte 45 § 2 mom. 4 punkten i förvaltningslagen. (20.12.2022/1157)

(14.8.2009/636) Behörig pensionsanstalt

Den behöriga pensionsanstalten enligt denna lag och dess uppgifter bestäms på det sätt som i 106, 107, 107 a, 107 b och 108–111 § i lagen om pension för arbetstagare föreskrivs om avgörande pensionsanstalt inom den privata sektorn och sista pensionsanstalt.

Utbetalning av pension, dröjsmålsförhöjning och återkrav

Utbetalning av pension

Pensionen betalas till pensionstagaren, om inte något annat bestäms i detta kapitel eller i någon annan lag. (30.12.2008/1099)

Pensionen betalas månatligen så att pensionen på den dag som anges i pensionsbeslutet står att lyftas från ett av pensionstagaren uppgivet konto i ett penninginstitut som är verksamt i Finland. Pensionen kan även betalas till pensionstagarens konto utomlands.

Inledande, upphörande, avbrytande och indragning av utbetalning

Pension betalas, om inte något annat följer av bestämmelserna i 3 kap., från ingången av kalendermånaden efter den under vilken rätten till pension uppkommit. Pension utbetalas till utgången av den kalendermånad under vilken rätten till pension har upphört.

Om pensionsanstalten har skäl att misstänka att pensionstagaren inte längre uppfyller villkoren för erhållande av pension, kan pensionsanstalten avbryta utbetalningen av pensionen. En förutsättning är att pensionsanstalten har krävt en utredning av pensionstagaren om omständigheter i anslutning till pensionsbeloppet eller pensionsrätten, men pensionstagaren inte presenterar någon sådan utredning inom en skälig tid som pensionsanstalten anger.

Om det inte kan läggas fram utredning om pensionstagarens död, men det är sannolikt att pensionstagaren har avlidit genom drunkning, genom någon annan olycka eller av någon annan därmed jämförbar orsak, drar pensionsanstalten in pensionen från ingången av den månad som följer efter den dag som pensionsanstalten, utifrån den anmälan om försvunnen person som gjorts till polisen eller utifrån annan motsvarande utredning, bedömer vara pensionstagarens sannolika dödsdag. (19.11.2021/1007)

Om familjepension har beviljats med stöd av denna lag och det senare framkommer att förmånslåtaren lever, dras familjepensionen in från ingången av den månad som följer efter erhållandet av utredningen. (19.11.2021/1007)

Pension som engångsbelopp

Om beloppet av en ålderspension, familjepension eller full invalidpension före avdraget för en primär förmån understiger 20 euro per månad, kan pensionsanstalten betala ut pensionen som ett engångsbelopp.

Om beloppet av den pension som avses i 1 mom. är minst 20 euro, men högst 50 euro per månad, kan pensionsanstalten betala ut pensionen som ett engångsbelopp, om pensionstagaren har underrättats om att pensionen betalas ut som ett engångsbelopp och om pensionstagaren inte har motsatt sig detta inom en skälig tid som pensionsanstalten anger.

Engångsbeloppet av invalidpension som beviljats tills vidare innehåller även den ålderspension som skall beviljas därefter.

När invalidpension betalas som ett engångsbelopp, betalas den retroaktiva pensionen inte till sjukförsäkringsfonden.

När pension betalas enligt arrangemanget med sista pensionsanstalt med en beslutssammanställning som avses i 107 § i lagen om pension för arbetstagare, avses med det pensionsbelopp som åsyftas i 1 och 2 mom. det sammanlagda beloppet av de pensioner som ingår i beslutssammanställningen.

Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar genom förordning bestämmelser om koefficienterna för engångsbelopp, vilka skall fastställas enligt försäkringsmatematiska grunder.

Se SHMf om koefficienter för engångsbelopp av pensioner 1095/2021.

Dröjsmålsförhöjning

Försenas utbetalningen av pension som avses i denna lag, skall pensionsanstalten betala den försenade pensionen förhöjd för dröjsmålstiden. Förhöjningen per år följer den räntefot som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982). Skyldigheten att betala pensionen förhöjd gäller även de pensioner som pensionsanstalten betalar i egenskap av sista pensionsanstalt.

Skyldigheten att betala pensionen förhöjd enligt 1 mom. gäller inte den del av pensionen som betalas ut till en annan försäkrings- eller pensionsanstalt som bedriver lagstadgad försäkringsverksamhet eller till Folkpensionsanstalten eller en arbetslöshetskassa på grund av dessas regressanspråk.

Dröjsmålsförhöjning som understiger 5,39 euro betalas inte.

Tid för vilken dröjsmålsförhöjning beräknas

Förhöjning av pension räknas ut för varje dag av dröjsmålstiden, dock inte för tiden innan tre månader förflutit från utgången av den kalendermånad under vilken företagaren hos pensionsanstalten framställt sina anspråk samt en sådan utredning om pensionens grund som skäligen kan krävas av honom eller henne med beaktande även av pensionsanstaltens möjligheter att inhämta utredning. Dröjsmålsförhöjningen räknas från förfallodagen för en sådan pensionspost som senare skall betalas med stöd av samma beslut.

Försenas utbetalningen av pension av en orsak som beror på pensionstagaren, är pensionsanstalten inte skyldig att betala pensionen förhöjd för längre tid än från den dag pensionsanstalten har fått kännedom om att hindret inte längre föreligger.

Om utbetalningen av pensionen fördröjs till följd av en bestämmelse i lag eller avbrott i betalningsförmedlingen eller något annat liknande allmänt hinder, är pensionsanstalten inte skyldig att betala pensionen förhöjd för den dröjsmålstid som ett dylikt hinder orsakat.

Avdrag av utestående arbetspensionsförsäkringsavgifter från pension

Pensionstagarens utestående arbetspensionsförsäkringsavgifter enligt denna lag kan inklusive dröjsmålsränta dras av från den pension som pensionstagaren har tjänat in av i denna lag avsedd företagarverksamhet samt från pension för återstående tid enligt denna lag. (19.12.2018/1270)

Arbetspensionsförsäkringsavgifter tas inte ut på den del av pensionen som skall erläggas till sjukförsäkringsfonden. På annan del av pension kan arbetspensionsförsäkringsavgifter utan pensionstagarens samtycke uppbäras till ett belopp som är högst en tredjedel av beloppet av den utgående pensionen enligt 1 mom. Denna begränsning gäller dock inte pension som betalas som engångsbelopp.

Avdrag på pension till följd av indrivning av arbetspensionsförsäkringsavgifter anses alltid gälla den äldsta indrivbara och ännu inte betalda arbetspensionsförsäkringsavgiften.

(21.12.2016/1250) Betalning av rehabiliteringsförmån till arbetsgivaren

Om en företagare som får rehabiliteringspenning eller invalidpension och därtill anslutet rehabiliteringstillägg enligt denna lag är i sådan arbetsprövning eller arbetsträning för vilken han eller hon får lön av arbetsgivaren, betalas rehabiliteringspenningen eller invalidpensionen och därtill anslutet rehabiliteringstillägg för denna tid på ansökan till arbetsgivaren till högst det belopp som utbetalats i lön för samma tid.

Om en företagare som får rehabiliteringspenning eller invalidpension och därtill anslutet rehabiliteringstillägg enligt denna lag är i sådan arbetsprövning eller arbetsträning för vilken han eller hon får lön eller motsvarande ersättning av arbetsgivaren för den tid under vilken företagaren i syfte att förhindra att en smittsam sjukdom sprids har förordnats att bli borta från sitt förvärvsarbete, att isoleras eller att hållas i karantän, betalas pensionen för denna tid på ansökan till arbetsgivaren till högst det belopp som har betalats i lön eller motsvarande ersättning för samma tid.

Rehabiliteringspenningen, invalidpensionen eller rehabiliteringstillägget betalas inte till arbetsgivaren till den del betalning med stöd av 104 § i denna lag samt 118 § i lagen om pension för arbetstagare ska ske till sjukförsäkringsfonden och inte heller när arbetsgivaren med stöd av någon annan lag har fått ersättning för den lön som denne betalat.

Betalning av pension till annan än företagaren

På pension enligt denna lag tillämpas vad lagen om pension för arbetstagare föreskriver i

1) 118 § om betalning av pension och rehabiliteringsförmån till sjukförsäkringsfonden,

2) 119 § om betalning av pension till ett välfärdsområde, (8.7.2022/573)

3) 120 § om betalning av pension till Folkpensionsanstalten eller en arbetslöshetskassa, och

4) 122 § om betalning av pension till ett välfärdsområde på basis av samtycke. (8.7.2022/573)

Härvid likställs en företagare med arbetstagare enligt nämnda bestämmelser.

Tidsfristen för framställande av betalningsyrkande bestäms enligt 121 § i lagen om pension för arbetstagare och utbetalningsordningen för pension enligt 123 § i nämnda lag.

Överföring eller pantsättning av pension

Pension får inte överföras på någon annan. Ett avtal som avser pantsättning av pension är ogiltigt.

Kostnadsersättning som betalas på grundval av denna lag får inte mätas ut.

Preskription av pension

Rätten att få pension preskriberas fem år efter den dag då pensionen borde ha utbetalats, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Från avbrytandet av preskriptionen börjar en ny fem år lång preskriptionstid löpa. Preskriptionen avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § i lagen om preskription av skulder (728/2003). Preskriptionstiden kan förlängas på det sätt som anges i 11 § 3 mom. i lagen om preskription av skulder.

Återkrav av pension som betalats utan grund

Om pension har betalats till ett större belopp än vad mottagaren har rätt till, skall pensionsanstalten återkräva den pension som betalas utan grund.

Pensionsanstalten kan helt eller delvis avstå från att återkräva en pension som betalats utan grund, om detta anses skäligt och betalningen av pensionen inte kan anses ha berott på pensionstagarens eller dennes företrädares svikliga förfarande. Pensionsanstalten kan avstå från att återkräva en pension som betalats utan grund även då det belopp som skall återkrävas är ringa.

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas också om en pensionsanstalt i egenskap av avgörande pensionsanstalt inom den privata sektorn eller sista pensionsanstalt utan grund har betalat ut pension enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn. Om den sista pensionsanstalten utan grund har betalat ut pension enligt pensionslagen för den offentliga sektorn, fattas återkravsbeslutet av Keva enligt vad som föreskrivs om återkrav i pensionslagen för den offentliga sektorn. Den sista pensionsanstalten ger en beslutssammanställning över de pensioner som ska återkrävas och återkräver beloppet. (29.1.2016/72)

Beslut om återkrav av en pension som betalats utan grund skall fattas inom fem år räknat från den dag pensionen betalades ut. En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § i lagen om preskription av skulder. Från avbrytandet av preskriptionen börjar en ny fem år lång preskriptionstid löpa. Preskriptionstiden på fem år kan förlängas på det sätt som anges i 11 § 3 mom. i lagen om preskription av skulder.

Om pensionsanstalten till pensionstagarens konto i ett penninginstitut utan grund har betalat ut sådan pension eller annan förmån som hänför sig till tiden efter den månad då pensionstagaren avled, har pensionsanstalten rätt att av penninginstitutet få återbetalning utan dödsboets samtycke och utan återkravsbeslut. (21.12.2016/1250)

Kvittning av pension som betalats utan grund

En pensionsanstalt kan också återkräva pension som den betalat utan grund genom kvittning mot framtida pensionsposter. Från den pensionspost som i varje enskilt fall skall utbetalas får dock inte utan pensionstagarens medgivande dras av mer än en sjättedel av den del av pensionsposten som återstår då på denna verkställts förskottsinnehållning enligt lagen om förskottsuppbörd (1118/1996).

Om den sista pensionsanstalten sköter återkravet genom kvittning, skall såsom den pensionspost som avses i 1 mom. betraktas det sammanlagda beloppet av de pensionsposter som den sista pensionsanstalten skall betala.

(9.12.2022/1030) Återkrav av rehabiliteringspenning som Folkpensionsanstalten beviljat retroaktivt

Om en företagare retroaktivt beviljas rehabiliteringspenning på grundval av yrkesinriktad rehabilitering enligt 6 § i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner för samma tid som den för vilken företagaren har fått rehabiliteringspenning eller invalidpension och därtill anslutet rehabiliteringstillägg enligt denna lag, har pensionsanstalten rätt att av Folkpensionsanstalten återkräva den rehabiliteringspenning som Folkpensionsanstalten betalar retroaktivt till den del den motsvarar beloppet av den rehabiliteringspenning eller invalidpension och därtill anslutna rehabiliteringstillägg som har betalats för samma tid. Rätt till återkrav föreligger dock inte, om den rehabiliteringsförmån som arbetspensionsanstalten betalat dras av från den rehabiliteringspenning som Folkpensionsanstalten betalar.

BESTÄMMELSER OM FÖRSÄKRING, ÄNDRINGSSÖKANDE OCH FÖRDELNING AV KOSTNADER

Ordnande av pensionsskydd och bestämmelser om arbetspensionsförsäkringsavgifterna

Ordnande av pensionsskydd

Att teckna försäkring

En företagare är skyldig att teckna i 1 § avsedd försäkring inom sex månader från det att en i denna lag avsedd företagarverksamhet inleddes.

Försäkringen skall bestämmas att gälla all i denna lag avsedd företagarverksamhet som företagaren bedriver.

Försäkringsavtal

Genom godkännande av försäkringsansökan uppstår ett försäkringsavtal mellan arbetspensionsförsäkringsbolaget och företagaren. Närmare föreskrifter om verkställigheten av försäkringen meddelas i de av social- och hälsovårdsministeriet fastställda försäkringsvillkoren eller i de av Försäkringsinspektionen fastställda stadgarna för en pensionskassa.

Givande och avslutande av försäkring

Om en företagare är försäkringsskyldig enligt denna lag skall ett arbetspensionsförsäkringsbolag ge och upprätthålla en försäkring som sökts hos bolaget.

Försäkringen börjar räknat från den tidpunkt företagarverksamheten enligt denna lag började. Försäkring ges inte retroaktivt för längre tid än för det pågående kalenderåret och de tre närmast föregående kalenderåren. Har försäkringsskyldigheten försummats för tid som föregår denna tid är rätten till pension enligt denna lag till denna del förverkad.

Försäkringen upphör att gälla om det på basis av företagarens meddelande eller någon annan utredning framgår att företagaren har upphört med sin i denna lag avsedda företagarverksamhet eller om han eller hon i övrigt inte längre är försäkringsskyldig. Efter att ha fått utredning kan pensionsanstalten avsluta försäkringen retroaktivt från den tidpunkt vid vilken villkoren för försäkring inte längre uppfylldes.

Företagaren kan avsluta sin försäkring genom att skriftligen säga upp den senast tre månader innan försäkringen upphör på det sätt som närmare bestäms i försäkringsvillkoren eller pensionskassans stadgar. Försäkringsavtalet kan dock inte upphöra på grund av uppsägning förrän minst ett år har gått från att försäkringen trädde i kraft. En uppsägning av försäkringen befriar inte företagaren från försäkringsskyldighet enligt denna lag.

Pensionsanstalten kan avsluta försäkringen om den inte kan indriva arbetspensionsförsäkringsavgifter av företagaren på grund av att en myndighet har konstaterat att företagaren är okänd. Ett överklagbart beslut ges om avslutandet av försäkringen.

(20.12.2022/1157) Arbetsinkomstens belopp och fastställande av arbetsinkomsten

När försäkringen börjar fastställer pensionsanstalten en årlig arbetsinkomst för företagaren som motsvarar hans eller hennes arbetsinsats. Arbetsinkomsten är den lön som skäligen bör betalas, om en person med motsvarande yrkesskicklighet avlönas att utföra hans eller hennes i denna lag avsedda företagarverksamhet, eller den ersättning som annars kan anses i genomsnitt motsvara nämnda arbete.

Arbetsinkomsten fastställs utifrån en samlad bedömning. När pensionsanstalten fastställer arbetsinkomsten betraktar den som ovan avsedd lön och ersättning medianlönen för dem som arbetar heltid i den aktuella branschen inom den privata sektorn och beaktar också andra uppgifter som beskriver storleken på företagarens arbetsinsats, företagarverksamhetens omfattning, företagarens yrkesskicklighet och värdet av företagarens arbetsinsats.

Om försäkringen börjar därför att försäkringen har överförts till en annan pensionsanstalt, kan arbetsinkomsten inte utan särskild skäl fastställas på en nivå som avviker från den tidigare nivån. Bedriver företagaren flera företagsverksamheter fastställs företagarens arbetsinkomst utifrån den arbetsinsats som totalt åtgår till dessa verksamheter. Den årliga arbetsinkomsten fastställs inte till ett högre belopp än 125 000 euro.

(20.12.2022/1157) Ändring och justering av arbetsinkomsten

Arbetsinkomsten får inte ändras retroaktivt. Arbetsinkomsten får dock ändras retroaktivt om företagaren beviljas invalidpension. Den arbetsinkomst som svarar mot företagarens i denna lag avsedda företagarverksamhet fastställs då som företagarens arbetsinkomst räknat från pensionsfallet.

Pensionsanstalten ska justera den arbetsinkomst som tidigare fastställts för företagaren vart tredje år genom att ge företagaren ett skriftligt förslag till ny arbetsinkomst på grundval av de i 112 § 2 mom. avsedda uppgifter som pensionsanstalten har till sitt förfogande. Efter att ha fått förslaget kan företagaren lämna pensionsanstalten tilläggsuppgifter om omständigheter som påverkar det ekonomiska värdet av hans eller hennes arbetsinsats, varvid pensionsanstalten ska bedöma om de nya uppgifter som företagaren har gett påverkar arbetsinkomsten. Om företagaren inte svarar på förslaget om arbetsinkomsten inom 2 veckor från det att han eller hon fick del av förslaget och ingen annan information som påverkar beräkningen av arbetsinkomsten framkommer, fastställer pensionsanstalten den nya arbetsinkomsten enligt det förslag som lämnats till företagaren från ingången av den andra månaden efter den då justeringen inleddes.

Pensionsanstalten kan också justera arbetsinkomsten genom ett villkorligt beslut, som träder i kraft om företagaren inte svarar på det förslag som getts om arbetsinkomsten inom 2 veckor från det att han eller hon fick del av det villkorliga beslutet. Besvärstiden börjar löpa från den dag det villkorliga beslutet träder i kraft. Det villkorliga beslutet förfaller, om företagaren svarar på förslaget om arbetsinkomsten inom 2 veckor från det att han eller hon fick del av det villkorliga beslutet. Om den arbetsinkomst som fastställs för företagaren i samband med en justering skulle ändras med högst 5 procent ger pensionsanstalten inget förslag till ny arbetsinkomst.

Företagarens årliga arbetsinkomst kan också justeras på ansökan av företagaren eller på pensionsanstaltens initiativ, om det av någon annan orsak sker väsentliga förändringar i de omständigheter som påverkar arbetsinkomsten.

Försäkring när företagaren inte uppfyller nedre gränsen för försäkring eller får ålderspension

En företagare vars arbetsinkomst är mindre än 5 504,14 euro per år, men som annars uppfyller villkoren enligt denna lag, har rätt att på ansökan och på de villkor som fastställs av social- och hälsovårdsministeriet få i denna lag avsedd försäkring.

En person som får ålderspension enligt arbetspensionslagarna och som annars uppfyller villkoren enligt denna lag och samtidigt bedriver i denna lag avsedd företagarverksamhet har rätt att på ansökan få försäkring som avses i 1 mom.

En försäkring som avses i 1 och 2 mom. beviljas inte retroaktivt.

Arbetspensionsförsäkringsavgifterna

(29.1.2016/72) Arbetspensionsförsäkringsavgift

För finansiering av pensionsskyddet enligt denna lag är företagaren skyldig att betala en arbetspensionsförsäkringsavgift som räknas ut på basis av arbetsinkomsten.

Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar årligen genom förordning bestämmelser om den procentsats för arbetspensionsförsäkringsavgiften, som kan uppskattas motsvara den genomsnittliga, i procent av lönerna uttryckta arbetspensionsförsäkringsavgiften för försäkring enligt lagen om pension för arbetstagare.

Den del av arbetspensionsförsäkringsavgiften som ingår i försäkringsavgiften och som tas ut för kostnader till följd av en pensionsanstalts konkurs bestäms i enlighet med de grunder som social- och hälsovårdsministeriet fastställt med stöd av 181 § i lagen om pension för arbetstagare.

På framställning av pensionsanstalten fastställer social- och hälsovårdsministeriet närmare beräkningsgrunder för arbetspensionsförsäkringsavgiften.

År 2024 är den procentsats för företagares arbetspensionsförsäkringsavgift 24,10, se SHMf om procentsatser för företagarens arbetspensionsförsäkringsavgift och basprocentsatser för lantbruksföretagarens arbetspensionsförsäkringsavgift år 2024 1009/2023 samt SHMf om procentsatser för företagarens arbetspensionsförsäkringsavgift och basprocentsatser för lantbruksföretagarens arbetspensionsförsäkringsavgift år 2023 882/2022.

(16.11.2012/623) Nedsatt avgift för nyetablerad företagare

Procentsatsen för företagarens arbetspensionsförsäkringsavgift är 78 procent av det i 114 § avsedda procenttalet under de första 48 månaderna av den första i denna lag avsedda företagarverksamheten. Om den första företagarverksamheten pågår en kortare tid än 48 månader, beräknas arbetspensionsförsäkringsavgiften på företagarens begäran enligt den nedsatta procentsatsen för den tid som återstår av de 48 månaderna också i en andra företagarverksamhetsperiod som omfattas av denna lag.

Om företagaren är tvångsförsäkrad enligt 143 § har han eller hon inte rätt till nedsatt avgift för nyetablerad företagare.

Tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgift och nedsatt arbetspensionsförsäkringsavgift

Företagaren kan under kalenderåret betala en tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgift som är minst 10 procent av arbetspensionsförsäkringsavgiften enligt 114 § och högst lika stor som där nämnda arbetspensionsförsäkringsavgift. Tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgiften och nämnda arbetspensionsförsäkringsavgift får dock inte tillsammans överstiga det belopp som motsvarar arbetspensionsförsäkringsavgiften för en årlig arbetsinkomst på 125 000,00 euro.

Företagaren kan under kalenderåret även betala en nedsatt arbetspensionsförsäkringsavgift. I så fall är arbetspensionsförsäkringsavgiften minst 10 procent och högst 20 procent lägre än arbetspensionsförsäkringsavgiften enligt 114 §. Arbetspensionsförsäkringsavgiften får dock inte vara lägre en det belopp som motsvarar arbetspensionsförsäkringsavgiften för en årlig arbetsinkomst på 5 504,14 euro. De år under vilka nedsatta arbetspensionsförsäkringsavgifter betalas får uppgå till högst tre under varje berörd period av sju på varandra följande kalenderår.

Företagaren kan betala tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgift eller nedsatt arbetspensionsförsäkringsavgift en gång under samma kalenderår.

Om företagaren betalar tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgift eller nedsatt arbetspensionsförsäkringsavgift skall han eller hon skriftligen underrätta pensionsanstalten om detta inom det kalenderår som ändringen av arbetspensionsförsäkringsavgiften gäller.

(29.1.2016/72) Situationer då företagaren inte har rätt att betala tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgift eller nedsatt arbetspensionsförsäkringsavgift

Företagaren har inte rätt att betala tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgift eller nedsatt arbetspensionsförsäkringsavgift om

1) han eller hon får pension enligt arbetspensionslagarna,

2) han eller hon har obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter enligt denna lag,

3) hans eller hennes försäkring enligt denna lag inte fortsätter i samma pensionsanstalt under hela kalenderåret, eller

4) han eller hon under det nämnda kalenderåret har rätt till nedsatt avgift för nyetablerad företagare enligt 115 §.

Företagarens ansvar för arbetspensionsförsäkringsavgifterna

Företagaren svarar personligen för i denna lag avsedd arbetspensionsförsäkringsavgift.

En företagare svarar såsom för egen skuld för i hans eller hennes företag arbetande familjemedlemmars arbetspensionsförsäkringsavgifter enligt denna lag. Om företagarverksamhet som avses i denna lag bedrivs i form av en sammanslutning eller ett samfund, svarar sammanslutningen eller samfundet för sina delägares på nämnda verksamhet grundade arbetspensionsförsäkringsavgifter såsom för egen skuld.

Pensionsanstalten skall på begäran lämna personer, sammanslutningar och samfund som avses i 2 mom. de uppgifter som inverkar på ansvaret enligt 2 mom.

Preskription av arbetspensionsförsäkringsavgifter

Arbetspensionsförsäkringsavgiften skall tas ut av företagaren eller av i 118 § 2 mom. avsedd annan betalningsskyldig senast inom de fem kalenderår som omedelbart följer efter det år under vilket avgiften har påförts. Om arbetspensionsförsäkringsavgiften inte har betalats inom nämnda tid preskriberas rätten att få avgiften.

Utsökning av arbetspensionsförsäkringsavgifter

En arbetspensionsförsäkringsavgift som med stöd av denna lag påförts av en pensionsanstalt är inklusive dröjsmålsränta direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivning av dessa fordringar finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). Bestämmelser om indrivning av fordringar finns dessutom i lagen om indrivning av fordringar (513/1999). (19.12.2018/1270)

Om företagaren söker ändring av ett beslut som getts med stöd av denna lag, kan pensionsanstalten avbryta uttaget av arbetspensionsförsäkringsavgiften tills ändringen har behandlats om besvärsinstansens avgörande kan inverka på arbetspensionsförsäkringsavgiften. Om företagaren ansöker om pension kan pensionsanstalten likaså avbryta uttaget till dess pensionsansökan har avgjorts, om avgörandet kan inverka på avgiften.

Preskription av återbetalning av arbetspensionsförsäkringsavgift som betalats utan grund

Återbetalningen av en arbetspensionsförsäkringsavgift som betalats utan grund preskriberas fem år från den dag då avgiften betalades, om preskriptionen inte avbrutits innan dess. Preskriptionen avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § i lagen om preskription av skulder. Från avbrytandet av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid. Preskriptionstiden på fem år kan förlängas på det sätt som anges i 11 § 3 mom. i lagen om preskription av skulder.

(19.12.2018/1270) Försummelseavgift

En företagare som inte tecknar arbetspensionsförsäkring inom sex månader från det att försäkringsskyldigheten inträdde är skyldig att betala en försummelseavgift som är högst lika stor som arbetspensionsförsäkringsavgiften för försummelsetiden. När försummelseavgiften fastställs ska hänsyn tas till försummelsetidens längd, om försummelsen varit upprepad, om försummelsen varit uppsåtlig, arbetspensionsförsäkringsavgiften för försummelsetiden och arbetsinkomsterna för försummelsetiden.

Om pensionsanstalten anser att en företagare har försummat att ordna pensionsskydd enligt denna lag, ska pensionsanstalten hos Statskontoret göra en ansökan om påförande av försummelseavgift. Statskontoret avgör genom sitt beslut huruvida företagaren har försummat sin skyldighet att ordna pensionsskydd enligt denna lag och påför en försummelseavgift som ska betalas till den pensionsanstalt som ansökt om påförande av försummelseavgift. Pensionsanstalten svarar för att ta ut försummelseavgiften. Finansinspektionen meddelar pensionsanstalten närmare föreskrifter om hur pensionsanstalten ska behandla den inbetalda försummelseavgiften och de kostnader som hänför sig till den.

Pensionsanstalten kan avstå från att göra en ansökan enligt 2 mom., om försummelsen inte kan anses vara uppsåtlig och det uppskattade avgiftsbeloppet är högst 215,98 euro, eller om den som är skyldig att ordna pensionsskydd har visat genom sitt förfarande att den inte har haft för avsikt att försumma sin försäkringsskyldighet. Statskontoret avstår helt eller delvis från att påföra försummelseavgift, om försummelsen inte kan anses vara uppsåtlig och om det vore oskäligt att påföra avgiften med hänsyn till de omständigheter som nämns i 1 mom. eller av någon annan särskild orsak.

Vad som i denna lag föreskrivs om delgivning av beslut i 95 § 3 mom., avdrag av utestående arbetspensionsförsäkringsavgifter från pension i 102 § 1 mom., företagarens ansvar för arbetspensionsförsäkringsavgifterna i 118 § 1 mom., utsökning av arbetspensionsförsäkringsavgifter och avbrytande av uttag i 120 §, dröjsmålsränta på arbetspensionsförsäkringsavgift i 123 §, sökande av ändring i 124 §, tiden för sökande av ändring i 126 §, grundbesvär över debitering i 127 §, inlämnande av besvärsskrift i 128 §, rättelse av beslut i samband med att ändring söks i 129 §, överföring av besvär till besvärsinstans i 130 §, besvär som inkommit efter besvärstidens utgång i 131 §, verkställighet av beslut i 132 § 2 mom. och undanröjande av ett lagakraftvunnet beslut i 136 § tillämpas även på ärenden som gäller försummelseavgift.

Pensionsanstalten ska debitera en av Statskontoret påförd försummelseavgift utan dröjsmål efter att avgiftsbeslutet vunnit laga kraft. Pensionsanstalten ska ta ut försummelseavgiften inom de fem kalenderår som omedelbart följer på det år då avgiften debiterades, annars preskriberas rätten till avgiften.

(18.1.2013/44) Dröjsmålsränta på arbetspensionsförsäkringsavgift

Om företagaren har försummat att betala arbetspensionsförsäkringsavgiften har pensionsanstalten rätt att för dröjsmålstiden ta ut en årlig dröjsmålsränta enligt den räntefot som avses i 4 a § 1 mom. i räntelagen.

Ändringssökande

(30.12.2019/1469) Sökande av ändring

För sökande av ändring finns besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolen. Bestämmelser om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och nämndens medlemmar finns i lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (677/2005) och bestämmelser om försäkringsdomstolen i domstolslagen (673/2016) och lagen om rättegång i försäkringsdomstolen (677/2016).

Ändring i ett beslut som en pensionsanstalt eller Pensionsskyddscentralen har meddelat med stöd av denna lag får sökas hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden. Ändring i ett beslut som besvärsnämnden för arbetspensionsärenden har meddelat i ett besvärsärende får sökas genom besvär hos försäkringsdomstolen. Bestämmelser om ändringssökande finns i 10 kap. och i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).

(29.1.2016/72) Att söka ändring i den sista pensionsanstaltens beslutssammanställning

På en beslutssammanställning som en pensionsanstalt gett i egenskap av sista pensionsanstalt tillämpas vad som i detta kapitel föreskrivs om beslut. Om en pensionsanstalts beslut ingår i den beslutssammanställning som Keva har gett i egenskap av sista pensionsanstalt, söks ändring i beslutssammanställningen och behandlas besvärsärendet enligt vad som bestäms i pensionslagen för den offentliga sektorn.

Tid för sökande av ändring

Tiden för sökande av ändring är 30 dagar från den dag då parten har fått del av pensionsanstaltens, Pensionsskyddscentralens eller besvärsnämnden för arbetspensionsärendens beslut. En part anses ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den dag då beslutet postades under den adress som parten har uppgett, om det inte visas något annat i samband med att ändring söks.

Grundbesvär över debitering

En part får anföra grundbesvär över en debitering om han eller hon anser att en debitering, som med stöd av denna lag fastställts av en pensionsanstalt eller Pensionsskyddscentralen strider mot lag eller avtal. Grundbesvär skall anföras skriftligen hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden senast inom två år från ingången av året efter det år under vilket fordran fastställdes eller debiterades.

Om grundbesvär anförs med anledning av utmätning, gäller dessutom vad som i lagen om verkställighet av skatter och avgifter föreskrivs om grundbesvär. (7.12.2007/1166)

Inlämnande av besvärsskrift

En part skall lämna in besvärsskriften inom tiden för sökande av ändring till den pensionsanstalt som meddelat det överklagade beslutet. Om ändring söks i Pensionsskyddscentralens beslut skall besvärsskriften lämnas in till Pensionsskyddscentralen. En besvärsskrift som gäller ett beslut som meddelats av besvärsnämnden för arbetspensionsärenden skall lämnas till den pensionsanstalt som meddelat beslut i ärendet eller till Pensionsskyddscentralen.

Rättelse av beslut i samband med att ändring söks

Den pensionsanstalt som meddelat det överklagade beslutet eller Pensionsskyddscentralen undersöker om den själv kan rätta beslutet. Om pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen till alla delar godkänner de yrkanden som framställs i besvärsskriften, skall den ge ett rättelsebeslut i ärendet. Ändring i rättelsebeslutet får sökas på det sätt som föreskrivs i detta kapitel.

Den pensionsanstalt som har gett en beslutssammanställning i egenskap av sista pensionsanstalt ska innan ärendet behandlas begära ett utlåtande av Keva till den del besvären gäller pensionsskydd som sköts av Keva. Utlåtande begärs dock inte om besvären enbart gäller bedömning av arbetsförmågan. (29.1.2016/72)

Om samtliga pensionsanstalter vilkas beslut besvären gäller godkänner ändringssökandens yrkanden, ger den sista pensionsanstalten en ny, rättad beslutssammanställning. Den sista pensionsanstalten ger en ny, rättad beslutssammanställning även då besvären över beslutssammanställningen gäller enbart bedömning av arbetsförmågan och pensionsanstalten inom den privata sektorn i egenskap av sista pensionsanstalt godkänner de yrkanden som framställts i den besvärsskrift som tillställts den. I en på detta sätt rättad beslutssammanställning får ändring sökas enligt detta kapitel.

Om en pensionsanstalt, den sista pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen endast delvis rättar sitt tidigare beslut, skall den meddela ett interimistiskt beslut i ärendet. I det interimistiska beslutet får ändring inte sökas.

Överföring av besvär till besvärsinstans

Godkänner pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen inte ändringssökandens yrkanden till alla delar, skall den inom 30 dagar från besvärstidens utgång sända besvärsskriften och sitt utlåtande om besvären till besvärsnämnden för arbetspensionsärenden. Gäller besvären ett beslut som meddelats av besvärsnämnden för arbetspensionsärenden, skall pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen sända besvärsskriften och sitt utlåtande till försäkringsdomstolen inom den nämnda tiden.

Godkänner pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen de yrkanden som framställts i besvärsskriften helt eller delvis efter det att besvärsskriften har inlämnats till besvärsinstansen, kan pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen meddela ett interimistiskt beslut i ärendet. Besvärsinstansen skall utan dröjsmål underrättas om det interimistiska beslutet. I det interimistiska beslutet får ändring inte sökas.

Pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen kan avvika från den tidsfrist som avses i 1 mom., om inhämtandet av tilläggsutredning som krävs med anledning av besvären förutsätter detta. Ändringssökanden skall då utan dröjsmål underrättas om inhämtande av tilläggsutredning. Besvärsskriften och utlåtandet skall dock sändas till besvärsinstansen senast inom 60 dagar från besvärstidens utgång.

Om den pensionsanstalt som gett en beslutssammanställning i egenskap av sista pensionsanstalt har begärt ett i 129 § 2 mom. avsett utlåtande av Keva och den inte rättar sitt beslut i enlighet med ändringssökandens yrkande, ska pensionsanstalten inom 60 dagar från besvärstidens utgång till den besvärsinstans som avses i 1 mom. i denna paragraf lämna in besvärsskriften samt de utlåtanden som getts med anledning av den. (29.1.2016/72)

Besvär som inkommit efter besvärstidens utgång

Har besvär som anförs hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden eller försäkringsdomstolen kommit till pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen eller till besvärsnämnden för arbetspensionsärenden eller försäkringsdomstolen efter utgången av den tid som bestäms i 126 eller 127 §, kan besvären ändå tas upp till behandling, om det finns vägande orsaker till förseningen.

Verkställighet av beslut

En pensionsanstalts och Pensionsskyddscentralens beslut skall, trots att ändring har sökts, iakttas till dess ärendet har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut.

Ett lagakraftvunnet beslut av en pensionsanstalt, Pensionsskyddscentralen och besvärsnämnden för arbetspensionsärenden får verkställas såsom en lagakraftvunnen dom i tvistemål.

Rättelse av skriv- eller räknefel

Pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen skall rätta uppenbara skriv- eller räknefel eller andra jämförbara klara fel i sitt beslut. Ett fel får dock inte rättas, om rättelsen leder till ett resultat som är oskäligt för en part.

Rättelse av sakfel

Pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen kan undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt, om dess beslut grundar sig på klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag, eller om det har skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades.

Pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen får inte ändra sitt beslut eller undanröja det till en parts nackdel, om inte parten samtycker till detta.

(21.12.2016/1250) Rättelse av ett lagakraftvunnet beslut på basis av ny utredning

Om ny utredning framkommer i ett ärende efter det att pensionsanstaltens eller Pensionsskyddscentralens beslut vunnit laga kraft ska ärendet prövas på nytt. Pensionsanstalten kan då bevilja en förvägrad pension eller justera en redan beviljad pension till ett större belopp. Pensionsskyddscentralen kan på motsvarande sätt avgöra ett ärende som hör till dess uppgifter till en parts fördel. Även besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar ärenden som gäller ändringssökande. Ett sådant beslut får överklagas på det sätt som föreskrivs i 124–126 §.

Undanröjande av ett lagakraftvunnet beslut

Om ett lagakraftvunnet beslut som en pensionsanstalt meddelat med stöd av denna lag grundar sig på oriktig eller bristfällig utredning eller är uppenbart lagstridigt, kan besvärsnämnden för arbetspensionsärenden på yrkande av parten eller pensionsanstalten undanröja beslutet och förordna ny behandling av ärendet. Detsamma gäller på yrkande av parten eller Pensionsskyddscentralen i fråga om ett lagakraftvunnet beslut som Pensionsskyddscentralen meddelat med stöd av denna lag. Besvärsnämnden ska ge parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. I ett beslut av besvärsnämnden får ändring inte sökas genom besvär. (17.6.2011/679)

Om ett lagakraftvunnet beslut som besvärsnämnden för arbetspensionsärenden eller försäkringsdomstolen gett med stöd av denna lag grundar sig på oriktig eller bristfällig utredning eller är uppenbart lagstridigt, kan försäkringsdomstolen på yrkande av parten eller pensionsanstalten undanröja beslutet och förordna ny behandling av ärendet. Försäkringsdomstolen skall ge parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs.

Om pensionsanstalten yrkar på att ett beslut skall undanröjas, kan den avbryta utbetalningen av pensionen eller betala denna enligt sitt yrkande till dess ärendet har avgjorts på nytt.

Ansökan om undanröjande av ett beslut skall göras inom fem år från det att beslutet har vunnit laga kraft. Av särskilt vägande skäl kan ett beslut undanröjas på ansökan som gjorts även efter utgången av den föreskrivna tiden.

Delgivning av det hörande som avses i 1 och 2 mom. ska ske på det sätt som bestäms i 59 § i förvaltningslagen (434/2003). (17.6.2011/679)

(30.12.2019/1469) Nytt avgörande av ett ärende med anledning av retroaktivt beviljad primär förmån eller annan pension

Om pensionstagaren retroaktivt, efter det att beslutet har meddelats, har beviljats en primär förmån eller pension som avses i 87 § eller sådan pension som avses i 84 a § 1 och 2 mom., kan pensionsanstalten utan undanröjande av beslutet eller samtycke av part avgöra ärendet på nytt.

Villkoren och beräkningsgrunderna för en pensionsförsäkring samt fördelningen av kostnaderna mellan pensionsanstalterna

Villkoren och beräkningsgrunderna för en pensionsförsäkring

På villkoren och beräkningsgrunderna för en pensionsförsäkring enligt denna lag tillämpas vad lagen om pension för arbetstagare föreskriver i

1) 165 § om villkor för en pensionsförsäkring och föreskrifter för en pensionskassa,

2) 166 § 1 mom. om grunderna för beräkning av försäkringsavgifterna och ansvarsskulden,

3) 167 § om enhetlighet i fråga om villkor och beräkningsgrunder, och

4) 172 § om pensionsanstalternas samarbete i beredningen av försäkringsvillkor och beräkningsgrunder.

Premieansvar

De medel som behövs för ersättande av de kostnader som avses i 139 § 1 mom. skall tas upp som premieansvar i enlighet med de av social- och hälsovårdsministeriet fastställda beräkningsgrunderna. Till premieansvaret fogas

1) av arbetspensionsförsäkringsavgiften enligt denna lag den del som inte behövs för de enligt beräkningsgrunderna beräknade skäliga förvaltningskostnaderna eller för ansvaret för den del av pensionen som intjänats för oavlönad tid, och

2) ränteavkastningen i enlighet med beräkningsgrunderna.

Från ansvaret avdras pensionsanstaltens andel av kostnaderna enligt 139 § 1 mom.

Pensionsanstalternas ömsesidiga ansvar för pensioner och rehabiliteringskostnader

De pensionsanstalter som avses i 1 § 3 mom. svarar för de kostnader som orsakas av pensioner, rehabiliteringspenningar och andra förmåner enligt denna lag i förhållande till sitt premieansvar enligt 138 §. I dessa kostnader medräknas inte pensionsdelar som tjänats in för oavlönad tid. Som kostnad för en rehabiliteringspenning betraktas det totala beloppet av den rehabiliteringspenning som pensionsanstalten betalat. (29.1.2016/72)

När premieansvaret bestäms beaktas inte obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter som

1) har lämnats till indrivning i utsökningsväg,

2) har bevakats i konkurs,

3) ingår i ett saneringsprogram enligt lagen om företagssanering (47/1993),

4) ingår i ett betalningsprogram som avses i lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993), eller

5) ingår i en sådan frivillig skuldsanering som till innehållet motsvarar de principer som föreskrivs i de lagar som nämns i 3 och 4 punkten.

De pensionsanstalter som avses i 1 § 3 mom. svarar för pensionsdel som intjänats för oavlönad tid på det sätt som föreskrivs i 178 § i lagen om pension för arbetstagare.

Statens deltagande i kostnaderna

Om pensionsanstalternas i enlighet med 138 § bestämda premieansvar inte räcker till kostnaderna för pensioner och förmåner enligt 139 § 1 mom., betalar staten den återstående delen.

Staten skall varje år i förskott betala ett belopp som motsvarar vad staten uppskattas komma att betala som sin andel.

Närmare bestämmelser om betalning av statens andel och förskott utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den andel av kostnaderna för pensioner och andra förmåner som staten betalat ska Pensionsskyddscentralen fördela mellan pensionsanstalterna enligt de kostnadsfördelningsgrunder som nämns i 183 § 2 mom. i lagen om pension för arbetstagare. (22.12.2011/1431)

Pensionsanstalternas ansvar för Pensionsskyddscentralens kostnader samt till följd av en pensionsanstalts konkurs

De pensionsanstalter som avses i 1 § 3 mom. svarar för Pensionsskyddscentralens kostnader på det sätt som föreskrivs i 180 § i lagen om pension för arbetstagare.

Om en ansvarsfördelningsprestation enligt denna lag som förfallit blir obetald på grund av en pensionsanstalts konkurs, svarar de i 1 § 3 mom. avsedda pensionsanstalterna gemensamt för den i enlighet med 181 § i lagen om pension för arbetstagare. Om underskottet är ringa täcks det dock i första hand med berörda pensionsanstalts medel.

Utredning av kostnader och beslut om kostnadsfördelning

Pensionsskyddscentralen utreder de kostnader som avses i 139 och 141 § med iakttagande av vad som föreskrivs i 183 § i lagen om pension för arbetstagare. När kostnaderna utreds beaktas dock inte Sysselsättningsfondens i 182 § i den lagen avsedda andel av arbetspensionskostnaderna. (30.12.2019/1469)

Pensionsskyddscentralen meddelar ett beslut om fördelningen av kostnaderna på det sätt som föreskrivs i 184 § i lagen om pension för arbetstagare.

Sysselsättningsfonden har kommit i den tidigare arbetslöshetsförsäkringsfondens och Utbildningsfondens ställe, se L 555/1998 3 kap. och ikraftträdandebestämmelsen i L 522/2018.

Tillsynen över ordnandet av försäkring

Den allmänna tillsynen över ordnandet av försäkring samt tvångsförsäkring

Pensionsskyddscentralen övervakar att företagarna fullgör sin skyldighet att ordna med försäkring enligt denna lag.

Har en företagare försummat att teckna försäkring enligt denna lag, skall Pensionsskyddscentralen uppmana företagaren att rätta till försummelsen. Rättar företagaren inte till försummelsen inom en tid som Pensionsskyddscentralen föreskriver, tar Pensionsskyddscentralen pensionsförsäkringen på företagarens bekostnad i en pensionsanstalt som Pensionsskyddscentralen väljer (tvångsförsäkring), dock inte retroaktivt för längre tid än för det pågående kalenderåret och de tre närmast föregående kalenderåren.

När företagaren har tvångsförsäkrats fastställer pensionsanstalten en arbetsinkomst för honom eller henne på grundval av inhämtad utredning eller, om sådan saknas, enligt uppskattning och tar ut arbetspensionsförsäkringsavgiften. Pensionsanstalten fastställer en arbetsinkomst för företagaren från det att företagarverksamheten enligt denna lag började, dock inte för tiden före tvångsförsäkrandet.

När Pensionsskyddscentralen har tagit en i 2 mom. avsedd försäkring i en pensionsanstalt, är företagaren skyldig att betala försummelseavgift i enlighet med vad som föreskrivs i 122 §. (19.12.2018/1270)

Pensionsanstalternas skyldighet att utöva tillsyn

Varje pensionsanstalt övervakar att en företagare som har ordnat pensionsskydd i pensionsanstalten i fråga fullgör sina anmälnings- och försäkringsskyldigheter enligt denna lag.

Pensionsskyddscentralen och pensionsanstalterna kan komma överens om den närmare verkställigheten av tillsynen enligt 1 mom. och 143 § 1 mom.

Pensionsskyddscentralens och pensionsanstalternas inspektionsrätt

Pensionsskyddscentralen och pensionsanstalterna har rätt att företa en inspektion i företagarens lokaler och att vidta andra tillsynsåtgärder för att utreda om företagaren har fullgjort sina skyldigheter enligt denna lag. Företagaren skall vid inspektionen visa upp sin bokföring och, oberoende av framställnings- eller lagringsform, allt annat material som kan inverka på den inspekterades skyldighet att ta försäkring enligt denna lag.

Pensionsskyddscentralen och pensionsanstalterna har rätt att få handräckning av polisen och andra myndigheter för att kunna företa inspektioner.

I företagarens bostad får en inspektion företas endast om det finns motiverad anledning att misstänka att företagaren har försummat sin i denna lag avsedda försäkringsskyldighet och inspektionen är nödvändig för att få klarhet i saken. Bara polisen och skattemyndigheten får företa en inspektion i företagarens bostad.

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

Utlämnande, erhållande och hemlighållande av uppgifter

Tillämpliga bestämmelser

Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999; nedan offentlighetslagen) tillämpas på offentligheten i fråga om pensionsanstalternas och Pensionsskyddscentralens handlingar och verksamhet till den del pensionsanstalterna och Pensionsskyddscentralen utövar i 4 § 2 mom. i offentlighetslagen avsedd offentlig makt, om inte något annat bestäms i denna eller i någon annan lag.

Också när det inte är fråga om utövande av offentlig makt enligt 4 § 2 mom. i offentlighetslagen ska pensionsanstalterna och Pensionsskyddscentralen i ärenden som hänför sig till verkställigheten av denna lag tillämpa offentlighetslagen när det gäller

1) handlingssekretess,

2) tystnadsplikt,

3) förbud mot utnyttjande,

4) sekretessbelagda handlingar enligt 22–24 § i offentlighetslagen, och

5) straffbestämmelser enligt 35 § i offentlighetslagen.

(17.12.2020/1149)

Vid verkställigheten av denna lag tillämpas inte bestämmelserna om tystnadsplikt och utlämnande av uppgifter enligt 30 kap. 1, 3 och 4 § i försäkringsbolagslagen (521/2008) samt i 16 kap. 4 § och 17 kap. 4 och 5 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor. (19.11.2021/952)

Vid verkställigheten av denna lag tillämpas utöver det som föreskrivs i detta kapitel vad lagen om pension för arbetstagare föreskriver i

1) 195 a § om pensionsanstalternas rätt att lämna uppgifter för avgörandet av pensionsärenden,

2) 197 § om uppgifter om inkomster som ligger till grund för sådana till pension berättigande förmåner som utbetalas för oavlönad tid,

3) 198 § om rätt att få uppgifter för avgörande av ärenden och för verkställighet av lagstadgade uppgifter,

4) 200 § om pensionsanstalternas rätt att få uppgifter för utövande av tillsyn,

5) 202 § om avgiftsfrihet,

6) 203 § om utlämnande av uppgifter inom en försäkringsgrupp,

7) 205 § om utlämnande av uppgifter för utredning av brott och missbruk,

8) 208 § om vidareutlämnande av uppgifter,

9) 209 § om ansvaret för den som vidareutlämnar uppgifter, och

10) 210 § om utlämnande av uppgifter med hjälp av teknisk anslutning.

(17.4.2020/260)

Vid tillämpningen av 2 mom. gäller i fråga om utlämnande av uppgifter vad som i 7 kap. i offentlighetslagen föreskrivs om undantag från och upphörande av sekretess. (17.12.2020/1149)

Uppgifter om en företagares ekonomiska ställning

Utöver vad som i 24 § 1 mom. 20 punkten i offentlighetslagen bestäms om hemlighållande av uppgifter som gäller näringsidkare är också sådana handlingar och uppgifter sekretessbelagda som grundar sig på verkställigheten av denna lag och som gäller en företagares ekonomiska ställning.

Utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har pensionsanstalterna och Pensionsskyddscentralen för tillsynen över och verkställigheten av ordnandet av försäkring enligt denna lag rätt att lämna ut uppgifter om en företagares försummelser av fordran som grundar sig på en i denna lag avsedd försäkring till andra pensionsanstalter som sköter ärenden enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn och till Pensionsskyddscentralen.

(17.4.2020/260)

148 § har upphävts genom L 17.4.2020/260.

Företagarnas skyldighet att lämna uppgifter

En företagare är skyldig att utan dröjsmål lämna pensionsanstalten uppgifter om inledande av företagarverksamhet enligt denna lag och om väsentliga förändringar i företagarverksamhetens art, omfattning eller form eller företagarens arbetsinsats. Likaså är en företagare skyldig att utan dröjsmål meddela pensionsanstalten om hans eller hennes i denna lag avsedda företagarverksamhet upphör.

Oberoende av företagarens underrättelseskyldighet enligt 1 mom. kan pensionsanstalten kräva att företagaren lämnar en utredning över de omständigheter som nämns i 1 mom. samt om andra motsvarande omständigheter som kan inverka på försäkringsskyldigheten, arbetspensionsförsäkringsavgiften, skötseln av försäkringen samt arbetsinkomsten enligt denna lag.

Pensionstagarens utredning om omständigheter i anslutning till pensionsbeloppet och pensionsrätten

Oberoende av pensionstagarens underrättelseskyldighet kan pensionsanstalten kräva en utredning av pensionstagaren om omständigheter som påverkar pensionsbeloppet och pensionsrätten, om det finns skäl att misstänka att förändringar har skett i dessa omständigheter.

(19.12.2018/1270) Pensionsskyddscentralens och pensionsanstalternas rätt att få uppgifter för utövande av tillsyn

Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Pensionsskyddscentralen rätt att av en företagare, av en försäkrings- och pensionsanstalt som verkställer lagstadgad försäkring, av Skatteförvaltningen eller andra myndigheter och av andra aktörer på vilka offentlighetslagen tillämpas få de uppgifter som är nödvändiga för fullgörandet av den tillsynsskyldighet som föreskrivs i 143 § 1 mom. i denna lag och i 2 § 2 mom.1 punkten i lagen om Pensionsskyddscentralen.

För fullgörande av tillsynsskyldigheten har Pensionsskyddscentralen dessutom rätt att av Skatteförvaltningen i form av massinformation få följande uppgifter:

1) näringssammanslutningars namn- och kontaktuppgifter samt nödvändiga uppgifter om näringsverksamheten, inkomsten av den samt om betalda löner,

2) i fråga om näringssammanslutningars delägare, namn och kontaktuppgifter, personbeteckningar samt nödvändiga uppgifter om arbete och ställning i företaget, förvärvs- och kapitalinkomstandel, penninglön, naturaförmåner och privata uttag och andel i sammanslutningens inkomst och tillgångar samt nödvändiga uppgifter om penninglön och naturaförmåner från någon annan än näringssammanslutningen,

3) rörelseidkares och yrkesutövares namn och kontaktuppgifter, personbeteckningar samt nödvändiga uppgifter om förvärvs- och kapitalinkomstandel, makes andel av förvärvs- och kapitalinkomsten, penninglön, naturaförmåner och omsättning.

Pensionsskyddscentralen har rätt att få de i 2 mom. avsedda uppgifterna, även om Pensionsskyddscentralen inte i sin begäran om uppgifter har preciserat de företag eller företagare som i form av massinformation blir föremål för tillsynsförfarande och även om tillsynsförfarandet ännu inte är anhängigt. För verkställigheten av ett tillsynsuppdrag har Pensionsskyddscentralen rätt att samköra och behandla i 1 och 2 mom. avsedda personuppgifter. Samkörda uppgifter får bevaras i fem år, dock högst till dess att tillsynsförfarandet har avslutats. Samkörda uppgifter får inte lämnas vidare annat än för sådana ändamål som avses i denna lag.

Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har en pensionsanstalt rätt att av Skatteförvaltningen få de uppgifter som är nödvändiga för fullgörandet av den tillsynsskyldighet som anges i 144 §.

Uppgifter som avses i denna paragraf får inhämtas genom teknisk anslutning eller på något annat elektroniskt sätt utan samtycke av den vars intressen tystnadsplikten är avsedd att skydda.

Pensionsanstalternas och Pensionsskyddscentralens rätt att lämna ut uppgifter (21.12.2016/1250)

Utöver det som bestäms i offentlighetslagen har pensionsanstalterna och Pensionsskyddscentralen rätt att, utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, lämna ut uppgifter som grundar sig på verkställigheten av denna lag enligt följande:

1) till vederbörande myndighet och organ får lämnas ut uppgifter som är nödvändiga för verkställigheten av uppgifter enligt EU:s grundförordning om social trygghet eller en överenskommelse om social trygghet, (14.5.2010/355)

2) till skatteförvaltningen får lämnas ut de uppgifter som den behöver för fullgörandet av den övervakningsskyldighet som föreskrivs i lagen om förskottsuppbörd, om det finns skäl att misstänka att företagaren inte har fullgjort sin innehållningsskyldighet,

3) till en registeransvarig som bedriver kreditupplysningsverksamhet får lämnas ut sådana uppgifter om en enligt denna lag utsökningsbar arbetspensionsförsäkringsavgiftsfordran hos företagaren som den registeransvarige enligt lag har rätt att föra in i kreditupplysningsregistret. (29.12.2016/1420)

4) till den som är ersättningsskyldig enligt lagen om ansvar i spårtrafik de uppgifter som är nödvändiga för att fastställa innehållet i den regressrätt som avses i 88 § 2 och 3 mom. (30.12.2019/1469)

(26.6.2009/527)

Pensionsanstalten skall, utöver det som någon annanstans i lag bestäms om pensionsanstaltens skyldighet att lämna ut uppgifter, lämna ut uppgifter till

1) Folkpensionsanstalten för uträkning av förmåner enligt sjukförsäkringslagen, och

2) skatteförvaltningen för fastställandet av sjukförsäkringsavgiften enligt sjukförsäkringslagen.

Sekretessbelagda uppgifter som erhållits med stöd av 1 mom. 1 och 2 punkten får lämnas vidare när de behövs för att utreda brott och väcka åtal. Uppgifterna ska utplånas genast när de inte längre behövs. (30.12.2019/1469)

(17.4.2020/260) Begränsning av den registrerades rätt

En i dataskyddsförordningen avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i den förordningen att kräva att pensionsanstalten begränsar behandlingen av personuppgifter när pensionsanstalten sköter en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat.

Vissa bestämmelser

Rådgivning till företagare

Den pensionsanstalt hos vilken företagaren har ordnat sitt pensionsskydd har det primära ansvaret för rådgivningen i ärenden som hör till denna lags tillämpningsområde.

Pensionsanstalternas samarbete

Pensionsanstalterna skall samarbeta i sammanställandet av statistikuppgifter och i andra frågor som hänför sig till verkställigheten och utvecklandet av arbetspensionslagarna.

Ersättning för särskilda tjänster

En pensionsanstalt kan av en företagare ta ut ersättning för särskilda tjänster som den tillhandahåller på företagarens begäran.

Beslut om beloppet av den teoretiska pensionen

Om en företagare har arbetat i två eller flera EU- eller EES-länder och ansöker om folkpension, har han eller hon rätt att på begäran få ett beslut om beloppet av den teoretiska pension som pensionsanstalten meddelar Folkpensionsanstalten för uträkning av hans eller hennes folkpension.

Överföring av pensionsrätt till Europeiska gemenskaperna

En företagare har rätt att överföra sin pensionsrätt enligt denna lag till Europeiska gemenskaperna så som bestäms i lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem (165/1999).

I fråga om pensionsrätt som överförs till Europeiska gemenskaperna eller som återförs därifrån tillämpas bestämmelserna i lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem till den del nämnda lag innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i denna lag.

Handräckning

Pensionsanstalterna och Pensionsskyddscentralen har rätt att på eget initiativ eller på begäran av den som saken gäller för utredning av ett ärende som är under behandling låta höra vittnen vid en tingsrätt.

Jäv

Anställda och styrelsemedlemmar i en pensionsanstalt och Pensionsskyddscentralen kan, utan hinder av 28 § 1 mom. 4 och 5 punkten i förvaltningslagen (434/2003), behandla ärenden som gäller verkställigheten av denna lag och som avser en företagare som ordnat pensionsskydd i pensionsanstalten.

Förvaring av handlingar

Pensionsanstalterna och Pensionsskyddscentralen skall förvara de handlingar som hänför sig till ordnandet av pensionsskydd eller ett pensionsärende enligt denna lag på det sätt som bestäms i arkivlagen (831/1994) och i 218 § i lagen om pension för arbetstagare.

Beräkning av tidsperioders längd

När tidsperioders längd beräknas anses i en kalendermånad ingå 30 dagar vid

1) bedömning av om denna lag skall tillämpas på en företagare,

2) bestämmande av arbetspensionsförsäkringsavgift enligt denna lag,

3) beräkning av pension enligt denna lag, och vid

4) betalning av rehabiliteringspenning.

Närmare bestämmelser om hur i 1 mom. avsedda tidsperioder beräknas utfärdas genom förordning av statsrådet.

Ikraftträdande

Om ikraftträdandet av denna lag bestäms särskilt genom lag.

Ikraftträdelsestadganden:

7.12.2007/1166:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

RP 95/2007, ShUB 9/2007, RSv 55/2007

30.12.2008/1099:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 171/2008, ShUB 41/2008, RSv 215/2008

26.6.2009/527:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2009.

RP 50/2009, AjUB 5/2009, RSv 62/2009

14.8.2009/630:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Det inledande stycket i 13 § 1 mom. samt 60 § 1 mom. 3 punkten och 66 § träder dock i kraft den 1 januari 2011. Inkomstbortfallet på grund av deltidspension räknas in i inkomsten för återstående tid fram till den 31 december 2010 i enlighet med den bestämmelse i 70 § 1 mom. som gällde vid tidpunkten för lagens ikraftträdande.

Lagens 63 § 2 mom., 65 § 2 mom., 70 § 7 mom. och 76 § tillämpas på ålderspensioner som börjar den 1 januari 2010 eller därefter och på invalidpensioner där pensionsfallet inträffar den 1 januari 2010 eller därefter. Lagens 83 § 1 mom. tillämpas på familjepensioner i fråga om vilka minskning av efterlevandepension görs för första gången efter denna lags ikraftträdande.

I fråga om en före 1953 född företagares rätt till deltidspension, pensionstillväxt under tiden för deltidspension och inkomst för återstående tid tillämpas bestämmelserna i den lag som gällde vid denna lags ikraftträdande.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 68/2009, ShUB 20/2009, RSv 99/2009

14.8.2009/636:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Lagens 34 och 96 §, 107 § 3 mom. samt 125 § 1 mom. träder dock i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas på pensionsärenden som anhängiggörs nämnda dag eller därefter. I stället för ovan nämnda bestämmelser tillämpas dock motsvarande bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft, om en företagare inte har försäkrade arbetsinkomster enligt arbetspensionslagarna efter 2004. Den 2 § 1 mom. 2 punkt som upphävs ska tillämpas till och med den 31 december 2011.

Trots vad som föreskrivs i 96 § tillämpas arrangemanget med sista pensionsanstalt inte, om en pensionsanstalt som omfattas av arrangemanget tillämpar de bestämmelser i arbetspensionslagarna som gällde före den 1 januari 2005 och en annan tillämpar de bestämmelser i arbetspensionslagarna som trädde i kraft den 1 januari 2005 eller därefter, och dessa pensionsanstalter inte kommer överens om att iaktta arrangemanget med sista pensionsanstalt. Detsamma gäller en situation där en pensionsanstalt inom den privata sektorn är sista pensionsanstalt och en företagare ansöker om invalidpension som på grundval av 49 § 3 mom. beviljas som oavkortad ålderspension i stället för invalidpension. I sådana situationer avgörs pensionsrätten och pensionsbeloppet enligt denna lag av den avgörande pensionsanstalt inom den privata sektorn som avses i 106 § i lagen om pension för arbetstagare.

Beloppen enligt 34 § och 70 § 4 mom. i denna lag motsvarar värdet ett (1,000) år 2004 för den lönekoefficient som avses i 96 § i lagen om pension för arbetstagare.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 73/2009, ShUB 17/2009, RSv 75/2009

22.12.2009/1206:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

På utbildningsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och förtjänststöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) som har beviljats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 178/2009, GrUU 27/2009, ShUU 20/2009, AjUB 11/2009, RSv 224/2009

14.5.2010/355:

Denna lag träder i kraft den 19 maj 2010.

I de situationer då rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, enligt artikel 90 i EU:s grundförordning om social trygghet, tillämpas på de berörda personerna, ska de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande tillämpas.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 34/2010, ShUB 8/2010, RSv 68/2010

29.10.2010/913:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

På pensionsansökningar som har anhängiggjorts före den 1 januari 2011 tillämpas lagens 10 § 1 mom. i dess lydelse den 31 december 2010.

RP 91/2010, ShUB 19/2010, RSv 126/2010

21.12.2010/1190:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Om sådant arbete som en person påbörjat innan denna lag träder i kraft ska försäkras på basis av 3 § 3 mom., och arbetet vid ikraftträdandet av lagen inte omfattades av tillämpningsområdet för de arbetspensionslagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006), ska han eller hon teckna en försäkring enligt denna lag inom sex månader från lagens ikraftträdande. Försäkringen börjar då gälla den 1 januari 2011.

Om en sådan i 3 § 3 mom. avsedd delägare i ett aktiebolag som arbetar i ledande ställning eller person som arbetar i ledande ställning i en annan sammanslutning, när denna lag träder i kraft är försäkrad på basis av samma arbete som en sådan person som jämställs med en arbetstagare enligt lagen om pension för arbetstagare eller lagen om sjömanspensioner (1290/2006) och arbetet fortgår, ska han eller hon teckna en försäkring enligt denna lag så att försäkringen börjar gälla den 1 januari 2014, förutsatt att villkoren för försäkringsskyldigheten enligt denna lag uppfylls.

Om en i 3 mom. avsedd person som arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag eller i en annan sammanslutning har en sådan försäkring enligt lagen om pension för arbetstagare eller lagen om sjömanspensioner som upphör före den 31 december 2013 och villkoren för försäkringsskyldigheten enligt denna lag uppfylls på basis av hans eller hennes arbete, ska han eller hon teckna en försäkring enligt denna lag så att försäkringen börjar gälla från ingången av den kalendermånad som följer efter den månad då försäkringen enligt lagen om pension för arbetstagare eller lagen om sjömanspensioner upphörde att gälla.

Om den egna ägarandelen eller bestämmanderätten ensamt för sig för en person som avses i 3 mom. och som arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag eller i en annan sammanslutning, eller personens och hans eller hennes familjemedlemmars ägarandel eller bestämmanderätt tillsammans, efter det att denna lag träder i kraft men före den 1 januari 2014, ökar till mer än 50 procent i aktiebolaget eller i en annan sammanslutning och villkoren för försäkringsskyldigheten enligt denna lag uppfylls på basis av hans eller hennes arbete också i övrigt, ska han eller hon teckna en försäkring enligt denna lag så att försäkringen börjar gälla från ingången av den kalendermånad som följer efter den månad då det avsedda procenttalet överskreds.

RP 135/2010, ShUB 38/2010, RSv 232/2010

21.12.2010/1250:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

RP 198/2010, ShUB 34/2010, RSv 224/2010

17.6.2011/679:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

Bestämmelserna i 136 a § tillämpas på förmåner eller pensioner som beviljas retroaktivt efter det att lagen har trätt i kraft.

På ärenden som gäller undanröjande av lagakraftvunna beslut och som är anhängiga i besvärsnämnden och försäkringsdomstolen vid denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 274/2010, ShUB 51/2010, RSv 300/2010

22.12.2011/1431:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

Lagens 85 § träder i kraft först den 1 januari 2013. På ansökan av företagaren tillämpas paragrafen även på pension som beviljats honom eller henne före 2013, om pensionsfallet inträffat den 1 januari 2007 eller därefter, en primär förmån har dragits av från pensionen och företagaren med tillämpning av nämnda paragraf skulle få en större pension än tidigare. I detta fall justeras pensionsbeloppet från och med den 1 januari 2013, om ansökan inkommer till pensionsanstalten senast den 30 juni 2013, och på grundval av ansökningar som inkommit efter nämnda datum från ingången av kalendermånaden efter den då ansökan inkom.

RP 89/2011, ShUB 11/2011, RSv 48/2011

22.12.2011/1458:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. Bestämmelserna i 69 § 2 och 3 mom. samt 69 a § 3–5 mom. tillämpas dock först från och med den 1 januari 2013.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 74/2011, ShUB 14/2011, RSv 69/2011

16.11.2012/623:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

På den som inlett företagarverksamhet enligt lagen om pension för företagare innan denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet. Denna lag tillämpas även på en sådan företagare som har inlett företagarverksamhet innan denna lag träder i kraft och vars företagarverksamhet har pågått under kortare tid än 48 månader, om företagaren inleder företagarverksamheten på nytt efter det att denna lag har trätt i kraft och han eller hon uppfyller de övriga villkoren för nedsatt avgift för nyetablerad företagare.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 118/2012, ShUB 11/2012, RSv 80/2012

14.12.2012/798:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

På en före 1952 född företagares rätt att gå i förtida ålderspension och på den förtida ålderspensionens belopp tillämpas dock 8 §, 9 § 2 mom., 10 § 1 mom. och 49 § 2 mom. sådana de lydde vid ikraftträdandet av denna lag.

På en före 1958 född företagares rätt att gå i ålderspension utan förtidsminskning enligt denna lag vid 62 års ålder tillämpas 9 § 3 mom. och 10 § 1 mom. sådana de lydde vid ikraftträdandet av denna lag.

En före 1954 född företagare har rätt att gå i deltidspension i enlighet med de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 77/2012, ShUB 19/2012, RSv 113/2012

18.1.2013/44:

Denna lag träder i kraft den 16 mars 2013.

På avgifter som har förfallit till betalning före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 57/2012, LaUB 14/2012, RSv 126/2012

7.11.2014/871:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 109/2014, ShUB 7/2014, RSv 97/2014

7.11.2014/888:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

På en sådan ansökan om invalidpension som är anhängig när denna lag träder i kraft tillämpas 33 och 91 § i den lydelse de hade när denna lag trädde i kraft.

Oberoende av vad som i 1 och 2 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om pension för företagare (630/2009) föreskrivs om 65 § 2 mom., intjänas pension enligt en tillväxtprocent om 1,5 procent per år under den tid som en avslutad invalidpension löper och ska beräknas på den pensionsgrundande inkomsten för återstående tid, om pensionsfallet för den avslutade invalidpensionen inträffar 2006 eller därefter och om en ålderspension som bestäms på nya grunder börjar den 1 januari 2010 eller därefter eller om pensionsfallet för en pension som bestäms på nya grunder inträffar den 1 januari 2010 eller därefter. Pensionsanstalten ska från och med den 1 januari 2015 justera beloppet av de pensioner enligt detta moment som löper när denna lag trädde i kraft.

RP 120/2014, ShUB 11/2014, RSv 105/2014

19.12.2014/1231:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 213/2014, ShUB 22/2014, RSv 180/2014

7.8.2015/875:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Bestämmelserna i denna lag om förmåner enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar tillämpas på motsvarande förmåner enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) eller lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/1981).

På förmåner enligt lagen om olycksfallsförsäkring och lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare tillämpas dock 85 § 1 mom. i lagen om pension för företagare, i den lydelse momentet hade vid ikraftträdandet av denna lag.

RP 278/2014, ShUB 50/2014, JsUU 47/2014, AjUU 17/2014, RSv 320/2014

29.1.2016/72:

Om ikraftträdandet av denna lag bestäms separat genom lag.

L 72/2016 trädde i kraft 1.1.2017 enligt L 74/2016.

RP 16/2015, ShUB 5/2015, RSv 37/2015

25.8.2016/703:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 7/2016, LaUB 8/2016, RSv 99/2016

11.11.2016/948:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 130/2016, ShUB 16/2016, RSv 111/2016

21.12.2016/1250:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

Bestämmelserna i 85 § 1 mom. 1 och 2 punkten tillämpas redan från och med den 1 januari 2016.

RP 120/2016, ShUB 25/2016, RSv 167/2016

29.12.2016/1420:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2017.

RP 114/2016, AjUB 12/2016, RSv 205/2016

19.12.2018/1270:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

Bestämmelserna om försummelseavgift tillämpas på försummelser som skett den 1 januari 2020 och därefter. För den tid som föregår detta tillämpas på försummelse att ordna pensionsskydd och på förhöjning på grund av försummelse lagen om pension för företagare i den lydelse den hade den 31 december 2018.

Bestämmelserna i 102 § 1 mom. i denna lag tillämpas dock även på en förhöjning som påförts på grund av försummelse som skett före den 1 januari 2020.

RP 87/2018, ShUB 7/2018, RSv 121/2018

22.8.2019/953:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

RP 298/2018, ShUB 38/2018, RSv 297/2018

30.12.2019/1469:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

På en sådan dagpenningsförmån enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) som lagen om ändring av sjukförsäkringslagen (535/2019) inte tillämpas på med stöd av 1 mom. i den lagens ikraftträdandebestämmelse, och en sådan rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) som lagen om ändring av lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (536/2019) inte tillämpas på med stöd av den lagens ikraftträdandebestämmelse, tillämpas 68 och 70 § i den lydelse som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

Vad som i denna lag föreskrivs om en förmån eller ersättning enligt lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom (1521/2016) eller lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag (1522/2016) tillämpas på en motsvarande förmån enligt lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/1990).

Vad som i denna lag föreskrivs om en förmån eller ersättning enligt trafikförsäkringslagen (460/2016) tillämpas på en motsvarande förmån enligt den upphävda trafikförsäkringslagen (279/1959).

Bestämmelserna i 88 § 3 mom. i denna lag tillämpas på situationer där ett skadefall enligt lagen om ansvar i spårtrafik (113/1999) har inträffat den 1 januari 2017 eller därefter.

RP 64/2019, ShUB 12/2019, RSv 47/2019

30.12.2019/1477:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

RP 64/2019, ShUB 12/2019, RSv 47/2019

17.4.2020/260:

Denna lag träder i kraft den 20 april 2020.

RP 87/2019, ShUB 1/2020, RSv 12/2020

17.12.2020/1149:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

Bestämmelserna i 88 § 4 och 5 mom. i denna lag tillämpas på skadefall som ska ersättas som patientskada och har inträffat den 1 januari 2021 eller därefter.

RP 162/2020, ShUB 34/2020, RSv 158/2020

12.3.2021/209:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

RP 213/2020, ShUB 45/2020, RSv 4/2021

19.11.2021/952:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

RP 28/2021, ShUB 19/2021, RSv 123/2021

19.11.2021/1007:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

Denna lag tillämpas på förmånstagare som är födda 1975 och därefter, om det pensionsfall som berättigar till familjepension har inträffat efter ikraftträdandet av denna lag.

Trots bestämmelserna i 2 mom. ska 58 och 98 § i denna lag tillämpas på alla sådana förändringar i fråga om en familjepension baserad på att förmånslåtaren sannolikt avlidit som inträffar efter ikraftträdandet av denna lag.

Trots bestämmelserna i 2 mom. tillämpas 53 § 1 och 3 mom. samt 57 § 2 mom. i denna lag på ett barn som enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag har rätt till familjepension.

Trots bestämmelserna i 2 mom. har den efterlevande maken rätt till familjepension enligt 52 § 1 mom. 2 punkten i denna lag, om det pensionsfall som berättigar till familjepension har inträffat efter ikraftträdandet av denna lag. På efterlevandepension enligt 52 § 1 mom. 2 punkten i denna lag tillämpas lagen om pension för företagare i den lydelse den har efter ikraftträdandet av denna lag.

RP 66/2021, ShUB 23/2021, RSv 133/2021

14.1.2022/41:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.

På företagaren tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, om föräldradagpenning har beviljats enligt de bestämmelser i sjukförsäkringslagen (1224/2004) som gällde vid ikraftträdandet.

RP 129/2021, ShUB 33/2021, RSv 208/2021

8.7.2022/573:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

RP 56/2021, RP 18/2022, ShUB 9/2022, RSv 66/2022

9.12.2022/1030:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

Denna lag tillämpas på rehabiliteringsansökningar som blir anhängiga efter ikraftträdandet av lagen.

Uppfyllandet av villkoret i 22 § 1 mom. 4 punkten i denna lag granskas för tiden före den 1 januari 2019 i fråga om alla de kalenderår, i vilka ingår kalendermånader som hör till den tidsperiod på 36 kalendermånader som avses i 22 § 5 mom. i denna lag.

RP 181/2022, ShUB 19/2022, RSv 137/2022

20.12.2022/1157:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas på fastställande av arbetsinkomst, som görs efter ikraftträdandet av lagen.

Trots vad som föreskrivs i 112 och 112 a § ska arbetsinkomsten i en försäkring som börjat före ikraftträdandet av lagen justeras i enlighet med 112 a § inom tre år från ikraftträdandet. Pensionsanstalten justerar före utgången av 2023 arbetsinkomsterna för de företagare vars arbetsinkomst understiger 15  000 euro, om inte företagarens arbetsinkomst har justerats väsentligt under de senaste tre kalenderåren. Pensionsanstalten justerar före utgången av 2024 arbetsinkomsterna för de företagare vars arbetsinkomst understiger 25  000 euro, om inte företagarens arbetsinkomst har justerats väsentligt under de senaste tre kalenderåren. Pensionsanstalten justerar före utgången av 2025 arbetsinkomsterna för de företagare vars arbetsinkomst överstiger 25 000 euro, om inte arbetsinkomsten har justerats väsentligt under de senaste tre kalenderåren.

Pensionsanstalten ska inom 12 månader från ikraftträdandet av denna lag lämna information om den kommande justeringen till alla de företagare som i pensionsanstalten i fråga har en gällande försäkring enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

En arbetsinkomst som föregående gång fastställts före ikraftträdandet av denna lag kan vid den första justeringen efter denna lags ikraftträdande justeras med högst 4 000 euro uppåt och vid den andra justeringen med högst 4 000 euro uppåt från den arbetsinkomst som fastställts föregående gång. Avvikelser uppåt från detta justeringsbelopp kan göras med företagarens samtycke.

RP 102/2022, ShUB 32/2022, RSv 212/2022