Innehållsförteckning

Lag om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Tillämpning av lagen och de centrala principerna för verksamheten

Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på pensionsstiftelser (tilläggspensionsstiftelse) och pensionskassor (tilläggspensionskassa) som är registrerade enligt finsk lag och bedriver annan social pensionsförsäkringsverksamhet än lagstadgad pensionsförsäkringsverksamhet (tilläggspensionsförsäkringsverksamhet).

En tilläggspensionsstiftelse och en tilläggspensionskassa får inte bedriva annan verksamhet än försäkringsverksamhet enligt denna lag.

Definitioner

I denna lag avses med

1) tilläggspensionsanstalt tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor,

2) förmånsbaserat tilläggspensionsarrangemang ett arrangemang där pensionen bestäms enligt arbetsgivarens löfte,

3) premiebaserat tilläggspensionsarrangemang ett arrangemang där pensionen bestäms på grundval av betalda bidrag och försäkringspremier och nettointäkterna från investeringarna av bidragen och försäkringspremierna, minskade med kostnaderna för förvaltandet av de influtna medlen,

4) fondanknutet tilläggspensionsarrangemang ett premiebaserat tilläggspensionsarrangemang där pensionsbeloppet har bundits till hur värdet av vissa investeringsobjekt utvecklas,

5) tilläggspensionsarrangemang ett avtal, en annan stiftelseurkund och stadgar där det anges vilka tilläggspensionsförmåner som ska beviljas och på vilka villkor,

6) tilläggspensionsförmåner andra än lagstadgade förmåner som betalas ut med anledning av uppnådd pensionsålder eller förväntat uppnående av pensionsålder och om de kompletterar dessa förmåner och tillhandahålls sekundärt, i form av utbetalningar vid dödsfall, invaliditet eller upphörande av anställning samt i form av bidrag eller tjänster som tillhandahålls vid sjukdom, medellöshet eller dödsfall; för att den ekonomiska tryggheten under pensionstiden ska stärkas får pensionsförmånerna betalas ut som en livslång utbetalning, under en viss tid, i form av ett engångsbelopp eller genom en kombination av dessa alternativ,

7) delägare en arbetsgivare och företagare som är skyldig att betala bidrag till en tilläggspensionsanstalt,

8) de som i praktiken ansvarar för verksamheten en tilläggspensionsanstalts styrelseledamöter och verkställande direktör,

9) presumtiv försäkrad en person som har rätt att ansluta sig till ett tilläggspensionsarrangemang,

10) försäkrad en person som inte är en mottagare av förmån eller presumtiv försäkrad och vars tidigare eller nuvarande yrkesverksamhet ger honom eller henne rätt till tilläggspensionsförmåner enligt stadgarna för ett tilläggspensionsarrangemang,

11) förmånstagare en person vars rätt till pension eller en annan förmån är beroende av en annan persons försäkring,

12) mottagare av förmån en person som åtnjuter tilläggspensionsförmåner,

13) nyckelfunktion inom en tilläggspensionsanstalts företagsstyrningssystem, en intern kapacitet att utföra praktiska uppgifter som omfattar riskhanteringsfunktionen, internrevisionsfunktionen och aktuariefunktionen,

14) varaktigt medium ett instrument som gör det möjligt för en försäkrad eller mottagare av förmån att lagra information som riktas till honom eller henne personligen, på ett sätt som möjliggör framtida åtkomst och under en tid som är lämpligt med hänsyn till vad som är avsikten med informationen och som tillåter oförändrad återgivning av den lagrade informationen,

15) EES-stat en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

16) EES-tilläggspensionsstiftelse en tilläggspensionsstiftelse enligt 13 kap. som bedriver endast gränsöverskridande verksamhet eller dessutom annan tilläggspensionsverksamhet utöver vad som nämns ovan,

17) EES-tilläggspensionskassa en tilläggspensionskassa enligt 13 kap. som bedriver endast gränsöverskridande verksamhet eller dessutom även någon annan tilläggspensionsverksamhet utöver vad som nämns ovan,

18) EES-tilläggspensionsanstalt EES-tilläggspensionsstiftelser och EES-tilläggspensionskassor,

19) utländsk EES-tilläggspensionsanstalt en tilläggspensionsanstalt med tilläggspensionsverksamhet som bedriver verksamhet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut och som är registrerad i en annan EES-stat än Finland,

20) anstalt som tillhandahåller tilläggspensioner en anstalt som, oavsett sin rättsliga form, förvaltar fonderade medel och som är etablerad oberoende av finansierande företag eller branschorganisationer utifrån syftet att tillhandahålla tilläggspensionsförmåner i samband med yrkesutövning på grundval av ett avtal eller avtalat åtagande

a) enskilt eller kollektivt mellan (en eller flera) arbetsgivare och (en eller flera) arbetstagare eller deras respektive företrädare, eller

b) med självständiga yrkesutövare, enskilt eller kollektivt i enlighet med rätten i hem- och värdmedlemsstaten

och som bedriver verksamheter som direkt föranleds av dessa,

21) finansierande företag ett företag eller annat organ, oavsett om det omfattar eller består av en eller flera juridiska eller fysiska personer, vilket handlar i egenskap av arbetsgivare eller självständig yrkesutövare eller en kombination av dessa, och som erbjuder ett tilläggspensionsarrangemang eller gör inbetalningar till en tilläggspensionsanstalt,

22) Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten den myndighet som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG,

23) behörig myndighet den nationella myndighet som i en EES-stat har utsetts för att utföra de åligganden som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut,

24) hemstat den EES-stat där tilläggspensionsanstalten har registrerats eller auktoriserats och där den har sin huvudsakliga förvaltningsort,

25) värdstat den EES-stat vars social- och arbetsrätt om tjänstepensionsarrangemang är tillämplig på förhållandet mellan det finansierande företaget och de försäkrade eller mottagarna av förmån,

26) överlåtande tilläggspensionsanstalt en tilläggspensionsanstalt som överlåter alla eller delar av ett tilläggspensionsarrangemangs skulder, försäkringstekniska avsättningar och andra skyldigheter och rättigheter samt motsvarande tillgångar eller likvida tillgångar till en tilläggspensionsanstalt som är registrerad eller auktoriserad i en annan EES-stat,

27) övertagande tilläggspensionsanstalt en tilläggspensionsanstalt som övertar alla eller delar av ett tilläggspensionsarrangemangs skulder, försäkringstekniska avsättningar och andra skyldigheter och rättigheter samt motsvarande tillgångar eller likvida tillgångar från en tilläggspensionsanstalt som är registrerad eller auktoriserad i en annan EES-stat,

28) gränsöverskridande verksamhet förvaltning av ett tilläggspensionsarrangemang där på förhållandet mellan det finansierande företaget och de försäkrade och mottagarna av förmån ska tillämpas den social- och arbetsrätt som är tillämplig på någon annan EES-stats än hemstatens tjänstepensionsarrangemang,

29) OECD-stat en stat som hör till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling,

30) fastighetssammanslutning en sammanslutning vars huvudsakliga tillgångar är fastigheter och byggnader, rättigheter i fast egendom eller vattenkraft som är belägen i en EES-stat samt andelar och aktier i sammanslutningar som har sin hemort i en EES-stat och vars huvudsakliga syfte är att äga ovan avsedda fastigheter och byggnader samt ovan avsedda rättigheter,

31) koncern en koncern enligt bokföringslagen (1336/1997),

32) tjänsteföretag en sammanslutning som för en tilläggspensionsanstalt producerar tjänster som hänför sig till tilläggspensionsanstaltens verksamhet,

33) kreditinstitut ett kreditinstitut eller ett utländskt EES-kreditinstitut enligt kreditinstitutslagen (610/2014),

34) skuldförbindelse lånefordringar och andra fordringar, på nämnda förbindelser upplupen ränta samt obligationer och andra penning- och kapitalmarknadsinstrument, med undantag av aktier, andelar, derivatkontrakt och förbindelser som är efterställda gäldenärens övriga förbindelser,

35) placeringsfond en inhemsk placeringsfond enligt lagen om placeringsfonder (213/2019) och en sådan fond enligt lagen om placeringsfonder som tillhandahålls av ett fondföretag som har fått auktorisation i någon annan EES-stat än Finland,

36) AIF-fond en inhemsk eller utländsk alternativ investeringsfond enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (162/2014),

37) biometrisk risk en risk som hör samman med dödsfall, arbetsoförmåga eller förväntad livslängd,

38) reglerad marknad en reglerad marknad enligt lagen om handel med finansiella instrument (1070/2017),

39) multilateral handelsplattform ett multilateralt handelssystem enligt lagen om handel med finansiella instrument,

40) organiserad handelsplattform en organiserad handelsplattform enligt lagen om handel med finansiella instrument.

Syftet med tilläggspensionsanstaltens verksamhet

En tilläggspensionsanstalt ska på ett annat än affärsmässigt sätt bedriva tilläggspensionsförsäkringsverksamhet och på ett sätt som tryggar de försäkrades förmåner förvalta de medel som inflyter till pensionsanstalten för detta ändamål. Tilläggspensionsanstalterna får inte bedriva annan verksamhet än ovan avsedd verksamhet.

Tilläggspensionsanstalterna ska i sin verksamhet sträva efter en rättvis fördelning av risker och förmåner mellan generationerna.

Tilläggspensionsanstaltens verksamhet före registreringen

Före registreringen får tilläggspensionsanstalten inte förvärva rättigheter, ingå förbindelser eller uppträda som part i en domstol eller hos någon annan myndighet.

De som deltagit i eller beslutat om en åtgärd som på tilläggspensionsanstaltens vägnar vidtagits före registreringen ansvarar solidariskt för åtgärden. Styrelsen och verkställande direktören kan utan personligt ansvar föra talan i ärenden som gäller bildandet av tilläggspensionsanstalten.

Tilläggspensionsstiftelsens verksamhetskrets

I en tilläggspensionsstiftelses stadgar ska verksamhetskretsen fastställas så att en arbetsgivare eller flera arbetsgivare tillsammans med sådana arbetsgivare som hör till samma koncern kan vara delägare i stiftelsen. En tilläggspensionsstiftelse kan också som delägare höra till sin egen verksamhetskrets.

En tilläggspensionsstiftelses verksamhetskrets kan också utgöras av en viss i stadgarna fastställd del av en verksamhetskrets som avses i 1 mom.

En tilläggspensionsstiftelse får bedriva verksamhet enligt 3 § 1 mom. bara inom sin verksamhetskrets.

Tilläggspensionskassans verksamhetskrets

I en tilläggspensionskassas stadgar ska verksamhetskretsen fastställas så att den kan bildas av

1) flera arbetsgivare tillsammans med sådana arbetsgivare vars verksamhet bildar en administrativ eller ekonomisk helhet,

2) flera arbetsgivare tillsammans med sådana arbetsgivare vars verksamhetsområde eller yrkesområde är likartat eller som på grund av någon annan motsvarande omständighet bildar en helhet,

3) flera företagare tillsammans med sådana företagare vars verksamhetsområde eller yrkesområde är likartat eller som på grund av någon annan motsvarande omständighet bildar en helhet,

4) en persongrupp som har definierats utifrån sitt yrke eller ett yrkesområde eller sitt medlemskap i en registrerad förening.

Det ska vara ändamålsenligt att bedriva tilläggspensionskassaverksamhet i en sådan verksamhetskrets som avses i 1 mom. Ändringar som inverkar på en sådan verksamhetskrets som avses i 1 mom. 4 punkten och har definierats utifrån medlemskap i en registrerad förening kan göras endast med Finansinspektionens samtycke.

En tilläggspensionskassas verksamhetskrets kan också utgöras av en viss i stadgarna fastställd del av en verksamhetskrets som avses i 1 mom.

En tilläggspensionskassa får bedriva verksamhet enligt 3 § 1 mom. bara inom sin verksamhetskrets.

Begränsningar för dem som ska försäkras

Endast de som står i ett arbetsavtalsförhållande eller annat anställningsförhållande eller tjänsteförhållande till delägarna eller som hör till delägarnas ledning kan vara försäkrade i en tilläggspensionsanstalt. I en tilläggspensionsanstalt kan dessutom försäkras en arbetstagare som av en arbetsgivare som är delägare i tilläggspensionsanstalten utsänts (utsänd arbetstagare) till en annan stat för att, utan att under denna tid stå i arbetsavtalsförhållande till arbetsgivaren, arbeta hos arbetsgivaren eller hos ett moder-, dotter- eller systerbolag som hör till samma ekonomiska helhet som arbetsgivaren eller hos ett företag där arbetsgivaren är delägare eller hos ett annat företag i vilket arbetsgivaren har bestämmanderätt.

I en tilläggspensionskassa kan också försäkras företagare inom det verksamhets- eller yrkesområde som anges i dess stadgar. Även familjemedlemmar till de personer som avses ovan och i 1 mom. samt personer som varit anställda hos en delägare i en tilläggspensionskassa och gått i pension och dessa personers familjemedlemmar samt personer som skulle ha varit tvungna att utträda ur tilläggspensionskassan om deras försäkring i den inte hade förlängts kan vara försäkrade i en tilläggspensionskassa.

I en tilläggspensionsanstalt kan dessutom försäkras personer som fått fribrev och vars fribrev grundar sig på sådant arbete som avses i 1 mom. Utöver detta kan i en tilläggspensionskassa försäkras personer som fått fribrev och vars fribrev grundar sig på sådant företagande, en sådan familjemedlem, tidigare anställning eller fortsatt försäkring som avses i 2 mom.

Status som juridisk person och delägarnas ansvar

En tilläggspensionsanstalt är en från delägarna fristående juridisk person som uppkommer genom registrering.

Delägarna i en tilläggspensionsstiftelse är gentemot tilläggspensionsstiftelsen ansvariga för att tillgångarna räcker till att täcka försäkringstekniska avsättningar så som bestäms i denna lag och i tilläggspensionsstiftelsens stadgar.

Delägarna i en tilläggspensionskassa är gentemot tilläggspensionskassan ansvariga för täckning av underskott i dess bokslut. Delägarnas ansvar för täckning av underskott har begränsats så som bestäms i denna lag och i tilläggspensionskassans stadgar och beräkningsgrunder.

Utträde och uteslutning ur en tilläggspensionsanstalt

En delägare i en tilläggspensionskassa kan utträda ur tilläggspensionskassan. En delägare i en tilläggspensionsstiftelse får utträda eller kan uteslutas ur tilläggspensionsstiftelsen bara om den utträdande delägarens delägarspecifika försäkringsbestånd har överlåtits till en annan tilläggspensionsanstalt eller ett försäkringsbolag.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas också när en delägare i en tilläggspensionsstiftelse avslutar sin verksamhet inom den verksamhetskrets som avses i 5 §.

Tillämpning av lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor

På tilläggspensionsanstalter tillämpas vad som i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor (946/2021) föreskrivs om pensionsanstalter. På tilläggspensionsstiftelser tillämpas vad som i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor föreskrivs om pensionsstiftelser. På tilläggspensionskassor tillämpas vad som i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor föreskrivs om pensionskassor. På tilläggspensionsanstalter, tilläggspensionsstiftelser eller tilläggspensionskassor ska dock inte tillämpas 1 kap. 1–5 §, 2 kap. 4, 8 och 9 §, 4 kap. 4, 8, 15 och 26 §, 5 kap. 2–4, 8 och 9 §, 6 kap. 3 och 6 §, 7 och 8 kap., 10 kap. 1, 3, 7, 13 och 14 §, 11 kap. 3, 4 och 15 §, 12 kap. 1–6, 10–12, 15–18, 20, 22, 23 och 27 §, 13 kap. 1, 2, 4–6, 12, 14, 17–26, 28–30 och 39 §, 14 kap. 2–8 §, 16 kap. 1–3 § eller 17 kap. 2 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor.

Utöver det som föreskrivs i 1 mom. tillämpas på tilläggspensionsanstalter med minst 100 försäkrade inte 4 kap. 22–25 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor. Utöver det som föreskrivs i 1 mom. tillämpas på tilläggspensionsanstalter med mindre än 100 försäkrade inte 4 kap. 22 § 3 mom. eller 24 § 2 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor.

Se SHMf om pensionsanstalters, tilläggspensionsanstalters och försäkringskassors verksamhetsplaner 1195/2021 och SHMf om pensionsanstalters, tilläggspensionsanstalters och försäkringskassors bokslut 1196/2021.

Bestämmelser som inte ska tillämpas på premiebaserade tilläggspensionsarrangemang

På premiebaserade tilläggspensionsarrangemang ska inte 2 kap. 3 § eller 4 kap. 2 § 1 mom. och 8 § tillämpas.

Bestämmelser som inte ska tillämpas på fondanknutna tilläggspensionsarrangemang

Utöver bestämmelserna i 11 § ska inte 5 kap. 2 § 2 mom., 4 § 2 mom. eller 5, 10 och 13 § tillämpas på fondanknutna tilläggspensionsarrangemang.

På värdering i bokslutet av den egendom som utgör täckning av försäkringstekniska avsättningar i ett fondanknutet tilläggspensionsarrangemang ska inte 6 kap. 7 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor tillämpas.

Bestämmelser vars tillämpning beror på antalet försäkrade

På en tilläggspensionsanstalt med färre än 100 försäkrade (liten tilläggspensionsanstalt) ska inte 3 kap. 1, 5–13 och 15–17 §, 4 kap. 2 §, 6 kap. 27–35 §, 7 kap. 1 §, 2 § 2 mom., 4, 5 och 8–12 §, 13 kap. och 15 kap. 1–6 och 8–10 § tillämpas.

På en tilläggspensionsanstalt med färre än 16 försäkrade ska inte 3 kap. 4 § eller 6 kap. 3 § och 16 § 1 mom. tillämpas.

Tilläggspensionsanstaltens rätt att välja tillämpliga bestämmelser

Trots vad som föreskrivs i 13 § kan en tilläggspensionsanstalt med färre än 100 försäkrade meddela Finansinspektionen att den från ingången av följande räkenskapsperiod bedriver sin verksamhet i enlighet med de bestämmelser i denna lag som ska tillämpas på tilläggspensionsanstalter med minst 100 försäkrade. Om tilläggspensionsanstalten återtar sitt meddelande, tillämpas på dess verksamhet från ingången av följande räkenskapsperiod efter återtagandet de bestämmelser i denna lag som ska tillämpas på tilläggspensionsanstalter med färre än 100 försäkrade.

En tilläggspensionsanstalt kan meddela Finansinspektionen om anstaltens antal försäkrade sjunkit under 100 försäkrade. På tilläggspensionsanstalten ska från början av följande räkenskapsperiod efter meddelandet tillämpas 13 §. Om en tilläggspensionsanstalt vars antal försäkrade har sjunkit under 100 inte gör en sådan anmälan som nämns ovan, ska på dess verksamhet trots vad som föreskrivs i 13 § tillämpas samma bestämmelser som på tilläggspensionsanstalter med minst 100 försäkrade.

Finansinspektionen ska i det register som avses i 9 kap. 3 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor (registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor) anteckna uppgifter om de meddelanden som avses i 1 och 2 mom. i denna paragraf.

Tilläggspensionsanstaltens skyldighet att meddela Finansinspektionen om ändringar i antalet försäkrade

En tilläggspensionsanstalt som har haft färre än 100 försäkrade ska utan dröjsmål meddela Finansinspektionen om antalet försäkrade stiger till 100.

En tilläggspensionsanstalt vars antal försäkrade stiger till minst 16 ska utan dröjsmål meddela Finansinspektionen detta.

Finansinspektionen ska i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor anteckna uppgifter om de meddelanden som avses i 1 och 2 mom.

Bestämmelser som ska tillämpas på utländska EES-försäkringsbolag

Vad som i denna lag föreskrivs om utländska EES-tilläggspensionsanstalter ska tillämpas på utländska EES-försäkringsbolag som avses i lagen om utländska försäkringsbolag (398/1995) och som bedriver tjänstepensionsverksamhet enligt artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut. Ett ovan avsett försäkringsbolag kan överta eller överlåta tilläggspensionsarrangemang med iakttagande av vad som i denna lag föreskrivs om gränsöverskridande överlåtelser av tilläggspensionsarrangemang.

Bemyndigande för Finansinspektionen att meddela föreskrifter

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om innehållet i de meddelanden som anges i 14 och 15 §.

Bildande, delägare och stadgar

Stiftare av en tilläggspensionsstiftelse

Utöver vad som föreskrivs i 2 kap. 1 § 1 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor kan de försäkrade tillsammans med arbetsgivaren bilda en tilläggspensionsstiftelse som bedriver premiebaserad tilläggspensionsverksamhet.

Stiftare av en tilläggspensionskassa

Utöver vad som föreskrivs i 2 kap. 1 § 2 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor kan en persongrupp som har definierats utifrån sitt yrke eller ett yrkesområde eller sitt medlemskap i en registrerad förening eller en registrerad förening bilda en tilläggspensionskassa, om det är motiverat att bedriva tilläggspensionskassaverksamhet inom denna grupp.

De försäkrade och arbetsgivaren kan tillsammans bilda en tilläggspensionskassa som bedriver premiebaserad tilläggspensionsverksamhet.

Tilläggspensionsanstaltens minsta storlek

En tilläggspensionsstiftelse ska ha minst 30 sådana försäkrade som avses i 1 kap. 7 § 1 mom. eller, om så bestäms i tilläggspensionsstiftelsens stadgar, sammanlagt minst 30 sådana försäkrade och pensionstagare som avses ovan. En tilläggspensionsstiftelse som bildas ska ha minst 30 sådana försäkrade som avses i 1 kap. 7 § 1 mom. vid utgången av det andra kalenderåret efter det att den bildades.

En tilläggspensionskassa ska ha minst 100 sådana försäkrade som avses i 1 kap. 7 § 1 mom. eller, om så bestäms i tilläggspensionskassans stadgar, sammanlagt minst 100 sådana försäkrade och pensionstagare som avses ovan. En tilläggspensionskassa som bedriver invalid- eller familjepensionsverksamhet ska ha minst 300 sådana försäkrade som avses i 1 kap. 7 § 1 mom.

Finansinspektionen får av särskilda skäl bevilja undantag från antalet försäkrade och förlänga den tidsfrist som avses i 1 mom. med högst ett år.

Stadgar

Varje tilläggspensionsanstalt ska ha stadgar där följande uppgifter ska ingå:

1) firma och, om namnet används på två eller flera språk, varje språkform,

2) den kommun i Finland som är hemort och, om tilläggspensionsanstaltens centralförvaltning är belägen någon annanstans än på hemorten, den kommun i Finland där centralförvaltningen är belägen,

3) den pensionsförsäkringsverksamhet som bedrivs,

4) verksamhetskrets,

5) vilka som är försäkrade i pensionsanstalten,

6) styrelseledamöternas och ersättarnas antal och mandattid,

7) grunden för styrelseledamöternas arvode,

8) revisorernas och revisorssuppleanternas mandattid,

9) hur de försäkrade kan ansluta sig till och frånträda arrangemanget och på vilka grunder en försäkrad kan uteslutas,

10) förmånerna, deras storlek eller beräkningsgrund,

11) förutsättningarna för att få och betalningstiderna för förmånerna,

12) huruvida pensionsanstalten står för åtagandet att täcka en biometrisk risk eller garantera en viss avkastning för investeringsverksamheten eller en viss nivå på förmånerna,

13) hur de försäkrades försäkringspremier bestäms, när försäkringspremierna ska betalas och vilka påföljderna är vid förseningar, om de försäkrade betalar försäkringspremier,

14) de försäkrades rätt att avbryta betalningen av försäkringspremierna, om de försäkrade betalar försäkringspremier,

15) de försäkrades rätt att välja och byta investeringsobjekt i ett premiebaserat tilläggspensionsarrangemang,

16) huruvida de medel som influtit inom ramen för ett premiebaserat tilläggspensionsarrangemang och deras avkastning kan överföras till en annan försäkringsanstalt,

17) huruvida och i vilken mån en person själv och hans eller hennes förmånstagare behåller rätten till pension eller en annan förmån när personens försäkringsförhållande har upphört innan en händelse som ger rätt till pensionen eller förmånen inträffat,

18) hur pensionsanstaltens tillgångar och ansvarsförpliktelser fördelas när pensionsanstalten upplöses.

Dessutom ska följande uppgifter ingå:

1) information om att de försäkrade och deras förmånstagare har rätt till tilläggspension eller en annan förmån vid en sådan överlåtelse av rörelse som avses i 1 kap. 10 § i arbetsavtalslagen (55/2001),

2) information om att pensionsanstalten ger de försäkrade, pensionstagarna, mottagarna av en annan förmån och förmånstagarna den information som avses i 7 kap. samt hur och när denna information ges,

3) information om de rättsmedel som står till buds för de försäkrade, pensionstagarna, mottagarna av en annan förmån och förmånstagarna.

Utöver det som anges i 1 mom. ska stadgarna för en tilläggspensionskassa innehålla bestämmelser om

1) hur kallelse till kassamötet ska utfärdas,

2) hur delägarnas rösträtt och röster fördelas vid kassamötet,

3) mandattiden för medlemmar och ersättare i representantskapet, hur de väljs och grunden för medlemmarnas arvode, om kassan har ett representantskap,

4) hur det delägarspecifika bidraget bestäms och vilka påföljderna är vid förseningar av bidraget,

5) hur en delägare kan utträda och på vilka grunder en delägare kan uteslutas ur pensionskassan.

Utöver det som anges i 1 mom. ska stadgarna för en tilläggspensionsstiftelse innehålla bestämmelser om

1) hur styrelseledamöterna och deras ersättare väljs,

2) huruvida en pensionsstiftelse med flera delägare tillämpar det utjämnande eller det delägarspecifika systemet i sin bokföring,

3) hur delägarnas andel av övertäckningen enligt 5 kap. 15 § beräknas i en pensionsstiftelse som följer det utjämnande bokföringssystemet.

Fastställelse av stadgarna

Fastställelse av en tilläggspensionsanstalts stadgar och ändringar i dem ska sökas hos Finansinspektionen. När en tilläggspensionsanstalt bildas ska ansökan åtföljas av avtalet om bildande, en delägarförteckning och en redogörelse för att styrelsens ledamöter uppfyller behörighetskraven i 3 kap. 1 § samt, om det har valts en verkställande direktör för anstalten, av en redogörelse för att verkställande direktören uppfyller de krav som avses i den paragrafen.

Finansinspektionen ska fastställa stadgarna för en tilläggspensionsstiftelse eller ändringarna av dem, om stadgarna är lagenliga.

Finansinspektionen ska fastställa stadgarna för en tilläggspensionskassa och ändringarna av dem, om stadgarna är lagenliga och den tilltänkta försäkringsverksamheten inte anses äventyra en sund utveckling på området.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om innehållet i den ansökan som avses i 1 mom. och om de redogörelser och handlingar som ska fogas till ansökan.

Minskning av en tilläggspensionsstiftelses pensioner

Trots vad som föreskrivs i 2 kap. 15 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor gäller att om en ändring av en tilläggspensionsstiftelses stadgar innebär att pensionerna för de försäkrade minskas eller slopas till den del pensionerna har tjänats in genom tjänstgöring som skett före tidpunkten för ändringen eller att de pensioner som redan betalas ut till pensionstagare eller de framtida pensionerna för dessa personer och deras förmånstagare minskas eller slopas, är det en förutsättning för fastställelse av ändringen att ändringen understöds av minst fyra femtedelar av de närvarande ledamöterna vid styrelsens sammanträde. En förutsättning är också att ändringen är nödvändig för tilläggspensionsstiftelsens fortsatta verksamhet eller att de personer vars pensioner sänks eller slopas genom beslutet har gett sitt samtycke till detta.

En ändring är nödvändig på det sätt som avses i 1 mom., om tilläggspensionsstiftelsen utan ändringen skulle försättas i likvidation med stöd av 12 kap. 2 § 2–6 punkten.

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. ska inte tillämpas på ändringar som begränsar pensionens tillväxt efter ändringen.

Allmänna principer för minskning av en tilläggspensionsstiftelses förmåner

När en tilläggspensionsstiftelses pensioner och andra förmåner minskas enligt 6 § 1 och 2 mom. ska i skälig omfattning beaktas den prioritetsordning som i tilläggspensionsstiftelsens stadgar har bestämts för fördelningen av tilläggspensionsstiftelsens tillgångar mellan mottagarna av förmån när tilläggspensionsstiftelsen upplöses, samt att ställningen för grupperna av mottagare av förmån i förhållande till varandra bevaras i skälig mån oförändrad. Pensioner och andra förmåner får inte minskas eller slopas till den del tilläggspensionsstiftelsens försäkringstekniska avsättningar är täckta.

Minskning av en tilläggspensionsstiftelses förmåner med anledning av ändringar i det lagstadgade pensionsskyddet

Trots vad som föreskrivs i 6 § 1 och 2 mom. och 7 §, gäller att om lagstadgade pensioner och andra förmåner minskas eller begränsas kan en tilläggspensionsstiftelses stadgeenliga pensioner och andra förmåner minskas eller begränsas på motsvarande sätt genom att tilläggspensionsstiftelsens stadgar ändras också så att de ändringar som gjorts i lagstadgade pensioner och andra förmåner inte ersätts med de pensioner och andra förmåner som avses ovan.

Minskning av en tilläggspensionskassas förmåner

En stadgeändring som gäller minskning av en förmån får inte tillämpas på ett försäkringsfall som har inträffat innan ändringen trätt i kraft. Som ett nytt försäkringsfall anses inte ombildning av pension till ålderspension eller uppkomst av rätt till familjepension efter en pensionstagare.

Om en ändring av en tilläggspensionskassas stadgar innebär att pensionerna för de försäkrade minskas eller slopas till den del pensionerna har tjänats in genom tjänstgöring som skett före tidpunkten för ändringen, är det en förutsättning för fastställelse av ändringen att ändringen är nödvändig för tilläggspensionskassans fortsatta verksamhet eller att de personer vars pensioner sänks eller slopas genom beslutet har gett sitt samtycke till detta. En ändring av stadgarna är nödvändig på det sätt som avses ovan, om tilläggspensionskassan utan ändringen skulle försättas i likvidation med stöd av 12 kap. 2 § 2–6 punkten.

Kassamötet beslutar om minskning av en tilläggspensionskassas pensioner och andra förmåner. Trots vad som föreskrivs i 2 kap. 15 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor är ett beslut giltigt om det har biträtts av försäkrade, delägare eller medlemmar av representantskapet som har minst två tredjedelar eller en i stadgarna angiven större andel av det vid mötet företrädda röstetalet.

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. ska inte tillämpas på stadgeändringar som begränsar förmånens tillväxt efter ändringen.

Tilläggspensionsanstaltens centralförvaltning

En tilläggspensionsanstalt ska ha sin centralförvaltning i Finland. Med centralförvaltningsort avses den plats där tilläggspensionsantaltens viktigaste strategiska beslut fattas.

Ledningen och företagsstyrningssystemet

Styrelseledamöternas och verkställande direktörens behörighet

De som i praktiken ansvarar för verksamheten i en tilläggspensionsanstalt ska ha god vandel och vara lämpliga för uppgiften. Ledamöterna i tilläggspensionsanstaltens styrelse ska tillsammans och tilläggspensionsanstaltens verkställande direktör ensam ha kvalifikationer, kunskaper och erfarenheter som är tillräckliga för att de ska kunna säkerställa en sund och ansvarsfull förvaltning av tilläggspensionsanstalten.

Den som är omyndig, försatt i konkurs eller som har meddelats näringsförbud får inte vara styrelseledamot eller verkställande direktör.

Minst en styrelseledamot ska vara bosatt i en EES-stat.

Vad som i denna paragraf föreskrivs om dem som i praktiken ansvarar för verksamheten tillämpas också på ersättare i styrelsen och ställföreträdaren för verkställande direktören.

Styrelseledamöternas och verkställande direktörens behörighet i en liten tilläggspensionsanstalt

De som i praktiken ansvarar för verksamheten i en liten tilläggspensionsanstalt ska ha god vandel. De ska ha sådan allmän kännedom om pensionsförsäkringsverksamhet som behövs med beaktande av arten och omfattningen av en liten pensionsanstalts verksamhet. Om en liten tilläggspensionsanstalt bedriver förmånsbaserad tilläggspensionsförsäkringsverksamhet ska det i styrelsen också finnas god sakkunskap om investeringsverksamhet.

Om de som i praktiken ansvarar för verksamheten i en liten tilläggspensionsanstalt inte har sådan kännedom om pensionsförsäkringsverksamhet eller investeringsverksamhet som avses i 1 mom. ska de bland sina anställda ha rådgivare med tillräcklig kompetens och erfarenhet.

Den som är omyndig, försatt i konkurs eller som har meddelats näringsförbud får inte vara styrelseledamot eller verkställande direktör.

Minst en styrelseledamot ska vara bosatt i en EES-stat.

Vad som i denna paragraf föreskrivs om dem som i praktiken ansvarar för verksamheten tillämpas också på ersättare i styrelsen och ställföreträdaren för verkställande direktören.

Bemyndigande för Finansinspektionen att meddela föreskrifter

Finansinspektionen kan be om en utredning varav det framgår att de som i praktiken ansvarar för verksamheten uppfyller de krav som föreskrivs i 1 eller 2 §.

Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om den utredning som avses i 1 mom.

Jäv för styrelseledamöter och verkställande direktören

En person som i praktiken ansvarar för verksamheten i en tilläggspensionsanstalt får inte delta i behandlingen av ett ärende som gäller ett avtal mellan personen och pensionsanstalten. Personen får inte heller delta i behandlingen av ett ärende som gäller ett avtal mellan pensionsanstalten och tredje man, om personen är anställd hos denna tredje man, verkställande direktör för eller i motsvarande ställning i en sammanslutning eller stiftelse som är tredje man, eller ledamot i dess styrelse, förvaltningsråd eller motsvarande verksamhetsorgan eller om personen kan förväntas få en sådan väsentlig fördel av avtalet som eventuellt står i strid med pensionsanstaltens intresse.

Vad som i denna paragraf föreskrivs om avtal ska på motsvarande sätt tillämpas på andra rättshandlingar samt på rättegångar och annan talan.

Företagsstyrningssystem

En tilläggspensionsanstalt ska ha ett effektivt företagsstyrningssystem som möjliggör en sund och ansvarsfull ledning av deras verksamhet och som står i proportion till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos tilläggspensionsanstalternas verksamhet. Företagsstyrningssystemet ska beakta miljöfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer i samband med tilläggspensionsanstaltens investeringar. Företagsstyrningssystemet ska regelbundet ses över.

En tilläggspensionsanstalts organisationsstruktur ska vara ändamålsenlig och tydlig. Ansvarsområdena ska på ett ändamålsenligt sätt delas upp och avskiljas från varandra. En tilläggspensionsanstalt ska ha ett effektivt informationssystem.

Nyckelfunktioner

En tilläggspensionsanstalt ska ha nyckelfunktioner. De som utför nyckelfunktioner ska kunna sköta sina uppgifter på ett effektivt, objektivt, rättvist och oberoende sätt. En person eller organisatorisk enhet får utföra flera nyckelfunktioner. Vad som föreskrivs ovan ska inte tillämpas på sådana internrevisionsfunktioner enligt 9 § som ska vara oberoende från andra nyckelfunktioner.

Den person eller organisatoriska enhet som utför en nyckelfunktion ska vara en annan än den som utför en liknande nyckelfunktion hos den arbetsgivare som hos tilläggspensionsanstalten försäkrar arbetstagare eller andra personer.

Trots vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. kan Finansinspektionen på ansökan av en tilläggspensionsanstalt bevilja tillstånd att utföra nyckelfunktioner genom samma person eller organisatoriska enhet som hos den ovan avsedda arbetsgivaren, under förutsättning att tilläggspensionsanstalten ger en utredning om hur den förhindrar eller hanterar i tilläggspensionsanstalten förekommande intressekonflikter med den försäkrande arbetsgivaren och under förutsättning att storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos tilläggspensionsanstaltens verksamhet inte förutsätter något annat. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om den ansökan som avses i detta moment.

Anmälningsskyldighet för personer med nyckelfunktioner

Personer med nyckelfunktioner ska rapportera alla väsentliga resultat och rekommendationer inom sina ansvarsområden till tilläggspensionsanstaltens styrelse, som beslutar vilka åtgärder som ska vidtas.

Personer med nyckelfunktioner ska, utan att det påverkar rätten att inte tvingas vittna mot sig själv, underrätta Finansinspektionen i sådana fall då tilläggspensionsanstaltens styrelse inte i vederbörlig tid vidtar lämpliga korrigerande åtgärder, när den person eller den organisatoriska enhet som utför nyckelfunktionen har rapporterat till tilläggspensionsanstaltens styrelse att den

1) har upptäckt en betydande risk för att tilläggspensionsanstalten inte kommer att uppfylla ett väsentligt lagstadgat krav, om detta skulle kunna få en väsentlig inverkan på de försäkrades och mottagarna av förmåns intressen,

2) i samband med utförandet av sin funktion har konstaterat en väsentlig materiell överträdelse av lag, förordning eller administrativa bestämmelser som är tillämpliga på tilläggspensionsanstalten och dess verksamhet.

Riskhanteringsfunktion och riskhanteringssystem

En tilläggspensionsanstalt ska ha en effektiv riskhanteringsfunktion som står i proportion till dess storlek och organisation samt till verksamhetens storlek, art, omfattning och komplexitet. Riskhanteringsfunktionen ska underlätta hanteringen av ett riskhanteringssystem.

Riskhanteringssystemet ska bygga på strategier, processer och förfaranden för att regelbundet spåra, mäta, följa upp och hantera samt rapportera de risker, på enskild och sammantagen nivå, som pensionsanstalten och dess tilläggspensionsarrangemang är exponerade för. Riskhanteringssystemet ska ha förfaranden för rapportering till tilläggspensionsanstaltens styrelse om risker och det inbördes beroendet mellan dessa.

En tilläggspensionsanstalts riskhanteringssystem ska vara anpassat till dess organisation och beslutsprocess. Riskhanteringssystemet ska täcka de risker som kan uppstå i tilläggspensionsanstalten eller i tjänsteföretag till vilka tilläggspensionsanstaltens uppgifter har utkontrakterats och det ska stå i proportion till tilläggspensionsanstaltens storlek och organisation samt verksamhetens storlek, art, omfattning och komplexitet. Riskhanteringssystemet ska täcka åtminstone följande delområden:

1) försäkringsrörelse och avsättningar,

2) förvaltning av tillgångar och skulder,

3) investeringar, särskilt i derivatinstrument, värdepapperiseringar och liknande åtaganden,

4) hantering av likviditets- och koncentrationsrisker,

5) hantering av operativa risker,

6) återförsäkring och andra riskreduceringstekniker,

7) miljörisker, sociala risker och företagsstyrningsrisker i fråga om investeringsportföljen och dess förvaltning samt hanteringen av dessa risker.

Om försäkrade och mottagare av förmån i enlighet med tilläggspensionsanstaltens stadgar står för risker, ska riskhanteringssystemet även ta hänsyn till de riskerna ur de försäkrades och mottagarna av förmåns synvinkel.

Internrevisionsfunktion

En tilläggspensionsanstalt ska ha en effektiv internrevisionsfunktion. Internrevisionsfunktionen ska utvärdera lämpligheten och effektiviteten hos systemet för internkontroll, företagsstyrningssystemets övriga delfaktorer och verksamheter som utkontrakterats. Internrevisionsfunktionen ska stå i proportion till tilläggspensionsanstaltens storlek och organisation samt till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos tilläggspensionsanstaltens verksamhet.

Aktuariefunktion

Om en tilläggspensionsanstalt själv står för åtagandet att täcka biometriska risker eller nivån på investeringsverksamhetens avkastning eller förmånerna, ska den ha en effektiv aktuariefunktion som

1) samordnar och övervakar beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna,

2) bedömer lämpligheten av de metoder och underliggande modeller som används vid beräkningen av försäkringstekniska avsättningar och de antaganden som ligger till grund för denna beräkning,

3) bedömer om de data som används vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna är tillräckliga samt bedömer deras kvalitet,

4) jämför de antaganden som ligger till grund för beräkningen av försäkringstekniska avsättningar med den faktiska utvecklingen,

5) informerar tilläggspensionsanstaltens styrelse om hur tillförlitliga och lämpliga beräkningarna av försäkringstekniska avsättningar är,

6) yttrar sig om tilläggspensionsanstaltens övergripande försäkringspolitik, om tilläggspensionsanstalten har en sådan politik,

7) yttrar sig om försäkringsarrangemangens lämplighet, om tilläggspensionsanstalten har sådana arrangemang,

8) bidrar till ett effektivt genomförande av riskhanteringssystemet.

Riskbedömning

En tilläggspensionsanstalt ska på ett sätt som står i proportion till dess storlek och organisation samt till verksamhetens storlek, art, omfattning och komplexitet göra en egen riskbedömning och dokumentera denna bedömning. Riskbedömningen ska göras åtminstone vart tredje år, eller utan dröjsmål vid en betydande förändring av tilläggspensionsantaltens eller dess tilläggspensionsarrangemangs riskprofil. Om det sker en betydande förändring av ett visst tilläggspensionsarrangemangs riskprofil kan riskbedömningen begränsas till det arrangemanget. Riskbedömningen ska beaktas i tilläggspensionsanstaltens strategiska beslut.

Riskbedömningen ska inkludera

1) en beskrivning av hur den egna riskbedömningen är inkluderad i tilläggspensionsanstaltens lednings-, förvaltnings- och beslutsprocesser,

2) en bedömning av riskhanteringssystemets effektivitet,

3) en beskrivning av hur tilläggspensionsanstalten förebygger intressekonflikter med den försäkrande arbetsgivaren, om tilläggspensionsanstalten utkontrakterar nyckelfunktioner till den ovan avsedda arbetsgivaren i enlighet med 6 § 3 mom.,

4) en bedömning av tilläggspensionsanstaltens totala finansieringsbehov och återhämtningsplan, om tilläggspensionsanstalten har en sådan plan,

5) en bedömning av riskerna för försäkrade och mottagarna av förmån avseende utbetalningen av deras pensionsförmåner och effektiviteten i korrigerande åtgärder, med beaktande av indexeringsmekanismer och mekanismer för reducering av intjänade förmåner, inbegripet i vilken omfattning intjänade pensionsförmåner kan reduceras, på vilka villkor och av vem,

6) en kvalitativ bedömning av mekanismerna för att skydda pensionsförmåner inklusive garantier, överenskommelser och andra typer av finansiellt stöd från den arbetsgivare som försäkrar i tilläggspensionsanstalten, försäkring eller återförsäkring från ett företag som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) eller täckning genom ett pensionsgarantisystem till förmån för tilläggspensionsanstalten eller de försäkrade och mottagarna av förmån,

7) en kvalitativ bedömning av de operativa riskerna,

8) när miljöfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer beaktas vid investeringsbeslut, en bedömning av nya eller framväxande risker, inbegripet en bedömning av risker med anknytning till klimatförändringar, resursanvändning och miljön, sociala risker och risker med anknytning till avskrivningar av tillgångar till följd av regleringsändringar.

Med avseende på tillämpningen av riskbedömningen ska tilläggspensionsanstalterna ha metoder för att kartlägga och bedöma de risker som de är utsatta för eller kan utsättas för på kort och på lång sikt och som kan inverka på deras förmåga att fullgöra sina skyldigheter.

Metoder som avses i 3 mom. ska stå i proportion till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos de inneboende riskerna i tilläggspensionsanstalternas verksamhet. Metoderna ska beskrivas i tilläggspensionsanstaltens riskbedömning.

Varje tilläggspensionsanstalt ska till Finansinspektionen överlämna en sammanfattning av riskbedömningen. Av sammanfattningen ska framgå åtminstone riskbedömningens resultat och en beskrivning av de metoder som använts för riskbedömningen.

Riktlinjer, system för internkontroll och beredskapsplan

En tilläggspensionsanstalt ska upprätta och tillämpa skriftliga riktlinjer för riskhantering, internrevision och, vid behov, för aktuariefunktionen och för utkontrakterad verksamhet. Dessa skriftliga riktlinjer ska först godkännas av tilläggspensionsanstaltens styrelse och därefter ses över minst vart tredje år. Riktlinjerna ska anpassas med hänsyn till väsentliga förändringar inom det berörda systemet eller området.

En tilläggspensionsanstalt ska för internkontroll upprätta ett effektivt system som ska omfatta administrativa förfaranden och redovisningsförfaranden, ramar för internkontrollen och lämpliga rapporteringsrutiner på tilläggspensionsanstaltens samtliga organisationsnivåer.

En tilläggspensionsanstalt ska vidta ändamålsenliga och proportionella åtgärder för att säkerställa att dess verksamhet bedrivs med kontinuitet och på ett korrekt sätt samt utarbeta en beredskapsplan.

Behörighet för personer med nyckelfunktioner

De personer som utför en tilläggspensionsanstalts nyckelfunktioner samt de personer eller enheter som anlitas för att utföra funktionerna ska ha god vandel och vara lämpliga för uppgiften. En person som är omyndig eller som har försatts i konkurs eller meddelats näringsförbud får inte vara en person som utför nyckelfunktioner.

Med lämplighetskravet avses att

1) de som utför nyckelfunktioner i form av internrevision ska ha tillräckliga yrkeskvalifikationer, kunskaper och erfarenheter för att kunna utföra revision på ett tillfredsställande sätt,

2) de som utför centrala aktuariefunktioner ska ha tillräckliga yrkeskvalifikationer, kunskaper och erfarenheter för att kunna utföra aktuariefunktionerna på ett tillfredsställande sätt,

3) de som utför andra nyckelfunktioner ska ha tillräckliga kvalifikationer, kunskaper och erfarenheter för att kunna utföra sina nyckelfunktioner på ett tillfredsställande sätt.

Finansinspektionen kan be om en utredning varav det framgår att de som avses i 1 mom. uppfyller de krav som föreskrivs i denna paragraf.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om den utredning som avses i 3 mom.

Utkontraktering av verksamheten

En tilläggspensionsanstalt får utkontraktera verksamhet till tjänsteföretag som arbetar för tilläggspensionsanstaltens räkning.

Nyckelfunktioner eller andra verksamheter får inte utkontrakteras på ett sätt som leder till att

1) kvaliteten på tilläggspensionsanstaltens företagsstyrningssystem försämras,

2) den operativa risken ökar i otillbörlig utsträckning,

3) Finansinspektionen får försämrade tillsynsmöjligheter,

4) möjligheten till ett oavbrutet och tillfredsställande tillhandahållande av tjänster till försäkrade och mottagare av förmån undergrävs.

En tilläggspensionsanstalt ansvarar, trots att den utkontrakterat verksamheter, för samtliga förpliktelser som följer av bestämmelserna och föreskrifterna om utkontraktering. Tilläggspensionsanstalten ska, genom valet av tjänsteföretag och genom den löpande övervakningen av tjänsteföretagets verksamheter, säkerställa att de utkontrakterade verksamheterna fungerar oklanderligt.

Utkontrakteringen av en tilläggspensionsanstalts verksamhet ska föregås av ett skriftligt avtal som tydligt anger tilläggspensionsanstaltens och tjänsteföretagets rättigheter och skyldigheter.

Meddelande om utkontraktering

En tilläggspensionsanstalt ska i god tid på förhand underrätta Finansinspektionen om sin avsikt att utkontraktera funktioner. Om utkontrakteringen avser tilläggspensionsanstaltens nyckelfunktioner, ledning eller förvaltning, ska detta meddelas Finansinspektionen innan avtalet om utkontraktering träder i kraft. Tilläggspensionsanstalten ska underrätta Finansinspektionen också om väsentliga förändringar i anslutning till utkontrakterade funktioner. Finansinspektionen har rätt att av tilläggspensionsanstalter och tjänsteföretag utan obefogat dröjsmål få information om utkontrakterade funktioner.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om det i 1 mom. avsedda meddelandet.

Löne- och arvodespolicy

En tilläggspensionsanstalt ska ha en löne- och arvodespolicy som tillämpas på dem som i praktiken ansvarar för verksamheten, på dem som utför nyckelfunktioner samt på andra personalkategorier vars yrkesutövning har en väsentlig inverkan på tilläggspensionsanstaltens riskprofil.

Löne- och arvodespolicyn ska tillämpas också på tjänsteföretag som sköter tilläggspensionsanstaltens utkontrakterade verksamheter, om de inte hör till tillämpningsområdet för följande direktiv:

1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag),

2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II),

3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010,

4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG,

5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU.

Löne- och arvodespolicyn ska stå i proportion till tilläggspensionsanstaltens storlek och organisation samt till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos tilläggspensionsanstaltens verksamhet.

Löne- och arvodespolicyn ska upprättas, genomföras och upprätthållas i enlighet med tilläggspensionsanstaltens verksamhet, riskprofil, mål, långsiktiga intressen, finansiella stabilitet och resultat som helhet. Löne- och arvodespolicyn får inte skapa incitament till risktagande som är oförenligt med tilläggspensionsanstaltens riskprofil eller stadgar.

Tilläggspensionsanstalten ska fastställa allmänna principer för löne- och arvodespolicyn samt se över och uppdatera dem åtminstone vart tredje år. Tilläggspensionsanstalten ska ansvara för löne- och arvodespolicyns genomförande samt övervaka ersättningarna på ett tydligt, transparent och effektivt sätt. Om inte något annat föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) ska tilläggspensionsanstalten regelbundet offentliggöra relevant information om sin löne- och arvodespolicy. Tilläggspensionsanstaltens löne- och arvodespolicy ska

1) bidra till en sund, aktsam och effektiv ledning och förvaltning av tilläggspensionsanstalten,

2) vara förenlig med de långsiktiga intressena hos försäkrade och mottagare av förmån när det gäller tilläggspensionsarrangemang som förvaltas av tilläggspensionsanstalten,

3) inkludera åtgärder som syftar till att undvika intressekonflikter,

4) vara förenlig med en konsekvent sund och effektiv riskhantering.

Utredning om behörigheten för en medborgare i en annan EES-stat än Finland

Om Finansinspektionen kräver att en person som avses i 1 eller 13 § ska lämna en utredning om att han eller hon uppfyller de krav som föreskrivs i de paragraferna eller att han eller hon inte är försatt i konkurs, ska Finansinspektionen som utredning från en medborgare i en annan EES-stat än Finland godkänna motsvarande handlingar som från en finsk medborgare.

Som utredning som avses i 1 mom. ska Finansinspektionen också godkänna ett registerutdrag som utfärdats av en domstol eller, om ett sådant inte kan fås, motsvarande handling som en behörig rätts- eller förvaltningsmyndighet har utfärdat i den EES-stat vars medborgare den som avses i 1 eller 13 § är. Om den ovan avsedda handlingen inte kan fås ska Finansinspektionen som utredning godkänna en försäkran som en person enligt 1 eller 13 § har gett Finansinspektionen eller en behörig rätts- eller förvaltningsmyndighet eller notarie i den EES-stat vars medborgare han eller hon är. Den ovan avsedda rätts- eller förvaltningsmyndigheten eller notarien ska intyga försäkrans riktighet.

Utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. ska Finansinspektionen som utredning godkänna en skriftlig försäkran till en behörig myndighet eller till en fack- eller branschorganisation i en annan EES-stat än Finland om att en medborgare i en annan EES-stat än Finland inte är försatt i konkurs.

Handlingar som avses i 2 och 3 mom. ska visas upp inom tre månader efter det att de utfärdats.

Bemyndigande för Finansinspektionen att meddela föreskrifter

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om det företagsstyrningssystem som avses i 5 §, om den riskhanteringsfunktion och det riskhanteringssystem som avses i 8 § och om det system för internkontroll som avses i 12 §.

Bokslut, verksamhetsberättelse och revision

Tilläggspensionsstiftelsers utjämnande eller delägarspecifika bokföring

En tilläggspensionsstiftelse ska upprätta sin bokföring enligt det delägarspecifika systemet, om inte Finansinspektionen har beviljat tilläggspensionsstiftelsen tillstånd att iaktta det utjämnande systemet i sin bokföring.

Inom det delägarspecifika systemet ska bokföringen upprättas så att det särskilt för varje delägare som hör till tilläggspensionsstiftelsen framgår vilka poster som hänförs till resultaträkningen och vilka som hänförs till balansräkningen. De tillgångar som en delägare ger tilläggspensionsstiftelsen ska räknas till godo för denna delägare.

Inom det utjämnande systemet ska det bidrag som ska betalas till tilläggspensionsstiftelsen delas till godo för varje delägare så som bestäms i tilläggspensionsstiftelsens stadgar. Täckning av delägarens försäkringstekniska avsättningar är den proportionella andel av tilläggspensionsstiftelsens tillgångar som motsvarar de försäkringstekniska avsättningarna.

Bokslut och verksamhetsberättelse

En tilläggspensionsanstalt ska upprätta och offentliggöra årsbokslut och verksamhetsberättelser i vilka hänsyn tas till varje tilläggspensionsarrangemang som den förvaltar och, vid behov, årsbokslut och verksamhetsberättelse för varje tilläggspensionsarrangemang. Årsboksluten och verksamhetsberättelserna ska ge en rättvisande bild av tilläggspensionsanstaltens tillgångar, skulder och finansiella ställning, och redovisa betydande investeringar. Årsboksluten och uppgifterna i verksamhetsberättelserna ska vara konsekventa, uttömmande, sakligt presenterade samt i vederbörlig ordning godkända av tilläggspensionsanstaltens styrelse och revisor.

Poster som ska upptas i balansräkningen

I balansräkningen ska upptas

1) kontanter och andra fordringar än sådana som i balansräkningen tagits upp som investeringar, till det nominella värdet, likväl högst till det sannolika värdet,

2) försäkringstekniska avsättningar till det värde som beräknats med beaktande av bestämmelserna i 5 kap.,

3) övriga skulder till nominellt värde eller, om skulden är bunden vid index eller någon annan jämförelsegrund, till det högre belopp som den stiger till på grund av den förändrade jämförelsegrunden.

Om en kostnadsföring som har gjorts enligt 1 mom. 1 punkten visar sig vara obefogad senast vid utgången av räkenskapsperioden, ska den tas upp som en rättelse av kostnadsföringen.

Värdering av täckning av försäkringstekniska avsättningar i ett fondanknutet tilläggspensionsarrangemang

De investeringar som utgör täckning av försäkringstekniska avsättningar i ett fondanknutet tilläggspensionsarrangemang tas i balansräkningen upp separat och värderade till verkligt värde. Förändringar i det verkliga värdet tas upp som intäkter eller kostnader i resultaträkningen.

Överföringar av tillgångar mellan investeringar och de investeringar som utgör täckning av försäkringstekniska avsättningar i ett fondanknutet tilläggspensionsarrangemang ska genomföras enligt verkligt värde.

Revisorsval

En tilläggspensionsanstalt ska ha minst en revisor som avses i revisionslagen (1141/2015).

I en tilläggspensionsstiftelse väljs revisorn av styrelsen och i en tilläggspensionskassa av kassamötet.

Försäkringstekniska avsättningar, bidrag och solvens

Försäkringstekniska avsättningar

Ansvaret för en tilläggspensionsanstalts stadgeenliga förbindelser ska bokföras som försäkringstekniska avsättningar, som består av premieansvar och ersättningsansvar.

En tilläggspensionsanstalts försäkringstekniska avsättningar ska ständigt motsvara de sammanlagda finansiella förbindelser som i enlighet med stadgarna följer av tilläggspensionsarrangemangen. Tilläggspensionsanstaltens försäkringsmatematiker ska varje år beräkna försäkringstekniska avsättningar.

Premieansvar

I ett förmånsbaserat tilläggspensionsarrangemang ska premieansvaret motsvara kapitalvärdet av de utbetalningar som föranleds av framtida försäkringsfall, vid vars beräkning pension eller en annan förmån anses tillväxa lineärt under den tid som ger rätt till pension, tills pensionsåldern uppnås. Premieansvaret ska dock uppgå till minst samma belopp som det skulle vara om personen vid tidpunkten för bokslutet hade upphört att vara i ett sådant arbetsavtalsförhållande, tjänsteförhållande eller annat anställningsförhållande till delägaren som avses i 1 kap. 7 § 1 mom., eller att vara delägarens utsända arbetstagare eller att höra till delägarens ledning.

En tilläggspensionsanstalt kan ha ett indexförhöjningsansvar, som utöver till framtida höjningar får användas endast till att täcka en sådan ökning av försäkringstekniska avsättningar som uppkommit till följd av att beräkningsgrunderna har ändrats. Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om hur indexförhöjningsansvaret får användas.

Premieansvaret i ett annat premiebaserat tilläggspensionsarrangemang än ett fondanknutet tilläggspensionsarrangemang utgörs av det sammanlagda beloppet av betalda bidrag och övriga intäkter som krediterats försäkringen, minskat med de kostnader som tagits ut för upprätthållande av försäkringsskyddet och skötsel av försäkringen. I ett fondanknutet tilläggspensionsarrangemang ska premieansvaret motsvara det verkliga värdet av de tillgångar som utgör täckning av försäkringstekniska avsättningar.

Ersättningsansvar

Ersättningsansvaret ska motsvara obetalda ersättningsbelopp och andra belopp som ska betalas med anledning av inträffade försäkringsfall. Tilläggspensionskassor kan för skaderika år ha ett riskteoretiskt beräknat utjämningsbelopp som räknas till ersättningsansvaret (utjämningsbelopp).

Grunder för beräkning av försäkringstekniska avsättningar

Varje tilläggspensionsanstalt ska ha beräkningsgrunder för fastställande av försäkringstekniska avsättningar.

De antaganden i fråga om dödsfall, lång levnad och invaliditet samt andra variabler som används vid beräkning av försäkringstekniska avsättningar ska väljas på ett aktsamt sätt. De försäkringsmatematiska metoderna ska förbli desamma från en räkenskapsperiod till en annan, om det inte finns grundad anledning till ändringar. Det kan vara motiverat att ändra dem om det sker förändringar i den lagstiftning, den befolkningsstruktur eller den ekonomiska situation som ligger till grund för antagandena.

Om grunderna för beräkning av en tilläggspensionskassas försäkringstekniska avsättningar ändras, ska grunderna tillämpas också på dem som varit försäkrade före ändringen, om inte särskilda beräkningsgrunder fastställs för dem. Om grunderna för beräkning av en tilläggspensionsstiftelses försäkringstekniska avsättningar ändras, ska grunderna tillämpas på alla försäkrade.

Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om hur säkerhetsmarginaler och aktsamhet ska beaktas i beräkningsgrunderna och om innehållet i beräkningsgrunderna och om valet av variabler och antaganden som används vid beräkningen av försäkringstekniska avsättningar.

Räntesats vid beräkning av försäkringstekniska avsättningar

Tilläggspensionsanstalter ska med iakttagande av aktsamhet välja den räntesats som ska användas vid beräkning av försäkringstekniska avsättningar.

Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om maximiräntesatsen vid beräkning av försäkringstekniska avsättningar. När Finansinspektionen fastställer maximiräntesatsen ska den beakta

1) den aktuella marknadsavkastningen på obligationer av hög kvalitet, på statsobligationer och på obligationer från Europeiska stabilitetsmekanismen, Europeiska investeringsbanken eller Europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet,

2) den allmänna avkastningsnivån på tilläggspensionsanstalters tillgångar som motsvarar      tilläggspensionsverksamheten.

Finansinspektionen kan på ansökan ge en tilläggspensionsanstalt tillstånd att vid beräkning av försäkringstekniska avsättningar använda en större räntesats än den i 2 mom. avsedda maximiräntesatsen, enligt nivån på avkastningen av de tillgångar som utgör täckning av de försäkringstekniska avsättningarna i fråga om tilläggspensioner genom att minska de försäkringstekniska avsättningarna tillräckligt med avseende på säkerheten. I så fall ska också nivån på avkastningen från investering av framtida premier beaktas. Avkastningsnivån korrigeras så att den motsvarar avkastningen av framtida investeringar till den del som de investeringar som utgör täckning av de ovan avsedda försäkringstekniska avsättningarna i fråga om tilläggspensioner är kortvarigare än de ovan avsedda försäkringstekniska avsättningarna.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om sådana ansökningar som avses i 3 mom.

Beräkningsgrunder i fråga om premiebaserade tilläggspensionsarrangemang

I fråga om premiebaserade tilläggspensionsarrangemang ska tilläggspensionsanstalten ha beräkningsgrunder för

1) beloppet av det försäkringsskydd som grundar sig på betalda bidrag,

2) det belopp som en försäkrad kan överföra till en annan tilläggspensionsanstalt som tillhandahåller tilläggspensionsskydd, förutsatt att arrangemanget innefattar rätt till överföring,

3) det fribrev som svarar mot den del av de influtna medel som motsvarar den försäkrades egna premieandelar.

Beräkningsgrunder för fribrev

Om någon enligt tilläggspensionsanstaltens stadgar kan få ett fribrev, ska tilläggspensionsanstalten ha beräkningsgrunder för att fastställa fribrev.

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas också på premiebaserade tilläggspensionsarrangemang.

Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om de beräkningsgrunder som ska användas när fribrev fastställs.

Beräkningsgrunder i en tilläggspensionskassa

En tilläggspensionskassa ska ha beräkningsgrunder för bestämmande av bidragen i förmånsbaserade tilläggspensionsarrangemang. Finansinspektionen ska underrättas om beräkningsgrunderna för bidragen.

Tryggande av försäkrades och pensionstagares förmåner

Beräkningsgrunderna enligt detta kapitel ska utformas så att de tryggar förmånerna för de försäkrade och pensionstagarna.

Försäkringstekniskt täckningsunderskott

Ändras grunderna för beräkning av en tilläggspensionsanstalts försäkringstekniska avsättningar med anledning av förändrad lagstiftning, befolkningsstrukturen eller den ekonomiska situationen på så sätt att de försäkringstekniska avsättningarna enligt de nya grunderna är större än enligt de gamla grunderna, kan Finansinspektionen bevilja tilläggspensionsanstalten tillstånd att bokföra skillnaden mellan dessa försäkringstekniska avsättningar som ansvarsunderskott (täckningsunderskott) bland aktiva i balansräkningen, om tilläggspensionsanstaltens tillgångar inte räcker till att täcka de försäkringstekniska avsättningarna enligt de nya grunderna.

En förutsättning för att tillstånd som avses i 1 mom. ska beviljas är att tilläggspensionsanstalten gör upp en plan för amortering av täckningsunderskottet inom en viss tid, som får vara högst tio år. Beviljandet av tillståndet och längden på den utsatta tiden ska grunda sig på tilläggspensionsanstaltens bedömning av den genomsnittliga höjning av premienivån som amorteringen av det försäkringstekniska täckningsunderskottet kommer att medföra. Planen ska finnas tillgänglig för delägarna, de försäkrade, pensionstagarna och förmånstagarna.

I planen ska beaktas tilläggspensionsanstaltens matchning av tillgångar och skulder, riskprofil, likviditetsplan, åldersprofilen hos de försäkrade som är berättigade till pensionsförmåner samt sådana tilläggspensionsarrangemang som befinner sig i uppbyggnadsskedet eller ska övergå till full fondering från att inte eller endast delvis ha varit fonderade.

Om ett tilläggspensionsarrangemang avvecklas under den tid som avses i 1 mom. ska tilläggspensionsanstalten rapportera detta till Finansinspektionen. Tilläggspensionsanstalten ska upprätta en plan för hur åtagandena och tillgångarna enligt det tilläggspensionsarrangemang som avvecklas ska överföras till en sådan tilläggspensionsanstalt eller ett försäkringsbolag som bedriver tilläggspensionsverksamhet. Planen ska sändas till Finansinspektionen. Planens huvudsakliga innehåll ska vara tillgängligt för de försäkrade.

Bidrag i en tilläggspensionsstiftelse

Varje delägare ska årligen betala bidrag eller ställa för täckning av de försäkringstekniska avsättningarna godtagbara säkerheter för täckning av ansvarsunderskottet minst så att de tillsammans med tilläggspensionsstiftelsens övriga tillgångar och säkerheter är tillräckliga för att täcka de försäkringstekniska avsättningarna så som föreskrivs i 6 kap. 5 §. Förslår inte tilläggspensionsstiftelsens tillgångar till att täcka de försäkringstekniska avsättningarna och annat ansvar, bokförs skillnaden som ansvarsunderskott bland aktiva i balansräkningen.

Bidragen ska dock alltid betalas i form av kontanter till minst det belopp som behövs för att upprätthålla tilläggspensionsanstaltens likviditet.

Förberedelser för växlingar i ersättningsutgifterna

En tilläggspensionskassa ska genom återförsäkring eller på annat sätt ordna sin verksamhet så att det uppkommer ett med hänsyn till de försäkrade förmånerna betryggande förhållande mellan sannolika växlingar i ersättningsutgifterna och tilläggspensionskassans risktäckningskapacitet.

Reservfond för en tilläggspensionskassa

En tilläggspensionskassa ska ha en reservfond, till vilken årligen ska avsättas minst 20 procent av det överskott som bokslutet uppvisar. När reservfonden är minst lika stor som medeltalet av premieinkomsterna under räkenskapsperioden och de två föregående räkenskapsperioderna, är avsättning till reservfonden inte längre obligatorisk.

Reservfonden får enligt kassamötets beslut minskas endast för att täcka underskott som utvisas av en fastställd balansräkning.

Trots vad som föreskrivs i 2 mom. kan Finansinspektionen på ansökan ge kassan tillstånd att av särskilda skäl minska reservfondens belopp.

En tilläggspensionskassa kan också ha andra fonder som ska avsättas och användas enligt vad som bestäms i stadgarna.

Täckning av underskott i en tilläggspensionskassas bokslut

Om en tilläggspensionskassas bokslut uppvisar ett underskott, ska underskottet i första hand täckas med överskott från tidigare räkenskapsperioder, därefter med de fonder som avses i 13 § och med startkapitalet. Kan underskottet inte täckas, ska de som under räkenskapsperioden varit skyldiga att göra inbetalningar utan dröjsmål påföras en tillskottsavgift till kassan, om det i kassans stadgar finns en bestämmelse om tillskottsplikt. Tillskottsavgiften ska stå i proportion till och vara högst lika stor som den avgift som ska betalas för räkenskapsperioden. Tillskottsavgiften får överstiga det belopp som saknas med högst 20 procent.

Om den betalningsskyldige inte inom utsatt tid betalar den påförda tillskottsavgiften, ska avgiften utan dröjsmål drivas in genom utsökning. Om tillskottsavgiften inte kan drivas in ska det belopp som saknas, i den mån det ännu är motiverat att driva in det, fördelas mellan de övriga betalningsskyldiga. Därvid ska dock begränsningen enligt 1 mom. beaktas.

Tillskottsavgiften inklusive dröjsmålsränta är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivning av tillskottsavgiften finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

Återbetalning till delägarna av en varaktig övertäckning

Om en tilläggspensionsanstalts tillgångar enligt 6 kap. och med stöd av det meddelade bestämmelser i samband med bokslutet uppskattas varaktigt täcka beloppet av försäkringstekniska avsättningar och tillgångarna i sin helhet beräknas överskrida beloppet av tilläggspensionsanstaltens försäkringstekniska avsättningar och övriga skulder, får de tillgångar som motsvarar skillnaden med Finansinspektionens tillstånd återbetalas till delägarna i proportion till de försäkringstekniska avsättningarna.

Om en tilläggspensionsstiftelse följer det utjämnande bokföringssystemet, återbetalas de tillgångar enligt 1 mom. som motsvarar skillnaden till delägarna i sådana andelar som bestäms i stiftelsens stadgar så att delägarna samtidigt ska ta emot de tillgångar som återbetalas.

Till den del skillnaden enligt 1 mom. har uppkommit på grund av de avgifter som de försäkrade har betalat får ingen återbetalning till delägare ske.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om att värdet av tillgångar som ingår i täckningen beräknas i fråga om vissa tillgångsslag med avvikelse från deras verkliga värde vid uppskattningen av övertäckningen.

Differentierade premieandelar i premiebaserade tilläggspensionsarrangemang samt fribrev

Om de försäkrade deltar i finansieringen av det premiebaserade tilläggspensionsarrangemanget, ska det fastställas vilka av de premieandelar som tilläggspensionsanstalten erhåller som hänför sig till delägaren och vilka till de försäkrade.

Om en försäkrad upphör att vara part i det premiebaserade tilläggspensionsarrangemanget innan försäkringsfallet inträffar, ska den försäkrade genom fribrev få minst den andel som motsvarar den försäkrades egna premieandelar av de influtna medlen.

Överföring av övertäckning mellan en tilläggspensionsanstalts avdelningar

Om det i samband med bokslutet uppskattas att tillgångarna vid en sådan avdelning som har hand om ett förmånsbaserat tilläggspensionsarrangemang vid en tilläggspensionsanstalt varaktigt överstiger beloppet av denna verksamhets försäkringstekniska avsättningar och övriga skulder, får de tillgångar som motsvarar skillnaden överföras från den avdelningen till en avdelning som har hand om ett premiebaserat tilläggspensionsarrangemang. Det förutsätts dessutom att samma delägare som finansierar det premiebaserade tilläggspensionsarrangemanget också svarar för riskerna vid den avdelning som har hand om det förmånsbaserade tilläggspensionsarrangemanget och att det inte blir ansvarsunderskott hos den avdelning från vilken tillgångar överförs.

Solvenskapital

Om en tilläggspensionsanstalt själv står för åtagandet att täcka en biometrisk risk eller garanterar en viss avkastning på investeringsverksamheten eller en viss nivå på förmånerna, ska den utöver de försäkringstekniska avsättningarna ständigt ha en tillräcklig kapitalbas för att uppfylla det sammanräknade minimikapitalkrav som i enlighet med 19–24 § beräknats för olika försäkringsklasser (kapitalbasens minimibelopp).

Kapitalbasen ska motsvara typen av risk och tillgångarnas sammansättning i samtliga tilläggspensionsarrangemang. De tillgångar som hör till kapitalbasen får inte vara bundna vid förutsebara ansvarsförbindelser.

Till tilläggspensionsanstaltens kapitalbas enligt 1 mom. hänförs följande poster:

1) tilläggspensionskassans betalda grundfond och betalda garantikapital,

2) reservfonden och övriga fonder,

3) eget kapital som bildats av överskott från räkenskapsperioden och tidigare räkenskapsperioder,

4) den avskrivningsdifferens som upptagits i balansräkningen med stöd av 5 kap. 12 § 1 mom. i bokföringslagen samt de frivilliga reserver som avses i 15 § i det kapitlet,

5) på ansökan av tilläggspensionsanstalten och med samtycke av Finansinspektionen, den positiva skillnaden mellan tillgångarnas verkliga värden och bokföringsvärden i balansräkningen, till den del skillnaden inte kan anses vara av exceptionell karaktär,

6) i enlighet med begränsningarna enligt 5 mom. på ansökan av tilläggspensionskassan och med samtycke av Finansinspektionen hälften av det obetalda sammanlagda beloppet av grundfonden och garantikapitalet efter det att 25 procent av det sammanlagda beloppet av grundfonden och garantikapitalet har betalts,

7) i enlighet med begränsningarna enligt 5 mom. på ansökan av tilläggspensionsstiftelsen och med samtycke av Finansinspektionen hälften av det obetalda grundkapitalet efter det att 25 procent av tilläggspensionsstiftelsens grundkapital har betalts.

Från tilläggspensionsanstaltens kapitalbas enligt 1 mom. ska följande poster dras av:

1) räkenskapsperiodens förlust och förlusten från tidigare räkenskapsperioder,

2) den positiva skillnaden mellan tillgångarnas bokföringsvärden och verkliga värden i balansräkningen,

3) den andel av anskaffningsutgiften för immateriella tillgångar som inte har upptagits som kostnad i resultaträkningen,

4) alla med skulder jämställbara poster som inte upptagits i balansräkningen och i fråga om vilka prestationsskyldigheten ska anses sannolik,

5) eventuell maximal förlust som derivatinstrument kan orsaka tilläggspensionsanstalten.

Av det obetalda belopp som avses ovan i 3 mom. 6 och 7 punkten får till kapitalbasen hänföras högst ett belopp som motsvarar 50 procent av kapitalbasens belopp eller kapitalbasens minimibelopp, beroende på vilket som är mindre.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om

1) vilka poster som ska hänföras till eller dras av från kapitalbasen,

2) hur de beräkningar som gäller uppfyllandet av kraven på kapitalbasen ska göras och när beräkningarna ska ges in.

Solvenskapitalets minimibelopp från livförsäkringsklasserna 1 och 2

I fråga om försäkringar som hör till livförsäkringsklasserna 1 och 2 enligt lagen om försäkringsklasser (526/2008), med undantag för försäkringar som avses i 13 § 2 mom. i den lagen, ska den andel som hänförs till minimibeloppet för den kapitalbas som avses i 18 § i detta kapitel bestämmas genom sammanräkning av de belopp som avses i 2 och 3 mom. i denna paragraf.

På summan av premieansvaret och ersättningsansvaret för de pensioner som löper vid utgången av den senaste räkenskapsperioden beräknas en andel om 4 procent, och det erhållna resultatet multipliceras med det relationstal som avses i 24 § 1 mom.

På risksumman vid utgången av den senaste räkenskapsperioden för försäkringar med en risksumma som är större än noll beräknas en andel om 0,3 procent. I fråga om en dödsfallsförsäkring som tecknats för högst tre år är andelen dock 0,1 procent och, i fråga om en försäkring som tecknats för flera än tre men för högst fem år är andelen 0,15 procent. Det erhållna resultatet multipliceras med det relationstal som avses i 24 § 2 mom.

Solvenskapitalets minimibelopp från livförsäkringsklass 3

I fråga om försäkringar som hör till livförsäkringsklass 3 enligt lagen om försäkringsklasser ska den andel som hänförs till minimibeloppet för den kapitalbas som avses i 18 § bestämmas genom sammanräkning av de belopp som avses i 2–5 mom. i den paragrafen.

Om en tilläggspensionsanstalt som bedriver verksamhet enligt 18 § bär investeringsrisken, ska på summan av premieansvaret för försäkringar och ersättningsansvaret för sådana pensioner som löper vid utgången av den senaste räkenskapsperioden beräknas en andel om 4 procent.

Om en tilläggspensionsanstalt som bedriver verksamhet enligt 18 § varken bär investeringsrisken eller inom fem år har rätt att ändra de belastningar som är avsedda att täcka administrationskostnaderna, ska på summan av premieansvaret för försäkringar och ersättningsansvaret för sådana pensioner som löper vid utgången av den senaste räkenskapsperioden beräknas en andel om 1 procent.

På risksumman vid utgången av den senaste räkenskapsperioden för försäkringar med en risksumma som är större än noll beräknas en andel om 0,3 procent.

Om en tilläggspensionsanstalt som bedriver verksamhet enligt 18 § inte bär investeringsrisken och den har rätt att inom fem år ändra de belastningar som är avsedda att täcka administrationskostnaderna, ska en andel om 25 procent beräknas på försäkringarnas administrationskostnader under den senaste räkenskapsperioden.

Solvenskapitalets minimibelopp från livförsäkringsklass 5

I fråga om försäkringar som enligt lagen om försäkringsklasser hör till livförsäkringsklass 5 fås den andel som hänförs till minimibeloppet för den kapitalbas som avses i 18 § genom att beräkna en andel om 1 procent av de försäkringsrelaterade tillgångarna.

Solvenskapitalets minimibelopp från livförsäkringsklass 6

I fråga om försäkringar som enligt lagen om försäkringsklasser hör till livförsäkringsklass 6 fås den andel som hänförs till minimibeloppet för den kapitalbas som avses i 18 § genom att beräkna en andel om 4 procent på summan av premieansvaret vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden. Det erhållna resultatet multipliceras med det relationstal som avses i 24 § 1 mom.

Solvenskapitalets minimibelopp från skadeförsäkringsklasserna 1 och 2

Den andel som hänförs till minimibeloppet för den kapitalbas som avses i 18 § är i fråga om försäkringar som hör till skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 enligt lagen om försäkringsklasser det största av de belopp som beräknats enligt 2–5 mom. i denna paragraf.

Av en tilläggspensionsanstalts premieinkomst under den senaste räkenskapsperioden i skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 enligt lagen om försäkringsklasser sammanräknas 18 procent upp till 50 000 000 euro och 16 procent av den överstigande delen. Detta resultat ska multipliceras med det relationstal som föreskrivs i 24 § 3 mom.

Om tilläggspensionsanstaltens premieintäkt i skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 enligt lagen om försäkringsklasser under den senaste räkenskapsperioden är större än premieinkomsten, ska premieintäkten i stället för premieinkomsten användas i den beräkning som avses i 2 mom.

Av medelvärdet av tilläggspensionsanstaltens egen andel av ersättningskostnaderna i skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 enligt lagen om försäkringsklasser under de tre senaste räkenskapsperioderna sammanräknas 26 procent av kostnaderna upp till 35 000 000 euro och 23 procent av den överstigande delen. Detta resultat multipliceras med det relationstal som det föreskrivs om i 24 § 3 mom.

Om kapitalbasens minimibelopp enligt 1 mom. som bestämts i enlighet med 2–4 mom. är mindre än minimibeloppet för det föregående årets kapitalbas, ska kapitalbasens minimibelopp vara minst minimibeloppet för det föregående årets kapitalbas multiplicerad med ett relationstal som erhålls när det egna ersättningsansvaret i skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 enligt lagen om försäkringsklasser vid räkenskapsperiodens slut divideras med den egna andelen av ersättningsansvaret vid räkenskapsperiodens början. Detta relationstal får dock inte vara större än 1.

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet får beloppen i denna paragraf justeras enligt förändringarna i det europeiska konsumentprisindex som offentliggörs av Europeiska unionens statistikbyrå Eurostat. Det justerade beloppet avrundas uppåt till närmaste hela 100 000 euro.

Relationstal vid beräkning av solvenskapitalets minimibelopp

Det relationstal som avses i 19 § 2 mom. och 22 § erhålls genom att summan av en försäkringsgrupps egen andel av premieansvaret för gruppen i fråga och ersättningsansvaret för de pensioner som löper vid utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden jämförs med motsvarande summa innan återförsäkrarnas andel dragits av. Relationstalet får inte vara mindre än 0,85.

Det relationstal som avses i 19 § 3 mom. erhålls genom att försäkringsgruppens egen andel av risksumman för försäkringarna för den närmast föregående räkenskapsperioden jämförs med motsvarande risksumma innan återförsäkrarnas andel dragits av. Relationstalet får inte vara mindre än 0,5.

Det relationstal som avses i 23 § 2 och 4 mom. erhålls genom att den egna andelen av ersättningskostnaderna de tre senaste räkenskapsperioderna jämförs med motsvarande ersättningskostnader innan återförsäkrarnas andel dragits av. Relationstalet får inte vara mindre än 0,5.

Plan för återställande av en sund finansiell ställning och finansieringsplan

Om beloppet av en tilläggspensionsanstalts kapitalbas enligt 18 § 2 och 3 mom. understiger kapitalbasens minimibelopp enligt 18 § 1 mom., ska anstalten utan dröjsmål för godkännande till Finansinspektionen ge in en plan för återställande av en sund finansiell ställning. Av planen ska det framgå hur tilläggspensionsanstalten inom ett år ska uppfylla minimikapitalkravet.

En tilläggspensionsanstalt vars solvenskapital underskrider en tredjedel av minimibeloppet för solvenskapitalet enligt 19 § ska upprätta och utan dröjsmål för godkännande till Finansinspektionen lämna in en plan för kortfristig finansiering. Finansieringsplanen ska visa att tilläggspensionsanstaltens solvenskapital genom en ökning av bidragen eller på något annat sätt inom tre månader från godkännandet av planen för kortfristig finansiering överskrider en tredjedel av minimibeloppet för solvenskapitalet. Om de åtgärder som anges i finansieringsplanen inte har vidtagits inom denna tid, kan Finansinspektionen av synnerligen vägande skäl förlänga tiden med högst tre månader.

Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om upprättandet och inlämnandet för godkännande av de planer som avses i 1 och 2 mom.

Undantag som gäller återbetalning av övertäckning i en tilläggspensionskassa

Om en tilläggspensionskassa själv står för åtagandet att täcka en biometrisk risk eller garanterar en viss avkastning på investeringsverksamheten eller en viss nivå på förmånerna, ska inte 14 eller 15 § tillämpas på pensionsarrangemanget.

Separata tillgångar

En tilläggspensionsanstalt ska hålla ett premiebaserat tilläggspensionsarrangemangs tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader inom separata avdelningar åtskilda från tilläggspensionsanstaltens övriga tillgångar.

De tillgångar som utgör täckning av försäkringstekniska avsättningar i ett premiebaserat tilläggspensionsarrangemang och som enligt lag inte ska användas för andra ändamål ska användas enbart för att trygga pensionerna och andra förmåner enligt arrangemanget i fråga.

Tilläggspensionsanstaltens ansvariga försäkringsmatematiker

En tilläggspensionsanstalt ska ha en ansvarig försäkringsmatematiker, vars behörighet social- och hälsovårdsministeriet har fastställt med stöd av 31 kap. 6 § i försäkringsbolagslagen (521/2008) eller vars behörighet enligt 31 kap. 7 § i den lagen kan jämställas med den behörigheten.

Försäkringsmatematikern vid en tilläggspensionsanstalt ska göra en försäkringsteknisk analys av pensionsanstaltens tillstånd minst vartannat år eller oftare, om Finansinspektionen anser att det behövs.

Finansinspektionen ska underrättas om att en ansvarig försäkringsmatematiker har utnämnts eller entledigats.

Investering av tillgångar och täckning av försäkringstekniska avsättningar

Allmänna principer

Allmänna principer för tillgångar

En tilläggspensionsanstalts tillgångar får inte i strid med 1 kap. 3 § 1 mom. användas för ändamål som är uppenbart främmande för dess verksamhet.

Begränsningar som gäller upplåning och borgen

En tilläggspensionsanstalt får inte uppta andra lån än tillfälliga kortfristiga krediter för att upprätthålla sin likviditet.

En tilläggspensionsanstalt får inte ställa borgen.

Allmänna principer för investering

En tilläggspensionsanstalts tillgångar ska investeras på ett inkomstbringande och betryggande sätt och så att likviditeten säkerställs. Tilläggspensionsanstaltens tillgångar ska investeras på ett sätt som säkerställer säkerhet, kvalitet, likviditet och lönsamhet för investeringarna. När tilläggspensionsanstaltens tillgångar investeras ska det ses till att de är lämpligt diversifierade och har lämplig spridning.

Tilläggspensionsanstaltens investeringar i tillgångar som emitterats av en och samma emittent eller av emittenter som tillhör samma grupp får inte innebära överdriven riskkoncentration för tilläggspensionsanstalten.

Tilläggspensionsanstalten ska investera sina tillgångar på ett sätt som är förenligt med de långsiktiga intressena hos de försäkrade och mottagarna av förmån. Vid en intressekonflikt ska tilläggspensionsanstalten säkerställa att investeringarna görs uteslutande på det sätt som är förenligt med intressena hos de försäkrade och mottagarna av förmån. Tilläggspensionsanstalten kan i samband med investering av tillgångar ta hänsyn till investeringarnas långsiktiga konsekvenser när det gäller miljöfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer.

Finansinspektionen får i enskilda fall bestämma att vissa tillgångar inte får upptas i täckningen av tilläggspensionskassans försäkringstekniska avsättningar, om det föreligger särskilda skäl till detta med hänsyn till tillämpningen av 1 mom.

Investeringsplan och investeringspolitik

En tilläggspensionsanstalts styrelse ska upprätta en plan för investering av anstaltens tillgångar. I investeringsplanen ska det ingå en utredning om riktlinjerna för investeringspolitiken. Utredningen ska offentliggöras. Utredningen ska utan dröjsmål ses över efter varje väsentlig förändring av investeringspolitiken och minst vart tredje år. Utredningen om riktlinjerna för investeringspolitiken ska innehålla en redogörelse för

1) metoderna för mätning av investeringsrisker och för riskkontroll och den strategi som pensionsanstalten har följt vid fördelningen av sina investerade tillgångar med beaktande av de försäkringstekniska avsättningarnas art och varaktighet,

2) riskhanteringsprocesserna,

3) hur miljöfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer beaktas i investeringspolitiken,

4) tilläggspensionsanstaltens kreditvärderingsförfarande och dess tillräcklighet med hänsyn till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos tilläggspensionsanstaltens verksamhet.

Investeringsplanen ska ges in till Finansinspektionen. Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om investeringsplanen.

Täckning av försäkringstekniska avsättningar

Försäkringstekniska avsättningar som ska täckas

En tilläggspensionsanstalt ska täcka de försäkringstekniska avsättningar som avses i 5 kap. 1 § och från vilka först dragits av

1) återförsäkrarens andel högst till det belopp som godkänns av Finansinspektionen,

2) fordringar som baserar sig på regressrätt,

Från tilläggspensionsanstaltens försäkringstekniska avsättningar som ska täckas kan den icke-amorterade delen av det täckningsunderskott som avses i 5 kap. 10 § 1 mom. dras av.

Värdering av täckningstillgångar

De tillgångar genom vilka de försäkringstekniska avsättningar som avses i 5 § täcks ska värderas till verkligt värde.

Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om värderingen av de tillgångar som avses i 1 mom.

Tillgångar och säkerheter som godkänns som täckning av försäkringstekniska avsättningar

De försäkringstekniska avsättningar som avses i 5 § ska täckas av den egendom som anges i denna paragraf. Täckningen av de försäkringstekniska avsättningarna ska bestå av

1) masskuldebrevslån och andra penning- och kapitalmarknadsinstrument,

2) lånefordringar och andra fordringar som baserar sig på skuldförbindelser,

3) aktier och andra ägoandelar med rörlig avkastning samt kapitallån och andra förbindelser som är efterställda sammanslutningens övriga förbindelser,

4) andelar i placeringsfonder och AIF-fonder,

5) fastigheter, byggnader inklusive hyresrättigheter, sådana hyres- och nyttjanderättigheter i fast egendom som grundar sig på avtal eller andra rättshandlingar eller andra motsvarande rättigheter som upptagits som särskilda rättigheter i fastighetsregistret,

6) aktier och andelar i fastighetssammanslutningar,

7) byggnadstida fordringar på fastighetssammanslutningar som äger i 5 och 6 punkten avsedda tillgångar och i vilka tilläggspensionsanstalten har bestämmanderätten i egenskap av innehavare av täckningen,

8) andra värdepapper,

9) premiefordringar på delägare samt andra fordringar på återförsäkrare än de andelar för återförsäkraren som avses i 5 § 1 mom. 1 punkten,

10) vid beskattningen fastställda skattefordringar och andra fordringar på staten och andra offentliga samfund,

11) fordringar på garantifonder,

12) andra tillgångar än de materiella tillgångar som avses i 5 punkten,

13) kontanter och banktillgodohavanden samt insättningar i kreditinstitut och andra institut som har rätt att ta emot insättningar,

14) räntefordringar, hyresfordringar, andra inkomstrester och andra motsvarande resultatregleringar samt utgiftsförskott.

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. kan ett ansvarsunderskott för vilket det har ställts en säkerhet som godkänns som täckning vara täckning av tilläggspensionsstiftelsens försäkringstekniska avsättningar. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om värdering av säkerheterna samt betydelsen av säkerheter då de förbindelser som säkerheterna hänför sig till beaktas i täckningen.

På ansökan av tilläggspensionsanstalten kan Finansinspektionen av särskilda skäl, för en tidsfrist på högst två år, som täckning av de försäkringstekniska avsättningarna godkänna sådan annan än i 1 mom. avsedd egendom vars risker är av motsvarande slag som riskerna för i 1 mom. avsedd egendom.

Tilläggspensionsanstalten ska förteckna täckningen av de försäkringstekniska avsättningarna. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om formen på och förvaringen av täckningsförteckningen, hur tillgångsposter antecknas i förteckningen, tidpunkten för upprättandet av förteckningen samt tidpunkterna för anteckning i förteckningen av de tillgångar som de försäkringstekniska avsättningarna täcks av.

Täckning av försäkringstekniska avsättningar helt och hållet genom skuldförbindelser, insättningar och fondandelar

De försäkringstekniska avsättningar som avses i 5 § kan helt och hållet täckas av

1) skuldförbindelser i vilka gäldenären eller borgensmannen är en EES-stat, landskapet Åland eller en internationell sammanslutning där åtminstone en av medlemmarna är en EES-stat,

2) skuldförbindelser i vilka gäldenären eller borgensmannen är en sådan i en EES-stat belägen kommun, samkommun, församling som är ett offentligt samfund eller något annat med dessa jämställbart regionalt offentligt samfund som har rätt att ta ut skatt eller vars medlemmar har en sådan rätt,

3) skuldförbindelser i vilka gäldenären eller borgensmannen är ett sådant kreditinstitut eller försäkringsbolag som beviljats koncession i en EES-stat,

4) insättningar i ett kreditinstitut som beviljats koncession i en EES-stat,

5) skuldförbindelser i vilka gäldenären är en sammanslutning vars hemort finns i en EES-stat och vars aktier är föremål för handel på en reglerad marknad,

6) instrument som är utfärdade eller garanterade av Europeiska investeringsbanken inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska långsiktiga investeringsfonder, Europeiska fonder för socialt företagande och Europeiska riskkapitalfonder,

7) skuldförbindelser med livförsäkringar som beviljats av ett försäkringsbolag som avses i 3 punkten som pantsäkerhet eller skuldförbindelser som avses i 1, 2 och 5 punkten.

Om kreditbetyget för skulden, gäldenären eller borgensmannen inte hör till kreditklass 1 enligt 11 § i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar (315/2015), tillämpas inte 1 mom.

Täckning av försäkringstekniska avsättningar delvis genom skuldförbindelser

De försäkringstekniska avsättningar som avses i 5 § kan till högst 70 procent täckas av skuldförbindelser

1) i vilka gäldenären är en sammanslutning vars hemort finns i en EES-stat och vars aktier är föremål för handel på en reglerad marknad eller på en multilateral handelsplattform och på en organiserad handelsplattform,

2) som omsätts på en reglerad marknad eller på en multilateral handelsplattform och på en organiserad handelsplattform,

3) för vilka säkerheten utgörs av en inteckning i 7 § 1 mom. 5 punkten avsedd egendom i en EES-stat eller för vilka säkerheten utgörs av i 7 § 1 mom. 6 punkten avsedda aktier eller andelar i fastighetssammanslutningar med hemort i en EES-stat,

4) för vilka pantsäkerheten utgörs av skuldförbindelser som avses i 1 eller 2 punkten.

Täckning av försäkringstekniska avsättningar delvis genom aktier och därmed jämförbar egendom

De försäkringstekniska avsättningar som avses i 5 § kan till högst 70 procent täckas av

1) sådana aktier, andelar och andra av sammanslutningar emitterade värdepapper, med undantag för de skuldförbindelser som avses i 9 §, som är föremål för handel på en reglerad marknad eller på en multilateral handelsplattform och på en organiserad handelsplattform,

2) aktier och andelar i sammanslutningar med hemort i en EES-stat och andra av dessa sammanslutningar emitterade värdepapper, med undantag för de skuldförbindelser som avses i 9 §,

3) kapitallån som upptagits av de sammanslutningar som avses i 1 eller 2 punkten och andra förbindelser som är efterställda sammanslutningens övriga förbindelser,

4) skuldförbindelser för vilka värdepapper som avses i denna paragraf utgör pantsäkerhet.

Täckning av försäkringstekniska avsättningar delvis genom fordringar, fondandelar och andra investeringar

De försäkringstekniska avsättningar som avses i 5 § kan till högst 25 procent täckas av de tillgångar som avses 2 mom.

I fråga om de tillgångar som avses i detta moment är det maximibelopp som godkänns som täckning av de försäkringstekniska avsättningarna i procent av de försäkringstekniska avsättningar som avses i 5 §

1) sammanlagt 25 procent i fråga om andra fordringar på återförsäkrare än de andelar för återförsäkrare som avses i 5 § 1 mom. 1 punkten,

2) sammanlagt 25 procent i fråga om i beskattningen fastställda fordringar och andra motsvarande fordringar på offentliga samfund inom EES och högst 10 procent i fråga om fordringar på ett annat enskilt offentligt samfund än en EES-stat,

3) sammanlagt 25 procent i fråga om i 12 § 2 mom. avsedda placeringsfonder och AIF-fonder, så att andelen för en placeringsfond kan vara högst 5 procent,

4) högst 15 procent i fråga om aktier, andelar och andra av sammanslutningar emitterade värdepapper som är föremål för handel på en marknad som motsvarar en reglerad marknad i en annan stat än en EES- eller OECD-stat,

5) högst 10 procent i fråga om annan än i 7 § 1 mom. 5–7 punkten avsedd egendom.

Täckning av försäkringstekniska avsättningar delvis genom andelar i placeringsfonder och AIF-fonder

Andelar i placeringsfonder och AIF-fonder betraktas som i 8–11 § avsedd egendom och räknas till de maximibelopp som anges i de paragraferna.

Om placeringsfondens eller AIF-fondens tillgångar investeras i något annat än egendom enligt 8–10 § och 11 § 2 mom. 4 punkten, räknas fondandelarna till i 11 § 2 mom. 3 punkten avsedda investeringar.

Utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. kan de försäkringstekniska avsättningar som avses i 5 § täckas av andelar i sådana placeringsfonder och AIF-fonder som investerar sina tillgångar i egendom som avses i 7 § 1 mom. 5–7 punkten.

Av de försäkringstekniska avsättningar som ska täckas får högst ett belopp som motsvarar 25 procent av de försäkringstekniska avsättningarnas totala belopp investeras i en sådan placeringsfond eller AIF-fond som avses i denna paragraf.

Vad som ovan i denna paragraf föreskrivs om andelar i placeringsfonder och AIF-fonder tillämpas också på instrument som är utfärdade eller garanterade av Europeiska investeringsbanken inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska långsiktiga investeringsfonder, Europeiska fonder för socialt företagande och Europeiska riskkapitalfonder.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om upptagandet av fondandelar i täckningen av de försäkringstekniska avsättningarna.

Begränsningar för investering i en delägarsammanslutning

Om en tilläggspensionsanstalt har flera delägare, ska investeringar i delägarsammanslutningar göras på ett aktsamt sätt och med beaktande av en tillräcklig spridning av tillgångarna.

En tilläggspensionsanstalt får investera högst fem procent av sina tillgångar i en sammanslutning som är delägare. Om delägaren hör till en koncern, får högst tio procent av tilläggspensionsanstaltens tillgångar investeras i företag som hör till samma koncern som delägaren. Bestämmelsen om begränsningen ovan tillämpas inte på ett sådant lån till en delägare som beviljats en säkerhet som är oberoende av delägaren.

Tilläggspensionsstiftelser har rätt att mot säkerhet låna ut sina tillgångar till en delägare. Delägaren ska på lånet samt på en sådan skuld till tilläggspensionsstiftelsen som har uppkommit på någon annan grund betala minst den ränta som tillämpas vid beräkningen av försäkringstekniska avsättningar enligt 5 kap. 5 §.

Begränsningar för investering i egendom bunden till tilläggspensionsstiftelsens delägare

Utöver vad som föreskrivs i 7 § kan högst 25 procent av en tilläggspensionsstiftelses försäkringstekniska avsättningar som avses i 5 § täckas av de tillgångar som avses i denna paragraf.

I fråga om de tillgångar som avses i detta moment är det maximibelopp som godkänns som täckning av de försäkringstekniska avsättningarna, i procent av de försäkringstekniska avsättningar som avses i 5 §

1) sammanlagt 25 procent i fråga om skuldförbindelser där gäldenären är delägare i tilläggspensionsstiftelsen och för vilka det inte har ställts i 7–10 § avsedd säkerhet som är oberoende av delägaren,

2) högst 10 procent i fråga om aktier och andelar i en sammanslutning som är delägare i tilläggspensionsstiftelsen, om aktierna och andelarna är föremål för handel på en reglerad marknad.

Den egendom som avses i 1 mom. och i 15 § kan täcka sammanlagt högst 25 procent av de försäkringstekniska avsättningarna.

Utöver bestämmelserna i 7 § godkänns som täckning av tilläggspensionsstiftelsers försäkringstekniska avsättningar också de betryggande säkerheter som godkänns i kreditverksamhet.

Begränsningar för investering i egendom bunden till verksamhet bedriven av tilläggspensionsanstaltens delägare

Högst 25 procent av de tillgångar som utgör täckning av de försäkringstekniska avsättningarnas totala belopp får investeras i egendom vars värde i huvudsak är beroende av delägarens verksamhet, varvid högst 15 procent av de tillgångar som utgör täckning av de försäkringstekniska avsättningarnas bruttobelopp får vara investerade i ett objekt som utgör en funktionell helhet.

Finansinspektionen får av särskilda skäl för viss tid bevilja undantag från bestämmelserna i 1 mom.

Begränsningar för investering utanför reglerade marknader

En tilläggspensionsanstalts tillgångar ska till övervägande del investeras på reglerade marknader. Investeringar utanför reglerade marknader ska hållas på aktsamma nivåer.

Sammanlagt högst 10 procent av de försäkringstekniska avsättningar som avses i 5 § får täckas av följande tillgångar, om de inte är föremål för handel på en reglerad marknad eller på en multilateral handelsplattform eller på en organiserad handelsplattform:

1) aktier, andelar och aktier som är jämförbara med värdepapper,

2) förbindelser som är efterställda gäldenärens övriga förbindelser,

3) masskuldebrev,

4) övriga investeringsinstrument som har en långsiktig investeringshorisont.

Bestämmelserna i 2 mom. tillämpas dock inte på

1) masskuldebrev för vilka staten, en kommun, ett försäkringsbolag, ett kreditinstitut eller någon annan med dessa jämförbar sammanslutning svarar enligt 8 § 1 mom. 1–3 punkten,

2) egendom som avses i 7 § 1 mom. 5–7 punkten.

Bestämmelserna i 2 mom. tillämpas inte heller på de andelar i placeringsfonder eller AIF-fonder som avses i 12 §, om det inte är fråga om en placeringsfond eller AIF-fond vars tillgångar till mer än 70 procent har investerats i värdepapper med vilka handel på en reglerad marknad inte bedrivs. Även om mer än 70 procent av placeringsfondens eller AIF-fondens tillgångar har investerats i värdepapper med vilka handel på en reglerad marknad inte bedrivs, tillämpas 2 mom. inte om mer än 70 procent av placeringsfondens eller AIF-fondens tillgångar har investerats i skuldförbindelser som avses i 8 och 9 §.

Begränsningar för investering i skuldförbindelser utan säkerhet

Av de försäkringstekniska avsättningar som ska täckas kan högst ett belopp som motsvarar 5 procent av de försäkringstekniska avsättningar som avses i 5 § täckas av skuldförbindelser utan sådan säkerhet enligt 8–10 § vilken som sådan kan godkännas som täckning av de försäkringstekniska avsättningarna.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas dock inte på

1) skuldförbindelser i vilka staten, en kommun, ett försäkringsbolag, ett kreditinstitut eller någon annan med dem jämförbar sammanslutning är gäldenär enligt 8 § 1 mom. 1–3 punkten,

2) masskuldebrevslån och andra kapitalmarknadsinstrument.

Användning av derivatinstrument

En tilläggspensionsanstalt får använda derivatinstrument, förutsatt att sådana instrument bidrar till att minska investeringsriskerna eller underlättar en effektiv kapitalförvaltning. Derivatinstrumentens sammanlagda underliggande tillgångar får uppgå till högst samma belopp som det sammanlagda beloppet av de penning- och kapitalmarknadsinstrument samt aktier och andelar som utgör täckning av tilläggspensionsanstaltens försäkringstekniska avsättningar. Tilläggspensionsanstalten ska undvika överdriven riskexponering gentemot en och samma motpart och gentemot annan derivatverksamhet. Derivatinstrument som har samband med tilläggspensionsanstaltens verksamhet ska hänföras till den verksamhetens tillgångar. Derivatinstrument ska värderas enligt aktsamhetsprincipen med beaktande av den underliggande tillgången.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om tilläggspensionsanstalters användning av derivatinstrument.

Investeringar i en enda sammanslutning

De försäkringstekniska avsättningar som avses i 5 § kan till högst 5 procent täckas av investeringar i en enda sammanslutning. Som investering i en enda sammanslutning betraktas investeringar i

1) samma sammanslutnings aktier, andra därmed jämförbara värdepapper samt samma sammanslutnings kapitallån,

2) skuldförbindelser som ingåtts av en och samma gäldenär,

3) sådana av olika gäldenärer ingångna skuldförbindelser för vilka säkerheten utgörs av investeringar i en enda sammanslutning eller av borgen eller borgensförsäkring som en sammanslutning har ställt.

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas inte på

1) skuldförbindelser där gäldenären eller borgensmannen är en EES-stat och kreditbetyget för skulden, gäldenären eller borgensmannen hör till kreditklass 1 enligt 11 § i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar,

2) skuldförbindelser där gäldenären är landskapet Åland eller en sådan internationell sammanslutning som har åtminstone en EES-stat som medlem med ett kreditbetyg som hör till kreditklass 1 enligt 11 § i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar,

3) andelar i placeringsfonder eller i AIF-fonder enligt 12 §, (25.11.2022/934)

4) egendom som avses i 7 § 1 mom. 6–7 punkten. (25.11.2022/934)

Investeringar i en enda koncern

Vid tillämpningen av maximigränserna enligt 9, 10, 15 och 19 § ska sådana investeringar i olika tillgångsslag räknas samman som riktar eller hänför sig till en annan sammanslutning som hör till samma koncern som sammanslutningen i fråga.

Valutarisk

Högst 30 procent av de tillgångar och förbindelser som utgör täckning av de försäkringstekniska avsättningarnas totala belopp får vara denominerade i en annan valuta än euro eller vara tillgångar eller förbindelser som inte är fullständigt skyddade mot valutakursförändringar.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om begränsning av valutarisken och ordnande av valutarörelsen.

Täckning av försäkringstekniska avsättningar i ett fondanknutet tilläggspensionsarrangemang

På ett fondanknutet tilläggspensionsarrangemang tillämpas inte 7–12, 16, 17, 19 och 20 §. I fondanknutna tilläggspensionsarrangemang ska minst 95 procent av de försäkringstekniska avsättningarna täckas av tillgångar som hör till de investeringsobjekt som bestämmer värdeutvecklingen för arrangemanget. Till investeringsobjekten ska det höra tillgångsposter vars verkliga värde fortlöpande utan svårighet kan bestämmas och som kan omvandlas till kontanter i enlighet med arrangemangets villkor.

Minst 70 procent av de försäkringstekniska avsättningarna i det fondanknutna tilläggspensionsarrangemanget ska täckas av värdepapper och andra förbindelser som är föremål för handel på en reglerad marknad samt av andelar i placeringsfonder eller AIF-fonder med hemort i en EES-stat.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om uppföljningen av investeringsrisken för fondanknutna tilläggspensionsarrangemang.

Separat täckning av förmånsbaserade eller premiebaserade tilläggspensionsarrangemang

Täckningen av de försäkringstekniska avsättningarna i förmånsbaserade eller premiebaserade tilläggspensionsarrangemang ska hållas åtskilda från varandra. Dessutom ska täckningen av de försäkringstekniska avsättningarna i ett fondanknutet tilläggspensionsarrangemang hållas åtskild från täckningen av de försäkringstekniska avsättningarna i andra premiebaserade tilläggspensionsarrangemang.

Bemyndigande för social- och hälsovårdsministeriet att utfärda förordning

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet får närmare bestämmelser utfärdas om

1) att vissa tillgångar enligt 7 § som godkänns i täckningen ska värderas med avvikelse från deras verkliga värde, om detta är nödvändigt på grund av stora variationer i det verkliga värdet till följd av tillgångsslagets natur eller av någon annan orsak,

2) i fråga om de tillgångar som avses i 11 § 2 mom. 5 punkten, om de tillgångar som ska godkännas som täckning av de försäkringstekniska avsättningarna, om detta är nödvändigt på grund av särskild riskbenägenhet hos dessa tillgångar.

Tillgångar belägna i en EES-stat

Ett värdepapper anses finnas i den stat där emittenten av värdepapperet har sin hemort. Dessutom anses ett värdepapper finnas i en EES-stat om det är föremål för handel på en reglerad marknad, på en multilateral handelsplattform eller på en organiserad handelsplattform.

På fondandelar i en placeringsfond tillämpas 1 mom. AIF-fonder anses finnas i en EES-stat om hemorten för fondbolaget eller AIF-förvaltaren finns i en EES-stat och om mer än 70 procent av placeringsfondens eller AIF-fondens tillgångar är investerade i tillgångar i en EES-stat.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om var de tillgångar och förbindelser som hör till täckningen av försäkringstekniska avsättningar anses vara belägna.

OECD-stater jämställs med EES-stater

Vid tillämpning av bestämmelserna i 7–12, 14, 16–20 och 25 § jämställs med en EES-stat även andra OECD-stater än de som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Kapitalförvaltning och förvaring av tillgångar

Utnämning av kapitalförvaltare

En tilläggspensionsanstalt har rätt att till sin kapitalförvaltare utse sådana tilläggspensionsanstalter eller enheter som avses i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut samt kapitalförvaltare som är etablerade i en EES-stat och som enligt någon av i 3 kap. 16 § 2 mom. nämnda direktiv är auktoriserade att bedriva denna verksamhet.

Utseende av förvaringsinstitut

Om de försäkrade och mottagarna av förmån helt står för ett tilläggspensionsarrangemangs investeringsrisk ska tilläggspensionsanstalten för förvaringen av tilläggspensionsarrangemangets i 30 § avsedda tillgångar och för övervakningen av i 31 § avsedda tillgångar utse ett eller flera förvaringsinstitut som är etablerade i en EES-stat och har auktoriserats i enlighet med någon av i 3 kap. 16 § 2 mom. 1 eller 3–5 punkten nämnda direktiv. Förvaringsinstitutet ska utses genom ett skriftligt avtal. I avtalet ska föreskrivas om den information som ska ges förvaringsinstitutet för att detta ska kunna utföra de uppgifter som ålagts det.

Förvaringsinstitutets verksamhetsprinciper och skadeståndsskyldighet

När förvaringsinstitut förvarar tillgångar och utför tillsynsuppgifter ska de agera hederligt, korrekt, professionellt och oberoende samt på ett sätt som är förenligt med intressena hos de försäkrade och mottagarna av förmån.

Ett förvaringsinstitut får inte bedriva verksamhet som kan skapa intressekonflikter mellan förvaringsinstitutet och tilläggspensionsanstalten eller mellan förvaringsinstitutet och de försäkrade och mottagarna av förmån, om inte förvaringsinstitutet håller utförandet av sina förvaringsinstitutsuppgifter funktionellt och hierarkiskt åtskilda från andra eventuellt oförenliga uppgifter samtidigt som eventuella intressekonflikter identifieras, hanteras, övervakas och redovisas för de försäkrade, mottagarna av förmån och tilläggspensionsanstaltens styrelse.

Ett förvaringsinstitut är ansvarigt inför tilläggspensionsanstalten, de försäkrade och mottagarna av förmån för förluster som drabbat dem som en följd av att förvaringsinstitutet uppsåtligen eller av oaktsamhet har underlåtit att fullgöra sina förpliktelser eller fullgjort dem på ett bristfälligt sätt. Detta ansvar påverkas inte av att förvaringsinstitutet har anförtrott en tredje part förvaringen av samtliga eller vissa tillgångar som det förvarar.

Förvaringsinstitutets uppgifter

Då en tilläggspensionsanstalts tillgångar som har anknytning till ett tilläggspensionsarrangemang och består av finansiella instrument som kan depåförvaras anförtros ett förvaringsinstitut för förvaring, ska förvaringsinstitutet förvara alla finansiella instrument som kan registreras på ett konto för finansiella instrument eller som kan levereras fysiskt till förvaringsinstitutet. Förvaringsinstitutet ska för detta ändamål säkerställa att de finansiella instrument som kan registreras på ett konto för finansiella instrument registreras på separata konton på förvaringsinstitutet i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, öppnade i tilläggspensionsanstaltens namn, så att de alltid tydligt kan identifieras som tillhörande tilläggspensionsanstalten eller de försäkrade och mottagarna av förmån.

Om en tilläggspensionsanstalts tillgångar som har anknytning till ett tilläggspensionsarrangemang består av andra tillgångar än sådana som avses i 1 mom., ska förvaringsinstitutet kontrollera att tilläggspensionsanstalten är tillgångarnas ägare och föra ett register över dessa tillgångar. Kontrollen ska göras på grundval av uppgifter och handlingar från tilläggspensionsanstalten och, om sådan finns tillgänglig, på grundval av extern information. Förvaringsinstitutet ska hålla sin bokföring uppdaterad.

Tillsynsuppgifter för ett förvaringsinstitut som utsetts för tillsynsuppgifter och för tilläggspensionsanstalten

Utöver de uppgifter som avses i 30 § ska ett förvaringsinstitut som utsetts för tillsynsuppgifter

1) utföra tilläggspensionsanstaltens uppdrag, om inte dessa strider mot lag eller tilläggspensionsanstaltens stadgar,

2) säkerställa att ersättningar för transaktioner som omfattar tilläggspensionsanstaltens tillgångar betalas in till tilläggspensionsanstalten inom sedvanliga tidsfrister,

3) säkerställa att inkomster från tillgångar används i enlighet med tilläggspensionsanstaltens stadgar.

Om inget förvaringsinstitut utses för tillsynsuppgifterna, ska tilläggspensionsanstalten ta i bruk förfaranden genom vilka det säkerställs att tilläggspensionsanstalten utför de uppgifter som avses i 1 mom.

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. får Finansinspektionen fastställa andra tillsynsuppgifter som förvaringsinstitutet ska utföra.

Förebyggande och lösning av intressekonflikter i tilläggspensionsanstalten

Om de försäkrade och mottagarna av förmån inte i sin helhet står för tilläggspensionsarrangemangets investeringsrisk ska tilläggspensionsanstalten ha ett system för förhindrande och lösning av intressekonflikter mellan tilläggspensionsanstalten och de försäkrade eller mottagarna av förmån i fråga om förvaringen om tilläggspensionsarrangemangets tillgångar och egendomsförvaltningen. Tilläggspensionsanstaltens system som avses ovan ska

1) säkerställa att finansiella instrument förvaltas och skyddas på ett adekvat sätt,

2) föra bok varmed tilläggspensionsanstalten ständigt och utan dröjsmål kan identifiera alla tillgångar,

3) vidta de åtgärder som behövs för att undvika intressekonflikter när det gäller förvaringen av tillgångar,

4) på begäran av Finansinspektionen informera om hur tillgångarna förvaras.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om det system som avses i 1 mom.

Ägarstyrning

Ägarstyrningsprinciper

En tilläggspensionsanstalt som investerar i aktier i bolag som är föremål för handel på en reglerad marknad ska upprätta ägarstyrningsprinciper som är tillämpliga på verksamheten i fråga.

Av ägarstyrningsprinciperna ska det på ett allmänt plan framgå

1) ägarstyrningens samband med investeringsstrategin för tilläggspensionsverksamheten,

2) förfarandena för uppföljning av investeringsobjektens verksamhet enligt 1 mom. i ärenden som är relevanta för tilläggspensionsverksamhetens investeringsstrategi,

3) förfarandena för utövande av rösträtt och andra aktierelaterade rättigheter i sådana investeringsobjekt som avses i 1 mom.,

4) hur tilläggspensionsanstalten för en dialog med investeringsobjekt som avses i 1 mom. samt med deras övriga aktieägare och referensgrupper,

5) hur tilläggspensionsanstalten identifierar, förebygger och förhindrar intressekonflikter i samband med engagemang.

Ägarstyrningsprinciperna ska innefatta åtgärder för undvikande och hantering av intressekonflikter.

Offentliggörande av och årlig rapport om ägarstyrningsprinciperna

En tilläggspensionsanstalt ska på sin webbplats kostnadsfritt offentliggöra eller annars på motsvarande sätt hålla de ägarstyrningsprinciper tillgängliga för allmänheten som avses i 33 § och en årlig rapport om hur de genomförts. I rapporten ska åtminstone offentliggöras uppgifter om tilläggspensionsanstaltens röstningsbeteende och de viktigaste omröstningarna samt om eventuellt anlitande av röstningsrådgivare enligt värdepappersmarknadslagen (746/2012). Om en kapitalförvaltare som avses i 6 b kap. 5 § 1 mom. i lagen om investeringstjänster (747/2012), ett fondbolag som avses i lagen om placeringsfonder (213/2019) eller en registreringsskyldig AIF-förvaltare som avses i 3 kap. 1 § i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder genomför ägarstyrningsprinciperna för tilläggspensionsanstaltens räkning, ska tilläggspensionsanstalten offentliggöra information om var kapitalförvaltaren, fondbolaget eller AIF-förvaltaren har offentliggjort informationen om omröstningarna.

Om en tilläggspensionsanstalt helt eller delvis underlåter att upprätta sådana ägarstyrningsprinciper som nämns i 33 § eller att offentliggöra principerna eller en rapport om dem i enlighet med 1 mom., ska tilläggspensionsanstalten offentliggöra en utredning om orsakerna till avvikelsen.

Vad som i 1 och 2 mom. föreskrivs om tilläggspensionsanstalter ska också tillämpas på en tilläggspensionsanstalt för vars tilläggspensionsverksamhets räkning ett sådant utländskt EES-värdepappersföretag eller utländskt EES-kreditinstitut som avses i lagen om investeringstjänster, ett sådant utländskt EES-fondbolag som avses i lagen om placeringsfonder eller en sådan EES-baserad AIF-förvaltare som avses i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder genomför ägarstyrningsprinciperna.

Samordning av tilläggspensionsanstaltens verksamhet med ägarstyrningsprinciperna

En tilläggspensionsanstalt med ägarstyrningsprinciper ska i fråga om sin investeringsstrategi offentliggöra information om hur faktorerna när det gäller investeringar i form av eget kapital samordnas med profilen och löptiden för tilläggspensionsanstaltens försäkringstekniska avsättningar. Tilläggspensionsanstalten ska i fråga om sin investeringsstrategi också offentliggöra information om hur investeringarna i form av eget kapital på medellång och lång sikt påverkar avkastningen på tillgångarna.

En tilläggspensionsanstalt för vars räkning en kapitalförvaltare som avses i 6 b kap. 5 § 1 mom. i lagen om investeringstjänster, ett fondbolag som avses i lagen om placeringsfonder eller en registreringsskyldig AIF-förvaltare som avses i 3 kap. 1 § i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder utför investeringsverksamhet ska i fråga om en med kapitalförvaltaren, fondbolaget eller AIF-förvaltaren ingången överenskommelse offentliggöra

1) information om hur överenskommelsen med kapitalförvaltaren, fondbolaget eller AIF-förvaltaren uppmuntrar kapitalförvaltaren, fondbolaget eller AIF-förvaltaren att anpassa sin investeringsstrategi och sina investeringsbeslut efter profilen och löptiden för tilläggspensionsanstaltens försäkringstekniska avsättningar, i synnerhet i fråga om långfristiga ansvarsförbindelser,

2) information om hur överenskommelsen uppmuntrar kapitalförvaltaren, fondbolaget eller AIF-förvaltaren att fatta investeringsbeslut på basis av bedömningar av investeringsobjektets finansiella och icke-finansiella resultat på medellång eller lång sikt och att engagera sig i investeringsobjektet i syfte att förbättra dess resultat på medellång och lång sikt,

3) information om hur metoden och tidshorisonten för utvärdering av kapitalförvaltarens, fondbolagets eller AIF-förvaltarens prestationer och ersättningen för kapitalförvaltningstjänsterna stämmer överens med profilen och löptiden för tilläggspensionsanstaltens försäkringstekniska avsättningar, i synnerhet i fråga om långfristiga ansvarsförbindelser, samt beaktar det absoluta långsiktiga resultatet,

4) information om hur tilläggspensionsanstalten bevakar kapitalförvaltarens, fondbolagets eller AIF-förvaltarens kostnader för portföljens omsättning och hur tilläggspensionsanstalten definierar och bevakar portföljens avsedda omsättningshastighet eller hastighetsintervall,

5) varaktigheten för överenskommelsen med kapitalförvaltaren, fondbolaget eller AIF-förvaltaren.

Om överenskommelsen enligt 2 mom. med kapitalförvaltaren, fondbolaget eller AIF-förvaltaren inte innehåller en eller flera av de uppgifter som avses i 2 mom., ska tilläggspensionsanstalten lägga fram en utredning om orsakerna till avvikelsen.

Vad som i 2 och 3 mom. föreskrivs om tilläggspensionsanstalter ska också tillämpas på en tilläggspensionsanstalt för vars räkning investeringsverksamhet utförs av ett sådant utländskt EES-värdepappersföretag eller utländskt EES-kreditinstitut som avses i lagen om investeringstjänster, ett sådant utländskt EES-fondbolag som avses i lagen om placeringsfonder eller en sådan EES-baserad AIF-förvaltare som avses i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Information som avses i denna paragraf ska kostnadsfritt vara tillgänglig för allmänheten på tilläggspensionsanstaltens webbplats. Om det sker väsentliga förändringar i den information som avses i 2 mom. ska informationen uppdateras minst en gång per år.

Information som ska lämnas om tilläggspensionsarrangemang

Information som ska lämnas till presumtiva försäkrade och försäkrade som automatiskt ansluts

En tilläggspensionsanstalt ska omedelbart efter anslutningen till arrangemanget informera presumtiva försäkrade som inte automatiskt ansluts till ett tilläggspensionsarrangemang samt försäkrade som automatiskt ansluts till ett tilläggspensionsarrangemang, om

1) alla relevanta alternativ som de har, inbegripet investeringsalternativ,

2) relevanta inslag i tilläggspensionsarrangemanget, inbegripet typen av förmåner,

3) information om huruvida miljöfaktorer, klimatfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer beaktas i investeringspolitiken och i så fall på vilket sätt,

4) var ytterligare information finns tillgänglig.

När de försäkrade står för investeringsrisken eller kan fatta investeringsbeslut, ska tilläggspensionsanstalten ge presumtiva försäkrade information om den historiska avkastningen från investeringar relaterade till tilläggspensionsarrangemanget under minst fem år eller för alla år som tilläggspensionsarrangemanget förvaltats, om denna period understiger fem år, samt information om strukturen på kostnader som de försäkrade och mottagare av förmån står för.

Information som ska lämnas till den som ansluter sig till ett tilläggspensionsarrangemang

När en försäkrad ansluter sig till ett tilläggspensionsarrangemang, ska tilläggspensionsanstalten för kännedom till den försäkrade och vid behov till hans eller hennes företrädare ge tilläggspensionsanstaltens stadgar, som ska ange omfattningen av den försäkrades rätt till tilläggspension, förutsättningarna och valmöjligheterna i anslutning till erhållandet av förmånerna samt inom skälig tid väsentlig information om ändringar av stadgarna.

Vid överlämnandet av stadgarna ska särskild uppmärksamhet fästas vid

1) omfattningen av pensionsförmåner,

2) förutsättningarna och valmöjligheterna i anslutning till erhållandet av pensionsförmåner,

3) samordning av pensionen med den lagstadgade pensionen och andra förmåner.

Information som ska lämnas till den som ansluter sig till ett premiebaserat tilläggspensionsarrangemang

När en försäkrad ansluter sig till ett premiebaserat tilläggspensionsarrangemang, ska tilläggspensionsanstalten vid överlämnandet enligt 2 § av stadgarna fästa särskild uppmärksamhet vid

1) grunderna för fastställande av premieandelarna för de försäkrade,

2) påföljderna för betalningsförsummelser,

3) rätten för de försäkrade att avbryta betalningen av premier,

4) effekterna av att arrangemanget frånträds,

5) de försäkrades rätt att byta investeringsobjekt medan anställningsförhållandet pågår och efter det att det upphört,

6) huruvida de medel som influtit inom ramen för arrangemanget kan överföras till en annan försäkringsanstalt.

Utöver vad som föreskrivs i 2 § ska till en försäkrad som ansluter sig till ett premiebaserat tilläggspensionsarrangemang ges information om den fastställda investeringsplanen och om omständigheter som är viktiga för valet av investeringsobjekt.

Tilläggspensionsbesked

En tilläggspensionsanstalt ska kostnadsfritt för alla försäkrade minst varje år i elektronisk form eller i pappersform upprätta ett dokument vars titel ska innehålla ordet tilläggspensionsbesked. Dokumentet ska innehålla de viktigaste uppgifterna om tilläggspensionsarrangemanget. En försäkrad ska på begäran ges en papperskopia utöver den elektroniska informationen. Informationen i tilläggspensionsbeskedet ska vara korrekt och uppdaterad.

Tilläggspensionsbeskedet ska innehålla åtminstone följande information till de försäkrade:

1) den försäkrades personuppgifter och pensionsålder,

2) tilläggspensionsanstaltens namn och adress samt specifika uppgifter om den försäkrades   tilläggspensionsarrangemang,

3) information om garantier enligt tilläggspensionsarrangemanget och, vid behov, var ytterligare information finns,

4) information om prognoser för tilläggspensionsförmåner grundade på den försäkrades pensionsålder och en ansvarsfrihetsklausul där det konstateras att prognoserna kan avvika från det slutliga värdet av förmånerna; om prognosen för pensionsförmånerna grundas på ekonomiska scenarier ska den informationen också innehålla ett bästa scenario och ett oförmånligt scenario, med beaktande av tilläggspensionsarrangemangets särskilda karaktär,

5) information om intjänade förmåner eller ackumulerat kapital med beaktande av tilläggspensionsarrangemangets särskilda karaktär,

6) information om de bidrag som arbetsgivaren i tilläggspensionsanstalten och den försäkrade har betalat in till tilläggspensionsarrangemanget, åtminstone under de senaste 12 månaderna, med beaktande av tilläggspensionsarrangemangets särskilda karaktär,

7) en specifikation av de kostnader som tilläggspensionsanstalten har dragit av åtminstone under de senaste 12 månaderna,

8) information om fonderingsnivån för tilläggspensionsarrangemanget som helhet,

9) en tydlig angivelse av det exakta datum som informationen avser,

10) en tydlig angivelse av betydande förändringar av informationen i förhållande till det föregående året.

I tilläggspensionsbeskedet ska utöver informationen i 2 mom. anges var och hur den försäkrade kan erhålla

1) ytterligare praktisk information om de valmöjligheter som den försäkrade har enligt tilläggspensionsarrangemanget,

2) en redogörelse för principerna för årsbokslutet och verksamhetsberättelsen samt riktlinjerna för investeringspolitiken,

3) information om de antaganden som används för livräntebelopp, särskilt med avseende på annuitetsränta, typen av leverantör och livräntans varaktighet,

4) information om förmånsnivån för det fall att anställningen upphör,

5) ytterligare information när det är fråga om tilläggspensionsarrangemang där de försäkrade står för investeringsrisken och där ett investeringsalternativ åläggs en medlem genom en särskild bestämmelse som anges i tilläggspensionsarrangemanget.

Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om de antaganden för prognoser som ska användas för beräkning av tilläggspensionen enligt 2 mom. 4 punkten och som tilläggspensionsanstalten ska använda för att fastställa den årliga avkastningsprocenten på investeringarna, den årliga inflationen och framtida löner. Försäkrade, mottagare av förmån och vid behov deras företrädare ska på begäran ges närmare uppgifter om de antaganden som använts som underlag för tilläggspensionsprognoserna och för eventuella ekonomiska scenarier i tilläggspensionsbeskedet.

Information som ska lämnas till försäkrade och mottagare av förmån

En tilläggspensionsanstalt ska till de försäkrade och mottagarna av förmån lämna tillräcklig information om villkoren för tilläggspensionsarrangemang, i synnerhet om

1) tilläggspensionsanstaltens namn och den EES-stat där den är registrerad eller auktoriserad samt namnet på dess behöriga myndighet,

2) de rättigheter och skyldigheter som parterna i tilläggspensionsarrangemanget har,

3) investeringsprofilen,

4) vilken typ av finansiella risker som de försäkrade och mottagarna av förmån står för,

5) villkoren för fulla eller partiella garantier enligt tilläggspensionsarrangemanget eller avseende en viss förmånsnivå eller, när ingen garanti erbjuds med stöd av arrangemanget, en förklaring om detta,

6) eventuella mekanismer som skyddar intjänade förmåner eller mekanismer för reducering av förmåner, om sådana finns,

7) om de försäkrade står för investeringsrisken eller kan fatta investeringsbeslut, information om den historiska avkastningen från investeringar relaterade till tilläggspensionsarrangemanget under minst fem år eller för alla år som tilläggspensionsarrangemanget förvaltats, om denna period understiger fem år,

8) strukturen på kostnader som de försäkrade och mottagarna av förmån står för, för tilläggspensionsarrangemang som inte fastställer en viss förmånsnivå,

9) de alternativ som försäkrade har för att erhålla sina tilläggspensionsförmåner,

10) om en försäkrad har rätt att överlåta tilläggspensionsrättigheter, information om arrangemangen för en sådan överlåtelse.

Tilläggspensionsanstalten ska varje år ge de försäkrade en redogörelse för sin finansiella ställning.

För tilläggspensionsarrangemang där de försäkrade står för investeringsrisken och som föreskriver fler än ett alternativ med olika investeringsprofiler ska de försäkrade informeras om villkoren för tillgängliga investeringsalternativ och ickevalsalternativet för investeringar och tilläggspensionsarrangemangets regel om att en viss försäkrad anvisas ett visst investeringsalternativ.

Tilläggspensionsanstalten ska inom skälig tid lämna till försäkrade, mottagare av förmån och deras företrädare all relevant information om ändringar av reglerna för tilläggspensionsarrangemanget samt tillhandahålla dem en förklaring om hur väsentliga förändringar av de försäkringstekniska avsättningarna påverkar de försäkrade och mottagarna av förmån.

Information som ska lämnas på begäran

De försäkrade och mottagarna av förmån samt vid behov deras företrädare ska på begäran få

1) tilläggspensionsanstaltens bokslut och verksamhetsberättelse och, om tilläggspensionsanstalten ansvarar för fler än ett tilläggspensionsarrangemang, bokslutet och verksamhetsberättelsen för vart och ett av arrangemangen,

2) en utredning om tilläggspensionsanstaltens riktlinjer för investeringspolitiken,

3) information om tilläggspensionsanstaltens stadgar som gäller för överföringen av tilläggspensionsrättigheter till en annan tilläggspensionsanstalt när försäkringsförhållandet upphör till följd av att anställningsförhållandet upphör.

De personer som hör till verksamhetskretsen och som omfattas av en rörelseöverlåtelse ska på begäran få utförlig information om beloppet av den intjänade tilläggspensionen, överföringen av förmånerna och sina rättigheter vid överlåtelsen.

Information som ska lämnas vid pensionsavgång

En tilläggspensionsanstalt ska, vid tilläggspensionsavgång eller när andra förmåner ska betalas ut, lämna till den försäkrade utförlig information om de tilläggspensionsförmåner och andra förmåner som pensionstagaren har rätt till.

Om tilläggspensionsanstalten känner till att den försäkrade går i lagstadgad pension, ska den lämna till den försäkrade den information som avses i 1 mom.

Information om utbetalning av tilläggspension

En tilläggspensionsanstalt ska i god tid före den försäkrades pensionsålder eller på den försäkrades begäran, till den försäkrade utöver tilläggspensionsbeskedet lämna information om de alternativ för utbetalning av tilläggspensionsförmåner som han eller hon har.

Tilläggspensionsanstalten ska regelbundet informera mottagarna av förmån om de förmåner som utbetalas och om utbetalningsalternativ. Dessutom ska mottagarna av förmån utan dröjsmål informeras om ett beslut som leder till att förmånsnivåerna reduceras och tre månader innan beslutet genomförs. Om mottagarna av förmån under utbetalning står för en betydande del av investeringsrisken ska de regelbundet få den information de behöver.

Uppdatering, framställningssätt och tillgänglighet av tilläggspensionsanstaltens information

Den information som tilläggspensionsanstalterna lämnar enligt detta kapitel ska uppfylla följande krav:

1) informationen ska uppdateras regelbundet,

2) informationen ska avfattas på ett tydligt sätt, med användning av ett klart, koncist och begripligt språk samt med undvikande av fackspråk och tekniska termer,

3) begreppen och innehållet ska vara konsekventa och informationen ska inte vara vilseledande,

4) informationen ska presenteras på ett lättläst sätt,

5) informationen ska vara tillgänglig på finska eller svenska,

6) informationen ska kostnadsfritt göras tillgänglig för presumtiva försäkrade, försäkrade och mottagare av förmån i elektronisk form eller i pappersform.

Försäkrades informationsskyldighet

Den försäkrade och mottagaren av förmån ska meddela sin adress och övriga kontaktinformation till tilläggspensionsanstalten.

När en tilläggspensionsanstalt lämnar den försäkrade information enligt detta kapitel ska den informera den försäkrade om hans eller hennes i 1 mom. avsedda skyldighet.

Ansvar för bristfällig eller oriktig information

Om den försäkrade vid anslutningen till ett premiebaserat tilläggspensionsarrangemang inte av tilläggspensionsanstalten fått den information som avses i detta kapitel eller har fått bristfällig eller felaktig information om tilläggspensionsarrangemanget, anses arrangemanget vara i kraft till den försäkrades och mottagaren av förmåns fördel med det innehåll som den försäkrade hade skäl att förmoda utifrån den information han eller hon fått.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas på motsvarande sätt, om den försäkrade under försäkringsförhållandet fått sådan bristfällig, felaktig eller vilseledande information om tilläggspensionsförmånerna eller andra faktorer i det premiebaserade tilläggspensionsarrangemanget som kan anses ha påverkat hans eller hennes förfarande. Detta gäller dock inte information som tilläggspensionsanstalten efter ett försäkringsfall gett om förmånen eller någon annan ersättning.

Bestämmelser som ska tillämpas på förmånstagare

Vad som i 5–11 § föreskrivs om försäkrade ska också tillämpas på förmånstagare.

Lämnande av hållbarhetsrelaterade upplysningar

Bestämmelser om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088.

Ansökan om och utbetalning av förmån

Ansökan om förmån

En ansökan om förmån ska vara skriftlig. Den sökande ska till tilläggspensionsanstalten lämna in sådana handlingar och uppgifter som kan läggas till grund för bedömningen av tilläggspensionsanstaltens ansvar och som skäligen kan krävas av honom eller henne, med beaktande också av tilläggspensionsanstaltens möjligheter att skaffa utredning.

Tidsfrist för inlämning av ansökan och preskription av förmån

Ansökan om pension ska lämnas in inom ett år från det att den försäkrade fått kännedom om försäkringsfallet, om inte en längre tid föreskrivs i tilläggspensionsanstaltens stadgar. Ansökan om pension ska dock lämnas in inom tio år från försäkringsfallet.

Ansökan om någon annan förmån än pension ska lämnas in inom sex månader från försäkringsfallet, om inte en längre tid föreskrivs i tilläggspensionsanstaltens stadgar. En förmån kan helt eller delvis beviljas också på en försenad ansökan, om det måste anses oskäligt att förvägra den.

Om en ansökan inte har lämnats in inom den tid som föreskrivs i 1 mom., förlorar den försäkrade sin rätt till pension, och om en annan förmån inte har ansökts inom den tid som föreskrivs i 2 mom., förlorar den försäkrade sin rätt till förmånen.

Retroaktiv utbetalning av pension

Pension betalas retroaktivt för högst de tio år som föregår inlämningen av pensionsansökan.

Ansökan om förmån på den försäkrades vägnar

Om den försäkrade på grund av ålder, skada, sjukdom eller någon annan jämställbar orsak inte själv kan ansöka om pension eller någon annan förmån och han eller hon inte har en intressebevakare eller intressebevakningsfullmäktig, kan en av tilläggspensionsanstalten godkänd nära anhörig till den försäkrade eller en av pensionsanstalten godkänd annan person som huvudsakligen har hand om den försäkrade föra den försäkrades talan tills det har förordnats en intressebevakare eller intressebevakningsfullmäktig för den försäkrade.

Informationsskyldighet för mottagare av förmån

En mottagare av förmån är skyldig att informera tilläggspensionsanstalten om sådana ändringar som påverkar hans eller hennes rätt till förmånen eller förmånsbeloppet, om denna skyldighet anges i beslutet om förmånen.

Tilläggspensionsanstalten kan av mottagaren av förmån kräva utredning om omständigheter som påverkar förmånens belopp och utredning över att han eller hon fortfarande uppfyller villkoren för erhållande av förmånen. Om mottagaren av förmån inte till tilläggspensionsanstalten lämnar in en utredning inom en av tilläggspensionsanstalten utsatt skälig tid, kan tilläggspensionsanstalten besluta att utbetalningen av förmånen ska avbrytas till dess utredningen lämnats in.

Engångsbetalning av förmån

En tilläggspensionsanstalt har rätt att som engångsbetalning betala ut en förmån som är mindre än 30 euro i månaden eller med samtycke av mottagaren av förmån en förmån som är mindre än 100 euro i månaden. Finansinspektionen meddelar föreskrifter om beräkningen av engångsbetalningen. Denna beräkning iakttas, om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag.

De belopp som anges i 1 mom. justeras årligen vid ingången av januari med det arbetspensionsindex som avses i 98 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006). Det justerade beloppet avrundas till närmaste hela euro.

Betalning av förmån i en EES-stat

Förmånen ska betalas till en mottagare av förmån i en EES-stat under samma förutsättningar som i Finland.

Försenad utbetalning av förmån

Om utbetalningen av en förmån försenas, ska tilläggspensionsanstalten betala dröjsmålsränta enligt 4 § i räntelagen (633/1982) på betalningen från och med den tidpunkt när tre kalendermånader har förflutit från utgången av den kalendermånad då den förmånssökande till tilläggspensionsanstalten har lämnat in sin ansökan samt de handlingar och upplysningar som avses i 1 §. Dröjsmålsränta på ett förmånsbelopp som senare betalas ut med stöd av samma beslut ska räknas från förfallodagen.

Om en förmån som avses i 1 mom. av skäl som beror på mottagaren av förmån inte har kunnat betalas ut i rätt tid, är tilläggspensionsanstalten inte skyldig att betala dröjsmålsränta för en längre tid än från den dag då hindret, enligt vad tilläggspensionsanstalten känner till, har upphört. Om utbetalningen av en förmån försenas till följd av en lagbestämmelse, på grund av ett avbrott i de allmänna kommunikationerna eller i den allmänna betalningsrörelsen eller till följd av något liknande övermäktigt hinder, är tilläggspensionsanstalten inte skyldig att betala dröjsmålsränta för den dröjsmålstid som orsakas av hindret.

Nedsättning eller förvägran av en förmån av skäl som beror på den försäkrade

Om den försäkrade eller den försäkrades företrädare vid anslutningen till arrangemanget eller ansökan om förmån svikligen har gett tilläggspensionsanstalten oriktiga eller bristfälliga uppgifter, som är av betydelse för erhållandet av en förmån enligt tilläggspensionsanstaltens stadgar eller för förmånens storlek, kan en förmån som tillkommer den sökande förvägras eller nedsättas enligt vad som med beaktande av förhållandena är skäligt.

Tilläggspensionsanstalten är fri från ansvar gentemot en försäkrad som uppsåtligen har framkallat försäkringsfallet.

Om en försäkrad har framkallat försäkringsfallet genom grov vårdslöshet, kan en förmån som tillkommer honom eller henne förvägras eller sänkas eller utbetalningen av en redan beviljad förmån avbrytas, enligt vad som med beaktande av förhållandena är skäligt.

Otillräknelighet och nödtillstånd

Bestämmelserna i 9 § 2 mom. tillämpas inte om den försäkrade är i sådan ålder eller i sådant sinnestillstånd att han eller hon inte kan dömas till straff för ett brott. Bestämmelserna i det momentet tillämpas inte heller om den försäkrade begått en handling för att avvärja en omedelbar och trängande fara som hotar en person eller egendom eller något annat rättsligt skyddat intresse under omständigheter där handlingen utifrån en helhetsbedömning är försvarlig med beaktande av det räddade intressets samt den orsakade skadans och olägenhetens art och storlek, farans ursprung samt övriga omständigheter.

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas också på den försäkrades företrädare.

Återkrav av förmån

Om det till en mottagare av förmån har betalats större förmåner än han eller hon har varit berättigad till, ska den utan grund utbetalda förmånen återkrävas.

Det är möjligt att delvis eller helt och hållet avstå från att återkräva en utan grund utbetald förmån, om detta anses skäligt och om utbetalningen av förmånen inte kan anses ha berott på den försäkrades eller hans eller hennes företrädares svikliga förfarande eller om det belopp som ska återkrävas är litet.

En utan grund utbetald förmån får återkrävas även genom att den kvittas mot förmåner som betalas framdeles. Från ett förmånsbelopp får dock inte utan samtycke av mottagaren av förmån dras av mer än en sjättedel av den del av förmånsbeloppet som återstår efter att förskott med stöd av lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) eller källskatt med stöd av lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978) har innehållits på förmånen.

Information om rättsmedel

Av ett beslut om en förmån ska det framgå på vilket sätt ärendet kan föras till domstol, den behöriga domstolen, tiden för väckande av talan samt från vilken tidpunkt den räknas.

Om ärendet kan föras till ett organ för alternativ tvistlösning, ska informationsskyldigheten enligt 1 mom. också tillämpas på den information som ges om den alternativa tvistlösningen.

Tid för väckande av talan samt forum

Talan med anledning av ett beslut av en tilläggspensionsanstalt ska, vid äventyr av att talerätten går förlorad, väckas inom tre år efter det att parten skriftligen fått besked om beslutet och denna tidsfrist.

Talan som den försäkrade väckt mot tilläggspensionsanstalten kan också prövas vid den tingsrätt inom vars domkrets den som framställt yrkandet har sitt hemvist eller sin vanliga vistelseort.

Bestämmelser som ska tillämpas på pensionstagare eller mottagare av en annan förmån och förmånstagare

Vad som i detta kapitel föreskrivs om försäkrade ska också tillämpas på pensionstagare eller mottagare av en annan förmån samt förmånstagare.

Fusion

Villkor för verksamhetskretsen i fusionen

En tilläggspensionsstiftelse kan fusioneras med en annan tilläggspensionsstiftelse, om delägarna i den överlåtande tilläggspensionsstiftelsen uppfyller kraven enligt 1 kap. 5 § för den övertagande tilläggspensionsstiftelsens verksamhetskrets. En tilläggspensionskassa kan fusioneras med en annan tilläggspensionskassa, om delägarna i den överlåtande tilläggspensionskassan uppfyller kraven enligt 1 kap. 6 § för den övertagande tilläggspensionskassans verksamhetskrets.

Den överlåtande tilläggspensionsanstaltens försäkringsverksamhet, som innefattar försäkringstekniska avsättningar samt övriga skulder och tillgångar, övergår utan likvidationsförfarande till den övertagande tilläggspensionsanstalten.

Fusionsplan

Styrelserna för de tilläggspensionsanstalter som deltar i fusionen ska upprätta en skriftlig fusionsplan som ska dateras och undertecknas.

Fusionsplanen ska innehålla

1) firmor, företags- och organisationsnummer och hemorter för de tilläggspensionsanstalter som deltar i fusionen,

2) en utredning om orsakerna till fusionen,

3) vid en absorptionsfusion förslag till eventuella ändrade stadgar för den övertagande tilläggspensionsanstalten samt vid en kombinationsfusion förslag till stadgar för tilläggspensionsanstalten under bildning och förslag till förfarandet vid val av ledamöterna i verksamhetsorganen i tilläggspensionsanstalten under bildning,

4) en utredning om hur den överlåtande tilläggspensionsanstaltens försäkringstekniska avsättningar samt andra skulder och tillgångar överförs till den övertagande tilläggspensionsanstalten,

5) en utredning om att den övertagande tilläggspensionsanstalten efter fusionen uppfyller kraven enligt 5 och 6 kap.,

6) en utredning om den överlåtande tilläggspensionsanstaltens tillgångar, skulder och eget kapital samt om de omständigheter som påverkar värderingen av dessa, om den inverkan som fusionen planeras få på den övertagande tilläggspensionsanstaltens balansräkning och om de bokföringsmetoder som ska tillämpas på fusionen,

7) förslag till den planerade registreringstidpunkten för verkställande av fusionen; tidpunkten får infalla högst sex månader från det att fusionsplanen upprättades,

8) förslag till eventuella andra fusionsvillkor.

Beslut om fusion

I en tilläggspensionskassa beslutar kassamötet om fusionen. Kassamötets beslut blir det förslag som har biträtts med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. I en tilläggspensionsstiftelse beslutar styrelsen om fusionen.

Det kassamöte som beslutar om fusionen ska hållas eller styrelsens fusionsbeslut ska fattas inom fyra månader från registreringen av fusionsplanen. I annat fall förfaller fusionen.

Fusionen förfaller, om inte samtliga tilläggspensionsanstalter som deltar i fusionen godkänner den i enlighet med fusionsplanen. Ett beslut som innebär att fusionen godkänns eller förkastas samt att fusionen har förfallit ska utan dröjsmål anmälas till Finansinspektionen för registrering i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor.

Anmälan om verkställande av fusion

En fusion förfaller, om inte de tilläggspensionsanstalter som deltar i fusionen till Finansinspektionen gör en anmälan om verkställande av fusionen inom sex månader från det att samtycke till fusionen beviljades av Finansinspektionen. Till anmälan ska fogas

1) en försäkran av de i fusionen deltagande tilläggspensionsanstalternas styrelseledamöter och verkställande direktörer om att denna lag har iakttagits vid fusionen,

2) en utredning om att den övertagande tilläggspensionsanstalten uppfyller täckningen av de försäkringstekniska avsättningar som föreskrivs i 6 kap.,

3) en styrelseledamots eller verkställande direktörens intyg över att sådana meddelanden som avses i 10 kap. 6 § 1 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor har sänts,

4) de i fusionen deltagande tilläggspensionsanstalternas beslut om fusion.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om de handlingar och utredningar som ska fogas till den anmälan om verkställande av fusionen som avses i 1 mom.

Registrering av fusion samt rättsverkningar

Finansinspektionen antecknar fusionen i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor efter att ha erhållit den anmälan om verkställande av fusionen som avses i 4 §. Den överlåtande tilläggspensionsanstaltens försäkringsverksamhet, som innefattar försäkringstekniska avsättningar samt övriga skulder och tillgångar, övergår utan likvidationsförfarande till den övertagande tilläggspensionsanstalten när verkställandet av fusionen har registrerats. Samtidigt upplöses den överlåtande tilläggspensionsanstalten och vid en kombinationsfusion uppkommer den övertagande tilläggspensionsanstalten.

Den överlåtande tilläggspensionsanstaltens tillgångar och skulder får inte tas upp i den övertagande tilläggspensionsanstaltens balansräkning till ett högre ekonomiskt värde än de har för den övertagande tilläggspensionsanstalten. I samband med en fusion får ett åtagande att utföra arbete eller tillhandahålla en tjänst inte tas upp i balansräkningen.

Delning

Delningsplan

En ursprunglig tilläggspensionsanstalts styrelse och stiftarna av tilläggspensionsanstalten under bildning ska upprätta en skriftlig delningsplan, som ska dateras samt undertecknas av samtliga stiftare och av den ursprungliga tilläggspensionsanstaltens styrelse.

Delningsplanen ska innehålla

1) den ursprungliga tilläggspensionsanstaltens firma, företags- och organisationsnummer eller motsvarande identifieringsuppgifter samt hemort,

2) en utredning om orsakerna till delningen,

3) en beräkning som gäller den ursprungliga tilläggspensionsanstaltens försäkringstekniska avsättningar och tillgångar,

4) en utredning om hur den ursprungliga tilläggspensionsanstaltens försäkringstekniska avsättningar samt tillgångar och skulder ska skiftas,

5) om den ursprungliga tilläggspensionsanstalten har ett utjämningsbelopp, en utredning om hur det ska skiftas,

6) en utredning om att de tilläggspensionsanstalter som deltar i delningen efter delningen uppfyller de krav som föreskrivs i 6 kap.,

7) ett förslag till stadgar för tilläggspensionsanstalten under bildning,

8) firmor, företags- och organisationsnummer eller motsvarande identifieringsuppgifter samt hemorter för stiftarna av tilläggspensionsanstalten under bildning samt styrelseledamöterna i tilläggspensionsanstalten under bildning,

9) förslag till den planerade registreringstidpunkten för verkställande av delningen,

10) förslag till eventuella andra delningsvillkor.

Principer för fördelning av tillgångar

När en tilläggspensionsanstalt som följer det utjämnande bokföringssystemet delas ska till den mottagande tilläggspensionsanstalten överföras en sådan andel av den ursprungliga tilläggspensionsanstaltens täckning av de försäkringstekniska avsättningarna, övriga tillgångarna och skulderna och, om anstalten har solvenskapital, av solvenskapitalet som motsvarar det försäkringsbestånd som överförs.

När en tilläggspensionsstiftelse som följer det delägarspecifika bokföringssystemet delas ska till tilläggspensionsstiftelsen under bildning överföras en sådan andel av den ursprungliga tilläggspensionsstiftelsens täckning av de försäkringstekniska avsättningarna, övriga tillgångar och skulder och, om stiftelsen har solvenskapital, av solvenskapitalet som motsvarar den ursprungliga delägarens delägarspecifika försäkringsbestånd eller den del som överförs.

Om något annat inte överenskoms i delningsavtalet, ska investeringar som hänför sig till den ursprungliga delägarens verksamhet inbegripas i de tillgångar som överlåts. Övriga tillgångar kan överföras i form av kontanter. En ursprunglig tilläggspensionsanstalt, som har ett utjämningsbelopp, ska hos Finansinspektionen söka fastställelse av grunderna för överföringen av utjämningsbeloppet inom en månad från undertecknandet av delningsplanen.

Registrering av delning samt rättsverkningar

När verkställandet av delningen har registrerats, övergår vid en total delning den ursprungliga tilläggspensionsanstaltens tillgångar och skulder samt vid en partiell delning de enligt delningsplanen skiftade tillgångarna och skulderna utan likvidationsförfarande till den övertagande tilläggspensionsanstalten. Samtidigt uppkommer tilläggspensionsanstalten under bildning och vid en total delning upplöses den ursprungliga tilläggspensionsanstalten.

Om det vid en total delning uppdagas tillgångar som inte är skiftade enligt delningsplanen, tillhör dessa den övertagande tilläggspensionsanstalten i samma förhållande som den ursprungliga tilläggspensionsanstaltens nettotillgångar ska skiftas enligt delningsplanen enligt 1 § 2 mom., om inte något annat anges i delningsplanen.

De tilläggspensionsanstalter som deltar i delningen ansvarar solidariskt för den ursprungliga tilläggspensionsanstaltens skulder som inte har skiftats enligt delningsplanen och som har uppkommit innan verkställandet av delningen registrerades. Om den ursprungliga tilläggspensionsanstalten har skulder som en annan tilläggspensionsanstalt svarar för enligt delningsplanen, uppgår tilläggspensionsanstaltens sammanlagda ansvar dock högst till värdet av de nettotillgångar som återstår för den eller överförs till den.

Överlåtelse av ett försäkringsbestånd, frivillig likvidation och upplösning

Överlåtelse av ett försäkringsbestånd

En tilläggspensionsanstalt (överlåtande tilläggspensionsanstalt) kan överlåta sitt försäkringsbestånd till en annan tilläggspensionsanstalt (övertagande tilläggspensionsanstalt) eller till ett i 1 kap. 1 § i försäkringsbolagslagen avsett försäkringsbolag, som bedriver sådan livförsäkring som avses i lagen om försäkringsklasser.

Vid överlåtelse av en del av försäkringsbeståndet tillämpas vad som föreskrivs om överlåtelse av försäkringsbeståndet.

Begränsningar som gäller övertagande tilläggspensionsanstalter

Ett försäkringsbestånd kan överlåtas endast till en sådan övertagande tilläggspensionsanstalt där de arbetsgivare, företag eller persongrupper som det försäkringsbestånd som överlåts anknyter till uppfyller de krav som enligt 1 kap. 5 eller 6 § gäller för tilläggspensionsanstaltens verksamhetskrets.

Plan för överlåtelse av försäkringsbeståndet

Styrelserna för den överlåtande och den övertagande tilläggspensionsanstalten ska upprätta en skriftlig plan för överlåtelsen av försäkringsbeståndet, vilken ska dateras och undertecknas.

Planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet ska uppta

1) den överlåtande och den övertagande tilläggspensionsanstaltens firma, företags- och organisationsnummer samt hemorter,

2) en utredning om orsaken till överlåtelsen av försäkringsbeståndet,

3) vid behov ett förslag till ändring av den övertagande tilläggspensionsanstaltens stadgar,

4) en utredning om vad som har avtalats om delägarskap som gäller det försäkringsbestånd som ska överlåtas, i det fall att det övertagande bolaget är ett ömsesidigt försäkringsbolag,

5) en utredning om det försäkringsbestånd som ska överlåtas och de tillgångar som ska överföras som motsvarande medel,

6) förslag till ett eventuellt vederlag för överlåtelse av försäkringsbeståndet och till villkor för vederlaget,

7) om den överlåtande tilläggspensionsanstalten har ett utjämningsbelopp, en utredning om det utjämningsbelopp som eventuellt överförs,

8) en utredning om att den överlåtande och den övertagande tilläggspensionsanstalten efter överlåtelsen uppfyller kraven enligt 6 kap.,

9) en utredning om eller ett förslag till särskilda förmåner och rättigheter för de i överlåtelsen och övertagandet av försäkringsbeståndet deltagande tilläggspensionsanstalternas styrelseledamöter, verkställande direktörer och revisorer,

10) förslag till planerad tidpunkt för överlåtelsen av försäkringsbeståndet och de tillgångar som motsvarar beståndet,

11) förslag till eventuella andra villkor för överlåtelsen av försäkringsbeståndet.

Vad som föreskrivs i 2 mom. 8 punkten tillämpas inte på en tilläggspensionsanstalt som har försatts i likvidation.

Ansökan om Finansinspektionens samtycke

Inom en månad efter det att planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet har undertecknats ska den överlåtande och den övertagande tilläggspensionsanstalten ansöka om Finansinspektionens samtycke till överlåtelsen och till planen samt Finansinspektionens fastställelse av den eventuella ändring av den övertagande tilläggspensionsanstaltens stadgar som överlåtelsen av försäkringsbeståndet förutsätter. Den överlåtande och den övertagande tilläggspensionsanstalten ska hos Finansinspektionen söka fastställelse av grunderna för överföringen av utjämningsbeloppet, om den överlåtande tilläggspensionsanstalten har ett utjämningsbelopp.

Överlåtelsen av försäkringsbeståndet förfaller, om Finansinspektionens samtycke till planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet och vid behov till ändringen av den övertagande tilläggspensionsanstaltens stadgar och till grunderna för överföringen av utjämningsbeloppet inte söks inom den tid som anges i 1 mom.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om ansökan enligt denna paragraf och om de utredningar som behövs för ansökan.

Konkurrens- och konsumentverkets utlåtande

Finansinspektionen ska be Konkurrens- och konsumentverket om ett utlåtande över en sådan ansökan som avses i 4 §, om det arrangemang som avses i ansökan omfattas av den tillsyn över företagsförvärv som avses i konkurrenslagen (948/2011).

Framläggande och sändande av handlingar

Följande handlingar ska under minst en månad före det kassamöte som beslutar om överlåtelse eller övertagande av ett försäkringsbestånd hållas tillgängliga för de försäkrade och delägarna på tilläggspensionskassans kontor eller webbplats och utan dröjsmål sändas till de delägare som begär dem samt läggas fram vid kassamötet:

1) planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet,

2) varje i överlåtelsen av försäkringsbeståndet deltagande tilläggspensionsanstalts eller försäkringsbolags bokslut, verksamhetsberättelse och revisionsberättelse för den senast avslutade räkenskapsperioden,

3) styrelsens redogörelse för omständigheter som efter tilläggspensionskassans bokslut och verksamhetsberättelse väsentligt har påverkat pensionskassans ställning samt för de omständigheter som kan vara av betydelse vid övervägande av om avtalet om överlåtelse av försäkringsbeståndet ska godkännas,

4) den övertagande tilläggspensionsanstaltens stadgar och vid behov förslag till sådana ändringar av stadgarna som föranleds av ansvarsöverföringen.

Framläggande av handlingarna enligt 1 mom. ska nämnas i kallelsen till det kassamöte som ska behandla överlåtelsen av försäkringsbeståndet. De handlingar som avses ovan ska utan dröjsmål sändas till de försäkrade eller delägare som begär dem, om handlingarna inte kan sparas och skrivas ut från tilläggspensionskassans webbplats.

Överlåtelsen förfaller

Överlåtelsen av försäkringsbeståndet förfaller om inte den godkänns utan ändringar i den överlåtande tilläggspensionsanstalten och övertagandet i den övertagande tilläggspensionsanstalten eller det övertagande försäkringsbolaget.

Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrättas om ett beslut av en tilläggspensionsanstalts kassamöte eller styrelse att godkänna eller förkasta överlåtelsen eller övertagandet av ett försäkringsbestånd.

Finansinspektionens samtycke

Efter det att den överlåtande och den övertagande tilläggspensionsanstalten eller det övertagande försäkringsbolaget har godkänt överlåtelsen av ett försäkringsbestånd ska Finansinspektionen ge sitt samtycke till överlåtelsen,

1) om överlåtelsen inte kränker de försäkrade förmånerna,

2) om överlåtelsen inte kan anses äventyra en sund utveckling av försäkringsverksamheten, och

3) om Finansinspektionen har godkänt den ändring av den övertagande tilläggspensionsanstaltens stadgar som avses i 3 § 2 mom. 3 punkten.

Om samtycke inte har sökts inom föreskriven tid eller om det har vägrats och beslutet om vägran har vunnit laga kraft, förfaller överlåtelsen av försäkringsbeståndet.

Tidpunkt för och rättsverkningar av överlåtelsen

Ett försäkringsbestånd och de tillgångar som motsvarar det övergår samtidigt till den övertagande tilläggspensionsanstalten och det övertagande försäkringsbolaget vid den tidpunkt som anges i planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet efter det att Finansinspektionen har gett sitt samtycke till åtgärden. Den överföringstidpunkt som anges i planen ska infalla senast sex månader efter det att överlåtelseplanen upprättades.

Finansinspektionen kan på ansökan besluta att försäkringsbeståndet och de tillgångar som motsvarar det övergår samtidigt vid en senare tidpunkt än den som anges i 1 mom.

Upplösning av en tilläggspensionsanstalt som överlåtit hela försäkringsbeståndet

En tilläggspensionsanstalt som inte är försatt i likvidation och som har överlåtit hela sitt försäkringsbestånd, ska försättas i likvidation och upplösas. På likvidation och upplösning av ovannämnda tilläggspensionsanstalt tillämpas 11 § samt 12 kap. 4, 7, 8, 10 och 14 § i denna lag samt 12 kap. 24–26 § samt 13 kap. 3 och 7–10 §, 11 § 1 och 3 mom. samt 13, 15, 16, 33 och 36–38 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor.

En tilläggspensionskassas styrelse ska inom fyra månader från det att kassans hela försäkringsbestånd har överlåtits sammankalla ett kassamöte för att besluta om att kassan ska försättas i likvidation. Utöver vad som bestäms i tilläggspensionskassans stadgar ska en skriftlig kallelse sändas till varje delägare. Styrelsen ska underrätta Finansinspektionen om kallelsen till kassamötet.

Förordnande om likvidation och avregistrering

Finansinspektionen ska vidta åtgärder för att försätta en tilläggspensionsanstalt i likvidation, om den upptäcker att tilläggspensionsanstalten inte i den situation som avses i 10 § har fattat beslut om att försättas i likvidation.

Finansinspektionen ska avregistrera en tilläggspensionsanstalt i stället för att försätta den i likvidation, om tilläggspensionsanstaltens tillgångar inte räcker till betalning av likvidationskostnaderna eller om uppgifter om tillgångarnas storlek inte kan fås och ingen delägare, borgenär och någon annan tar på sig ansvaret för likvidationskostnaderna.

Lagstadgad likvidation och konkurs

Likvidation

Tilläggspensionsanstalters likvidation och upplösning

Vid likvidationsförfarandet utreds en tilläggspensionsanstalts ekonomiska ställning och är strävan att överlåta försäkringsbeståndet och de tillgångar som motsvarar det till en annan tilläggspensionsanstalt eller ett i försäkringsbolagslagen avsett försäkringsbolag. Efter överlåtelsen av försäkringsbeståndet betalas tilläggspensionsanstaltens skulder och skiftas dess återstående tillgångar samt upplöses tilläggspensionsanstalten.

Likvidationsskyldighet för tilläggspensionsanstalter

En tilläggspensionsanstalt ska försättas i likvidation och upplösas,

1) om antalet försäkrade vid utgången av de två senaste kalenderåren inte har uppgått till det minimiantal som anges i 2 kap. 3 § eller i tilläggspensionsanstaltens stadgar och det inte kan anses sannolikt att antalet inom de närmaste fyra månaderna kommer att stiga till det högsta av de ovan avsedda minimiantalen,

2) om en tilläggspensionskassas bokslut har visat underskott eller om ett eventuellt startkapital har underskridit det i tilläggspensionskassans stadgar fastställda beloppet och om underskottet inte har täckts eller startkapitalet inte har höjts till fullt belopp under de två följande räkenskapsperioderna,

3) om en tilläggspensionsstiftelse inte uppfyller de krav som anges i 5 kap. 11 §,

4) om det blivit uppenbart att tilläggspensionsanstalten inte har täckt de i 5 kap. 2 § 3 mom. avsedda försäkringstekniska avsättningarna för det premiebaserade tilläggspensionsarrangemanget på det sätt som föreskrivs i 6 kap.,

5) om tilläggspensionsanstalten inte inom föreskriven tid har genomfört den plan för amortering av skuldtäckningsunderskottet som avses i 5 kap. 10 §,

6) om tilläggspensionsanstalten inte inom föreskriven tid har genomfört den plan för återställande av en sund finansiell ställning eller den plan för kortfristig finansiering som avses i 5 kap. 25 §,

7) om alla delägare i tilläggspensionsanstalten upphör med den verksamhet inom vilken de i tilläggspensionsanstalten försäkrade personerna är verksamma,

8) om en tilläggspensionskassa enligt dess stadgar ska upplösas, eller

9) om Finansinspektionen med stöd av 26 § i lagen om Finansinspektionen (878/2008) har förordnat om upplösning av tilläggspensionsanstalten.

Finansinspektionen kan, om de försäkrade förmånerna inte äventyras, förlänga den föreskrivna tid som anges i 1 mom. 1 punkten till högst ett år och i det fall som avses i 1 mom. 6 punkten på ansökan samtycka till att verksamheten fortsätter högst fem år åt gången på de villkor som den bestämmer i sitt beslut.

Behållande av rättigheter vid förlängning av föreskriven tid för försättande i likvidation i en tilläggspensionsstiftelse

Om Finansinspektionen på det sätt som avses i 2 § 2 mom. har förlängt den föreskrivna tiden för försättande i likvidation, behåller de försäkrade, pensionstagarna och mottagarna av andra förmåner samt de personer vars försäkringsförhållande upphört högst ett år innan tilläggspensionsstiftelsen upplösts på grund av nedläggning av delägarens verksamhet, sin rätt enligt tilläggspensionsstiftelsens stadgar att erhålla pension och andra förmåner.

Tilläggspensionsstiftelsen ska ändra sina stadgar så att de motsvarar bestämmelserna i 1 mom.

Kassamötet under likvidationen

Om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel, ska på kassamötet i en tilläggspensionskassa som har försatts i likvidation tillämpas bestämmelserna om kassamötet i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor.

Styrelsen ska utan dröjsmål sammankalla kassamötet i en i 2 § 1 mom. avsedd situation. Om Finansinspektionen har beviljat tillstånd enligt 2 § 2 mom. att förlänga den föreskrivna tid som avses i 2 § 1 mom., ska styrelsen utan dröjsmål sammankalla kassamötet när den tidsfrist som Finansinspektionen beviljat har löpt ut.

Utöver vad som bestäms i tilläggspensionskassans stadgar ska en skriftlig kallelse sändas till varje delägare. Styrelsen ska underrätta Finansinspektionen om kallelsen till kassamötet.

Registrering av likvidation och förordnande om likvidation

Likvidatorn ska anmäla beslutet om likvidation och om val av likvidator till Finansinspektionen för att antecknas i registret.

Finansinspektionen ska försätta en tilläggspensionsanstalt i likvidation, om den upptäcker att tilläggspensionsanstalten i en situation som avses i 2 § 1 mom. inte har fattat beslut om att försättas i likvidation eller inte har lämnat in en ansökan som avses i 2 mom. i den paragrafen. Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrätta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten om sitt ovannämnda beslut.

Borgenärer med förmånsrätt

När en tilläggspensionsanstalt har försatts i likvidation har de försäkrade och pensionstagarna och mottagarna av andra förmåner samt förmånstagarna för sin andel av försäkringstekniska avsättningar enligt 5 kap. 1 § samma förmånsrätt till tilläggspensionsanstaltens tillgångar som innehavaren av en handpant har till den pantsatta egendomen.

Förmånsrätten enligt denna paragraf försämrar inte den rätt som tillkommer innehavaren av en handpant eller en i egendomen beviljad inteckning och hindrar inte att de skulder som avses i 13 kap. 27 § 1–4 punkten i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor betalas under likvidationen.

Offentlig stämning

Likvidatorn ska utan dröjsmål söka offentlig stämning på tilläggspensionsanstaltens borgenärer på den i likvidation försatta tilläggspensionsanstaltens bekostnad.

I den offentliga stämningen ska nämnas att de försäkrade i tilläggspensionsanstalten, pensionstagarna, mottagarna av en annan förmån eller förmånstagarna inte behöver anmäla sina fordringar vid likvidationen och att deras förmånsrätt enligt 6 § inte behöver krävas. I övrigt iakttas lagen om offentlig stämning (729/2003).

Anmälan av fordringar

En borgenär enligt 7 § 1 mom. ska meddela fordrans art, dess uppkomstdatum och belopp till det organ eller den myndighet som har behörighet att ta emot anmälningar eller anmärkningar om fordran. Borgenären ska dessutom ange om han eller hon gör gällande förmånsrätt, realsäkerhet eller äganderättsförbehåll för fordran och hurdana tillgångar hans säkerhet är.

Överlåtelse av ett försäkringsbestånd, betalning av skulder och skifte av egendom

När en tilläggspensionsanstalt har försatts i likvidation ska likvidatorn så snart som möjligt med en eller flera tilläggspensionsanstalter eller ett eller flera försäkringsbolag försöka få till stånd ett avtal om överlåtelse av försäkringsbeståndet i enlighet med bestämmelserna i 11 kap. Ett försäkringsbestånd kan också överlåtas i delar till en eller flera av dessa försäkringsanstalter.

Om ett avtal om överlåtelse av försäkringsbeståndet inte fås till stånd inom två år efter det att likvidationen började, ska Finansinspektionen bestämma den tidpunkt då försäkringarna ska upphöra att gälla. Efter detta ska tilläggspensionsanstaltens egendom omvandlas till kontanter. Likvidatorerna ska utan dröjsmål göra upp en förteckning över de proportionstal enligt vilka skiftet ska verkställas. Förteckningen ska lämnas till Finansinspektionen, där den i 30 dagar ska hållas tillgänglig för dem som saken gäller. Finansinspektionen ska i den officiella tidningen offentliggöra att förteckningen finns tillgänglig. Rättelse av proportionstalen får sökas hos Finansinspektionen inom 30 dagar från utgången av den tid förteckningen hållits tillgänglig.

Med de tillgångar som avses i 2 mom. ska skulderna orsakade av likvidationsförfarandet och de i 6 § avsedda skulder som har förmånsrätt betalas. Därefter betalas med de medel som erhållits genom omvandlingen av egendomen till kontanter alla andra kända skulder när den i 7 § avsedda utsatta tiden för offentlig stämning på tilläggspensionsanstaltens borgenärer har gått ut. Om en skuld är tvistig eller inte har förfallit till betalning eller om den av någon annan orsak inte kan betalas, ska behövliga medel reserveras, om bolagets tillgångar räcker till detta. Den återstående egendomen ska skiftas så som föreskrivs i tilläggspensionskassans eller tilläggspensionsstiftelsens stadgar.

Om tilläggspensionsanstalten bedriver premiebaserad tilläggspensionsförsäkring, skiftas med stöd av den separata täckning som avses i 6 kap. 23 § täckningen av försäkringstekniska avsättningar till de i 6 § i detta kapitel avsedda borgenärer som har förmånsrätt.

Förbud mot att använda tilläggspensionsanstaltens tillgångar

Finansinspektionen kan förbjuda användningen av sådana tillgångar som hör till en tilläggspensionsanstalt försatt i likvidation och som förvaltas av en kapitalförvaltare som avses i 6 kap. 27 § eller av ett förvaringsinstitut som avses i 28 § i det kapitlet.

Verksamhetsbegränsning

En tilläggspensionsanstalt som har försatts i likvidation får fortsätta med försäkringsverksamheten endast i den omfattning som är nödvändig för att trygga de försäkrades förmåner.

En tilläggspensionskassa som har försatts i likvidation får inte försäkra nya personer, om inte något annat följer av 1 mom.

Betalning av förmåner som har förfallit till betalning

En tilläggspensionsstiftelse ska betala pensioner eller andra förmåner som har förfallit till betalning under eller före en likvidation. Likvidatorn ska betala de ovan avsedda betalningarna i enlighet med verksamhetsplanen enligt 13 kap. 27 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor.

En tilläggspensionskassa får inte under en likvidation betala pensioner eller andra förmåner, om de har förfallit till betalning under likvidationen.

Fordringar på en delägare

Om det i 13 kap. 15 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor avsedda likvidationsbokslutet för en tilläggspensionskassa visar underskott, tillämpas bestämmelserna i 5 kap. 14 § på täckningen av det. Bestämmelserna i 5 kap. 11 § om skyldigheten för en delägare i en tilläggspensionsstiftelse att betala bidrag tillämpas också när tilläggspensionsstiftelsen är försatt i likvidation. En tilläggspensionsstiftelse som har försatts i likvidation kan säga upp en fordran på en delägare till betalning omedelbart efter uppsägningen, om tilläggspensionsstiftelsen saknar kontanta medel för de kostnader enligt 13 kap. 27 § 1 mom. 3 punkten i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor som dess likvidationsförfarande medför. En tilläggspensionsstiftelses fordran på en delägare kan också sägas upp för de pensioner och förmåner som tilläggspensionsstiftelsen ska betala enligt 12 §. Det belopp som sägs upp får då inte överstiga det belopp som behövs för betalningarna enligt 13 kap. 27 § 1 mom. 3 punkten i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor och 12 § i detta kapitel.

När ett i 9 § 1 mom. avsett avtal om överlåtelse av försäkringsbeståndet har ingåtts eller den i 9 § 2 mom. avsedda tidpunkten då försäkringarna upphör att gälla har bestämts, kan utöver vad som föreskrivs i 1 mom. en fordran som den tilläggspensionsanstalt som är försatt i likvidation har på en delägare sägas upp till betalning inom sex månader från uppsägningen, även om en längre uppsägningstid skulle ha överenskommits.

Klander av slutredovisning och skifte

Om någon vill klandra den slutredovisning som avses i 13 kap. 33 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor eller det skifte av tillgångar som avses i 9 § i detta kapitel, ska talan mot tilläggspensionsanstalten väckas vid tingsrätten på tilläggspensionsanstaltens hemort inom tre månader efter det att tilläggspensionsstiftelsens slutredovisning har kungjorts på det sätt som avses i 13 kap. 33 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor eller tilläggspensionskassans slutredovisning har lagts fram vid kassamötet enligt den paragrafen.

Avslutande av en tilläggspensionsstiftelses likvidation samt fortsättning av tilläggspensionsstiftelsens försäkringsverksamhet

Om en tilläggspensionsstiftelse under likvidationen uppfyller kraven som föreskrivs i 2 § 1 mom. 1–7 punkten, ska delägarna i tilläggspensionsstiftelsen sammankallas av likvidatorn för att besluta om försäkringsverksamheten ska fortsätta. Efter det att revisorn yttrat sig i ärendet kan delägarna enhälligt besluta att likvidationen ska avslutas och att försäkringsverksamheten ska fortsätta.

När det beslutats att likvidationen ska avslutas och tilläggspensionsstiftelsens verksamhet fortsätta, ska för tilläggspensionsstiftelsen väljas en styrelse i enlighet med tilläggspensionsstiftelsens stadgar. Likvidatorns uppdrag upphör när styrelsen har blivit vald. Likvidatorn ska ge en sådan slutredovisning över sin verksamhet som avses i 13 kap. 33 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor.

Styrelsen ska utan dröjsmål anmäla beslutet om avslutande av likvidationen till Finansinspektionen för anteckning i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor. Till anmälan ska fogas det revisorsutlåtande som avses i 1 mom.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om innehållet i den anmälan som avses 3 mom.

Konkurs

Borgenärer med förmånsrätt

När en tilläggspensionsanstalt har försatts i konkurs har de försäkrade, pensionstagarna och mottagarna av andra förmåner samt förmånstagarna för sin andel av försäkringstekniska avsättningar enligt 4 kap. 1 § samma förmånsrätt till tilläggspensionsanstaltens tillgångar som innehavaren av en handpant har till den pantsatta egendomen.

Förmånsrätten enligt 1 mom. försämrar inte den rätt som tillkommer innehavaren av en handpant eller en i egendomen beviljad inteckning och hindrar inte att de löpande förvaltningskostnaderna för konkursförfarandet och för tilläggspensionsanstaltens verksamhet betalas under konkursen.

Betalning av pensioner och andra förmåner

En tilläggspensionsanstalt som har försatts i konkurs får inte betala tilläggspensioner och andra förmåner som förfallit till betalning.

Verksamhetsbegränsning

En tilläggspensionsanstalt som har försatts i konkurs får fortsätta sin verksamhet endast i den omfattning som är nödvändig för att trygga de försäkrades förmåner.

En tilläggspensionsanstalt som har försatts i konkurs får inte försäkra nya personer.

Överlåtelse av ett försäkringsbestånd, betalning av skulder och skifte av egendom

När en tilläggspensionsanstalt har försatts i konkurs ska boförvaltaren så snart som möjligt försöka få till stånd ett avtal om överlåtelse av försäkringsbeståndet med en eller flera tilläggspensionsanstalter eller ett eller flera försäkringsbolag i enlighet med bestämmelserna i 11 kap. Ett försäkringsbestånd kan också överlåtas i delar till en eller flera av dessa försäkringsanstalter.

Om ett avtal om överlåtelse av försäkringsbeståndet inte fås till stånd inom två år efter det att konkursen eller den likvidation som föregick den började, ska Finansinspektionen bestämma den tidpunkt då försäkringarna ska upphöra att gälla. Efter detta ska tilläggspensionsanstaltens egendom omvandlas till kontanter.

Boförvaltaren ska utan dröjsmål göra upp en förteckning över de proportionstal enligt vilka skiftet ska verkställas. Förteckningen ska lämnas till Finansinspektionen, där den i 30 dagar ska hållas tillgänglig för dem som saken gäller. Finansinspektionen ska i den officiella tidningen offentliggöra att förteckningen finns tillgänglig. Ompröving av proportionstalen får begäras hos Finansinspektionen inom 30 dagar från utgången av den tid förteckningen hållits tillgänglig.

Med de tillgångar som avses i 2 mom. ska först skulderna orsakade av konkursförfarandet och det likvidationsförfarande som föregick konkursförfarandet, de förvaltningskostnader som avses i 16 § och därefter, trots vad som föreskrivs i 17 §, de i 16 § 1 mom. avsedda skulder som har förmånsrätt betalas. Därefter betalas med de medel som erhållits genom omvandlingen av egendomen till kontanter alla andra kända skulder.

Om tilläggspensionsanstalten bedriver premiebaserad tilläggspensionsförsäkring, skiftas med stöd av den separata täckning som avses i 6 kap. 23 § täckningen av försäkringstekniska avsättningar till de i 6 § avsedda borgenärer som har förmånsrätt.

Fordringar på en delägare

Om en tilläggspensionskassa som ska försättas i konkurs har försatts i likvidation, bestäms det ansvar som en delägare i tilläggspensionskassan har för betalningen av bidragen enligt likvidationsbokslutet på det sätt som föreskrivs i 5 kap. 14 §. Om en tilläggspensionskassa inte är försatt i likvidation när den försätts i konkurs, tillämpas bestämmelserna i 5 kap. 14 § i denna lag på täckningen av underskottet i ett i 9 kap. 3 § i konkurslagen (120/2004) avsett bokslut.

Bestämmelserna i 5 kap. 11 § om skyldigheten för en delägare i en tilläggspensionsstiftelse att betala bidrag tillämpas också när tilläggspensionsstiftelsen är försatt i konkurs. En tilläggspensionsstiftelse som har försatts i konkurs kan säga upp en fordran på en delägare till betalning omedelbart efter uppsägningen, om tilläggspensionsstiftelsen saknar kontanta medel för de kostnader som konkursförfarandet medför.

När ett i 9 § 1 mom. avsett avtal om överlåtelse av försäkringsbeståndet har ingåtts eller den i 2 mom. i den paragrafen avsedda tidpunkten då försäkringarna upphör att gälla har bestämts, kan utöver vad som i 2 mom. i denna paragraf föreskrivs en fordran som den tilläggspensionsanstalt som är försatt i konkurs har på en delägare sägas upp till betalning inom sex månader från uppsägningen, även om en längre uppsägningstid skulle ha överenskommits.

Gränsöverskridande verksamhet

EES-tilläggspensionsanstalter och utländska EES-tilläggspensionsanstalter

Kapitlets tillämpningsområde

Detta kapitel ska tillämpas på EES-tilläggspensionsanstalters och utländska EES-tilläggspensionsanstalters gränsöverskridande verksamhet.

En tilläggspensionsstiftelse kan hos Finansinspektionen ansöka om tillstånd att verka som EES-tilläggspensionsstiftelse och en tilläggspensionskassa kan hos Finansinspektionen ansöka om tillstånd att verka som en EES-tilläggspensionskassa. På ansökan om tillstånd tillämpas vad som i detta kapitel föreskrivs om tillståndsförfarandet för en EES-tilläggspensionsanstalt i fråga om gränsöverskridande verksamhet.

EES-tilläggspensionsanstalters gränsöverskridande verksamhet

Ansökan om tillstånd för gränsöverskridande verksamhet

En EES-tilläggspensionsanstalt ska ansöka om tillstånd hos Finansinspektionen innan den gränsöverskridande verksamheten inleds och finansiering i anslutning därtill tas emot från ett finansierande företag.

EES-tilläggspensionsanstalten ska i samband med ansökan underrätta Finansinspektionen om

1) värdstaten,

2) det finansierande företaget och den ort där dess centralförvaltning är belägen,

3) huvuddragen i det tilläggspensionsarrangemang som ska förvaltas för det finansierande företaget.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas i samband med ansökan.

Bedömning av förutsättningarna att bedriva gränsöverskridande verksamhet

Om Finansinspektionen gör bedömningen att en EES-tilläggspensionsanstalt med beaktande av dess administrativa uppbyggnad, dess finansiella ställning och dess lednings anseende, yrkeskvalifikationer samt erfarenhet på området har förutsättningar att bedriva den föreslagna gränsöverskridande verksamheten, ska Finansinspektionen inom tre månader från mottagandet av de uppgifter som avses i 2 § 2 mom. sända uppgifterna vidare till den behöriga myndigheten i den stat som avses i 2 § 2 mom. 1 punkten och underrätta EES-tilläggspensionsanstalten om detta. Till anmälan ska fogas beslutet om tillstånd att inleda den gränsöverskridande verksamheten.

Om Finansinspektionen gör bedömningen att en EES-tilläggspensionsanstalt inte uppfyller de i 1 mom. föreskrivna förutsättningarna för att bedriva gränsöverskridande verksamhet, ska Finansinspektionen avslå tillståndsansökan enligt 2 § 1 mom. inom tre månader från det att den fick de uppgifter som avses i 2 mom. i den paragrafen.

Information om social- och arbetsrättsliga krav och kraven på lämnande av information

En EES-tilläggspensionsanstalt som ansöker om tillstånd ska av Finansinspektionen få information om de social- och arbetsrättsliga krav som i samband med gränsöverskridande verksamhet ska tillämpas och som har erhållits av den behöriga myndigheten i värdstaten samt om betydande förändringar av de nämnda kraven. På en EES-tilläggspensionsanstalts gränsöverskridande verksamhet ska inte tillämpas vad som i 7 kap. föreskrivs om information som ska ges om tilläggspensionsarrangemang och i 8 kap. om ansökan om och utbetalning av förmån.

Finansinspektionen ska informera den ansökande EES-tilläggspensionsanstalten om de krav på gränsöverskridande verksamhet som värdstaten har uppställt i fråga om information som ska ges presumtiva försäkrade, försäkrade och mottagare av förmån samt betydande förändringar av de ovan avsedda kraven.

En EES-tilläggspensionsanstalt som har fått ett i 3 § 1 mom. avsett tillstånd kan börja bedriva gränsöverskridande verksamhet efter att ha informerats om de i 1 och 2 mom. i denna paragraf avsedda krav eller efter sex veckor från det att värdstatens behöriga myndighet har fått de uppgifter som avses i 2 § 2 mom.

Tillsyn över social- och arbetsrättsliga krav och kraven på lämnande av information

Om värdstatens behöriga myndighet meddelar Finansinspektionen att en EES-tilläggspensionsanstalt i sin verksamhet inte iakttar de krav som avses i 4 § 1 och 2 mom., ska Finansinspektionen i samarbete med värdstatens behöriga myndighet vidta de åtgärder som behövs för att tilläggspensionsanstalten ska upphöra med överträdelsen.

Täckning av försäkringstekniska avsättningar fullt ut

En EES-tilläggspensionsanstalt som bedriver gränsöverskridande verksamhet ska fullt ut och ständigt täcka försäkringstekniska avsättningar i fråga om samtliga tilläggspensionsarrangemang som den förvaltar.

Anteckning av EES-tilläggspensionsstiftelser och EES-tilläggspensionskassor i registret

Finansinspektionen ska i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor anteckna sådana tilläggspensionsstiftelser som bedriver gränsöverskridande verksamhet också som EES-tilläggspensionsstiftelser. Om en EES-tilläggspensionsstiftelses gränsöverskridande verksamhet upphör, ska Finansinspektionen avregistrera tilläggspensionsstiftelsen som EES-tilläggspensionsstiftelse. Finansinspektionen ska i registret anteckna de EES-stater där en EES-tilläggspensionsstiftelse är verksam.

Finansinspektionen ska i registret anteckna sådana tilläggspensionskassor som bedriver gränsöverskridande verksamhet också som EES-tilläggspensionskassor. Om en EES-tilläggspensionskassas gränsöverskridande verksamhet upphör, ska Finansinspektionen avregistrera tilläggspensionskassan som EES-tilläggspensionskassa. Finansinspektionen ska i registret anteckna de EES-stater där en EES-tilläggspensionskassa är verksam.

Finansinspektionen ska meddela Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten de registeruppgifter som avses i 1 och 2 mom.

Utländska EES-tilläggspensionsanstalters gränsöverskridande verksamhet i Finland

Utländska EES-tilläggspensionsanstalters rätt att bedriva tilläggspensionsverksamhet i Finland

Utländska EES-tilläggspensionsanstalter har rätt att bedriva gränsöverskridande verksamhet i Finland och att ta emot finansiering från finansierande företag som är etablerade i Finland.

Information om social- och arbetsrättsliga krav och kraven på lämnande av information

Finansinspektionen ska informera den behöriga myndigheten i en utländsk EES-tilläggspensionsanstalts hemstat om Finlands social- och arbetsrättsliga krav som i samband med gränsöverskridande verksamhet ska tillämpas på tilläggspensionsarrangemang samt om kraven när det gäller lämnande av information till presumtiva försäkrade, försäkrade och mottagare av förmån. Finansinspektionen ska lämna den ovan avsedda informationen inom sex veckor efter att ha tagit emot den behöriga myndighetens uppgifter om den utländska EES-tilläggspensionsanstaltens verksamhet i fråga om värdstaten, det finansierande företaget och dess hemort samt om de huvudsakliga särdragen i tilläggspensionsarrangemanget.

Finansinspektionen ska underrätta den behöriga myndigheten i en utländsk EES-tilläggspensionsanstalts hemstat om betydande förändringar av de krav som avses i 1 mom.

Inledande av gränsöverskridande verksamhet

En utländsk EES-tilläggspensionsanstalt kan börja bedriva gränsöverskridande verksamhet i Finland då den av den behöriga myndigheten i sin hemstat i enlighet med 9 § 1 mom. har informerats om de tillämpliga social- och arbetsrättsliga kraven och om informationskraven.

Trots vad som bestäms i 1 mom. kan en utländsk EES-tilläggspensionsanstalt börja bedriva gränsöverskridande verksamhet om den behöriga myndigheten i dess hemstat inte i enlighet med 1 mom. har informerat anstalten sex veckor efter det att Finansinspektionen av den behöriga myndigheten i hemstaten har fått information om anmälan som avser inledande av den utländska EES-tilläggspensionsanstaltens verksamhet.

Tillsyn över social- och arbetsrättsliga krav och uppfyllande av kraven på lämnande av information

Finansinspektionen ska övervaka att utländska EES-tilläggspensionsanstalter uppfyller de krav som avses i 9 § 1 mom. Finansinspektionen ska underrätta den behöriga myndigheten i den utländska EES-tilläggspensionsanstaltens hemstat om överträdelser som den upptäckt i samband med tillsynen. Om överträdelsen fortsätter trots de åtgärder som vidtagits av den behöriga myndigheten eller på grund av att inga åtgärder vidtagits, kan Finansinspektionen begränsa eller, om det är nödvändigt för att överträdelsen ska upphöra, förbjuda den utländska EES-tilläggspensionsanstaltens verksamhet i Finland med iakttagande av vad som i 61 § 3 mom. i lagen om Finansinspektionen föreskrivs om begränsning av och förbud mot utländska EES-filialers verksamhet.

Gränsöverskridande överlåtelser

Kapitlets tillämpningsområde

Detta kapitel tillämpas på tilläggspensionsanstalter med minst 100 försäkrade samt på tilläggspensionsanstalter som har lämnat in en sådan anmälan till Finansinspektionen som avses i 1 kap. 14 § 1 mom., från och med ingången av den följande räkenskapsperioden. Detta kapitel ska tillämpas också på tilläggspensionsanstalter med färre än 100 försäkrade, om den tilläggspensionsanstalt som är övertagande tilläggspensionsanstalt eller den utländska EES-tilläggspensionsanstalt som är övertagande tilläggspensionsanstalt inte bedriver gränsöverskridande verksamhet efter överlåtelsen.

En tilläggspensionsanstalt kan överlåta alla eller en del av ett tilläggspensionsarrangemangs ansvar inklusive försäkringstekniska avsättningar, andra skyldigheter och rättigheter samt försäkringstekniska avsättningar som ska överföras och andra motsvarande tillgångar eller motsvarande betalningar till den övertagande tilläggspensionsanstalten under de förutsättningar som föreskrivs i detta kapitel.

Den tilläggspensionsanstalt vars tilläggspensionsarrangemang överlåts ska svara för överlåtelsekostnaderna.

På överlåtelse av en del av ett tilläggspensionsarrangemang ska tillämpas vad som i detta kapitel föreskrivs om överlåtelse av tilläggspensionsarrangemang. På sådan gränsöverskridande överlåtelse av tilläggspensionsarrangemang som avses i detta kapitel tillämpas inte 11 kap. På en tilläggspensionsanstalt som överlåter hela sitt försäkringsbestånd tillämpas dock 10 och 11 § i det kapitlet.

Samtycke av försäkrade, mottagare av förmån och den arbetsgivare som försäkrar

Utöver vad som i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor föreskrivs om en pensionsanstalts styrelses beslut är en förutsättning för en sådan överlåtelse av tilläggspensionsarrangemang som avses i 1 § 2 mom. att överlåtelsen godkänns av en majoritet av de styrelseledamöter i den överlåtande tilläggspensionsanstaltens styrelse som företräder de försäkrade och mottagarna av förmån.

Om det i tilläggspensionsanstaltens stadgar är bestämt att mottagarna av förmån inte väljer styrelseledamöter, är en förutsättning för överlåtelsen dessutom att majoriteten av mottagarna av förmån godkänner överlåtelsen. Då utövar mottagarna av förmån sin beslutanderätt per post eller genom datakommunikation. Mottagarna av förmåns beslut blir det förslag som har biträtts med mer än hälften av de avgivna rösterna.

En tilläggspensionsanstalt ska minst en månad före ett sådant beslut som avses i 1 mom. till de försäkrade och mottagare av förmån som omfattas av det försäkringsbestånd som överlåts och till de styrelseledamöter som företräder dem sända ett meddelande om planen för överlåtelse av tilläggspensionsarrangemanget samt hålla information om överlåtelsevillkoren tillgänglig för dem på sitt kontor eller på sin webbplats. Om mottagarna av förmån utövar sin beslutanderätt på i 2 mom. avsett sätt, ska till mottagarna av förmån minst en månad före ett beslut enligt 1 mom. sändas anvisningar om omröstningsförfarandet.

En förutsättning för överlåtelse av ett tilläggspensionsarrangemang är dessutom att den arbetsgivare vars tilläggspensionsarrangemang överlåts, på förhand har gett sitt samtycke till överlåtelsen.

Finansinspektionens bedömning samt godkännande av den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat

En förutsättning för en tilläggspensionsanstalts gränsöverskridande överlåtelse av ett tilläggspensionsarrangemang enligt 1 § 2 mom. är att den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat ger sitt godkännande efter det att Finansinspektionen har förhandsgodkänt den ansökan om gränsöverskridande överlåtelse från den övertagande tilläggspensionsanstalten som inkommit från den ovan avsedda behöriga myndigheten.

Finansinspektionen ska efter att från den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat ha fått den nämnda anstaltens ansökan om gränsöverskridande överlåtelse bedöma om

1) de återstående försäkrades och mottagarna av förmåns ställning på lång sikt vid överlåtelsen av tilläggspensionsarrangemanget delvis är tryggad på det sätt som avses i 1 § 2 mom.,

2) de försäkrades och mottagarna av förmåns individuella rättigheter kommer att vara åtminstone desamma efter överlåtelsen,

3) de tillgångar motsvarande tilläggspensionsarrangemanget som överlåts är tillräckliga och lämpliga för att täcka det ansvar, försäkringstekniska avsättningar och andra skyldigheter och rättigheter som ska överlåtas, på det sätt som föreskrivs i 6 kap.

Finansinspektionen ska inom åtta veckor från det att en ansökan enligt 1 mom. har mottagits sända sin bedömning till den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat.

Information om de social- och arbetsrättsliga krav och krav på lämnande av information som tillämpas på överlåtna tilläggspensionsarrangemang

När Finansinspektionen av den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat har informerats om att överlåtelsen godkänts och överlåtelsen leder till gränsöverskridande verksamhet, ska Finansinspektionen informera den ovan avsedda behöriga myndigheten om de social- och arbetsrättsliga krav som ska tillämpas på det överlåtna tilläggspensionsarrangemanget och enligt vilka tilläggspensionsarrangemanget ska förvaltas samt om betydande förändringar av kraven.

Finansinspektionen ska dessutom informera den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat om de krav som ska tillämpas på sändande av informationen till presumtiva försäkrade, försäkrade och mottagare av förmån samt om betydande förändringar av kraven.

Finansinspektionen ska sända ett meddelande enligt 1 och 2 mom. inom fyra veckor efter att ha fått vetskap om att ansökan om överlåtelsen har godkänts.

Finansinspektionens tillsynsuppgifter

Om Finansinspektionen i en situation som avses i 4 § är värdstatens behöriga myndighet, ska Finansinspektionen utöva tillsyn över att den övertagande tilläggspensionsanstalten uppfyller de krav som avses i 1 och 2 mom. i den paragrafen. Finansinspektionen ska underrätta den behöriga myndigheten i den övertagande tilläggspensionsanstaltens hemstat om överträdelser som den har upptäckt i samband med tillsynen. Om en överträdelse fortsätter trots eller i avsaknad av den ovan avsedda behöriga myndighetens åtgärder, kan Finansinspektionen begränsa eller förbjuda den övertagande tilläggspensionsanstaltens verksamhet i Finland med iakttagande av vad som i 61 § 3 mom. i lagen om Finansinspektionen föreskrivs om begränsning av och förbud mot utländska EES-filialers verksamhet.

Tilläggspensionsanstalt som övertagande tilläggspensionsanstalt

En tilläggspensionsanstalt kan i samband med en gränsöverskridande överlåtelse vara övertagande tilläggspensionsanstalt, om de förutsättningar för överlåtelsen som föreskrivs i detta kapitel är uppfyllda.

En förutsättning för överlåtelse är att de försäkrade och mottagarna av förmån eller de företrädare för de försäkrade och mottagarna av förmån som omfattas av tilläggspensionsarrangemanget på förhand har gett sitt samtycke till överlåtelsen. En förutsättning för överlåtelsen är dessutom att det företag som finansierar tilläggspensionsarrangemanget på förhand har gett sitt samtycke och att det blir en sådan delägare i den övertagande tilläggspensionsstiftelsen som uppfyller de krav på en verksamhetskrets som föreskrivs i 1 kap. 5 § eller att det blir en sådan delägare i den övertagande tilläggspensionskassan som uppfyller de krav på en verksamhetskrets som föreskrivs i 6 § i det kapitlet.

Den överlåtande tilläggspensionsanstalten ska svara för överlåtelsekostnaderna.

Tillståndsansökan om övertagande av tilläggspensionsarrangemang

En tilläggspensionsanstalt som har för avsikt att vara övertagande tilläggspensionsanstalt ska hos Finansinspektionen ansöka om tillstånd för gränsöverskridande överlåtelse av tilläggspensionsarrangemanget. Av ansökan ska framgå

1) det överlåtande och den övertagande tilläggspensionsanstaltens namn och huvudsakliga förvaltningsort samt den EES-stat där tilläggspensionsanstalten är auktoriserad eller registrerad,

2) avtalet mellan den överlåtande och den övertagande tilläggspensionsanstalten om överlåtelse av tilläggspensionsarrangemanget inklusive alla villkor,

3) en beskrivning av tilläggspensionsarrangemangets väsentliga särdrag,

4) en beskrivning av det ansvar eller försäkringstekniska avsättningar som ska överlåtas och av andra skyldigheter och rättigheter, samt motsvarande tillgångar eller likvärdiga likvida tillgångar,

5) det finansierande företagets namn och huvudsakliga förvaltningsort,

6) belägg för att de försäkrade, mottagarna av förmån och det finansierande företag som avses i 6 § 2 mom. har gett samtycke,

7) namnet på de EES-stater vars social- och arbetsrätt ska tillämpas på det tilläggspensionsarrangemang som överlåts.

Finansinspektionen ska utan dröjsmål sända en ansökan enligt 1 mom. till den överlåtande tilläggspensionsanstaltens behöriga myndighet för bedömning.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om ansökningar som avses i 1 mom.

Finansinspektionens beslut om tillstånd för övertagande av tilläggspensionsarrangemang

Finansinspektionen ska utifrån en ansökan enligt 7 § bedöma om

1) den ansökande tilläggspensionsanstalten har lämnat all den i 7 § 1 mom. avsedda informationen,

2) tilläggspensionsanstaltens administrativa uppbyggnad och finansiella ställning dess lednings anseende, yrkeskvalifikationer och erfarenhet på området är förenliga med de krav som uppställts för den föreslagna överlåtelsen,

3) de långsiktiga intressena hos tilläggspensionsanstaltens försäkrade och mottagare av förmån och den överlåtna delen av tilläggspensionsarrangemanget är tillräckligt skyddade under och efter överlåtelsen,

4) tilläggspensionsanstaltens försäkringstekniska avsättningar i sin helhet är täckta vid tidpunkten för överlåtelsen, i det fall att överlåtelsen utmynnar i gränsöverskridande verksamhet,

5) de tillgångar som ska överlåtas är tillräckliga och lämpliga för att täcka det ansvar som överlåts, inklusive försäkringstekniska avsättningar, samt övriga skyldigheter och rättigheter på det sätt som föreskrivs i denna lag.

Finansinspektionen ska till den tilläggspensionsanstalt som ansöker om tillstånd sända sitt beslut om godkännande av eller avslag på ansökan om tillstånd inom tre månader efter att ha mottagit ansökan och till den behöriga myndigheten i den överlåtande tilläggspensionsanstaltens hemstat inom två veckor efter det att Finansinspektionen fattat sitt beslut. Om Finansinspektionen inte meddelar ett beslut inom den föreskrivna tiden på tre månader, kan den tilläggspensionsanstalt som ansöker om tillstånd söka ändring genom besvär. Besvären anses då avse ett beslut av Finansinspektionen om avslag av ansökan. Besvär får anföras till dess att Finansinspektionen har meddelat sitt beslut om godkännande eller avslag. Finansinspektionen ska underrätta besvärsmyndigheten om beslutet i ärendet.

Information om de social- och arbetsrättsliga krav och krav på lämnande av information som tillämpas på övertagna tilläggspensionsarrangemang

Om en gränsöverskridande överlåtelse utmynnar i gränsöverskridande verksamhet ska Finansinspektionen informera den övertagande tilläggspensionsanstalten om de social- och arbetsrättsliga krav som ska tillämpas på den gränsöverskridande verksamheten samt om de krav på information som ska ges till presumtiva försäkrade, försäkrade och mottagare av förmån som den behöriga myndigheten i den överlåtande tilläggspensionsanstaltens hemstat har tillställt Finansinspektionen. Finansinspektionen ska lämna den ovan avsedda informationen inom en vecka från det att den informerats av den behöriga myndigheten i den överlåtande tilläggspensionsanstaltens hemstat.

Om en tilläggspensionsanstalt som i egenskap av övertagande tilläggspensionsanstalt bedriver gränsöverskridande verksamhet inte uppfyller de social- och arbetsrättsliga krav som avses i 1 mom. eller de krav som gäller lämnande av information, ska Finansinspektionen i samarbete med den behöriga myndigheten i värdstaten vidta behövliga åtgärder för att överträdelsen ska upphöra.

Inledning av förvaltning av tilläggspensionsarrangemang som överlåts

En tilläggspensionsanstalt som ansöker om tillstånd enligt 7 § får börja förvalta det tilläggspensionsarrangemang som ska överlåtas efter att ha fått Finansinspektionens godkännande beslut enligt 8 § 2 mom. eller om tilläggspensionsanstalten inte har fått Finansinspektionens godkännande eller avslag inom fyra månader och tre veckor från inlämnandet av ansökan.

Om en gränsöverskridande överlåtelse när en tilläggspensionsanstalt är övertagande tilläggspensionsanstalt utmynnar i gränsöverskridande verksamhet, ska 13 kap. 7 § tillämpas på antecknande av tilläggspensionsanstalten i registret över pensionsstiftelser och pensionskassor.

Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens medlingsförfarande

Om Finansinspektionen och den behöriga myndigheten i hemstaten för den överlåtande eller övertagande tilläggspensionsanstalten har meningsskiljaktigheter som gäller förfarandet för överlåtelsen av tilläggspensionsarrangemanget, innehållet i åtgärder eller den behöriga myndighetens passivitet, kan Finansinspektionen med Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten inleda ett sådant icke-bindande medlingsförfarande som avses i artikel 31.2 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG.

Tillsynen över tilläggspensionsanstalter och utländska EES-tilläggspensionsanstalter samt lämnande av information

Finansinspektionens tillsynsuppgifter

Finansinspektionen ska utöva tillsyn över att tilläggspensionsanstalterna uppfyller de krav på sin verksamhet som föreskrivs i denna lag. Finansinspektionen ska i synnerhet utöva tillsyn över att tilläggspensionsanstalterna uppfyller följande krav:

1) vad som i 5 kap. föreskrivs om försäkringstekniska avsättningar och deras finansiering, tilläggspensionsanstaltens kapitalbas, disponibla kapitalbas och minimikrav på kapitalbasen,

2) vad som i 6 kap. föreskrivs om investering, kapitalförvaltning och förvaring av tillgångar,

3) vad som i 3 kap. föreskrivs om företagsstyrningssystem och ledning,

4) vad som i 7 kap. föreskrivs om information som ska lämnas till försäkrade och mottagare av förmån.

Tillsynens syfte, proportionalitet och effekt

Syftet med tillsynen är att skydda de försäkrades och mottagarna av förmåns rättigheter samt att säkerställa tilläggspensionsanstalternas stabilitet och sundhet.

Tillsynen ska vara rättidig och stå i proposition till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos tilläggspensionsanstaltens verksamhet. Tillsynen ska baseras på en framåtblickande och riskbaserad metod.

Finansinspektionen ska utföra tillsynsåtgärder i ändamålsenlig omfattning i tilläggspensionsanstaltens lokaler och på distans. Finansinspektionen ska särskilt i krissituationer ta hänsyn till den potentiella effekt som åtgärderna har på de finansiella systemens stabilitet i Europeiska unionen.

Omständigheter att beakta i tillsynen samt tillgängliga tillsynsmetoder

Finansinspektionen ska när den utövar tillsyn över tilläggspensionsanstalterna ta hänsyn till de omständigheter under vilka tilläggspensionsanstalterna bedriver sin verksamhet samt till de tjänsteföretag som utför utkontrakterade nyckelfunktioner eller annan verksamhet för tilläggspensionsanstalternas räkning. Finansinspektionen ska i sin tillsyn över tilläggspensionsanstalterna i synnerhet bedöma

1) om tilläggspensionsanstaltens företagsstyrningssystem uppfyller de kvalitativa krav som föreskrivs i 3 kap.,

2) de risker som en tilläggspensionsanstalt står inför samt dess förmåga att bedöma och hantera dessa risker.

Finansinspektionen ska ha tillgång till stresstester och andra motsvarande uppföljningsinstrument som ger Finansinspektionen möjlighet att identifiera försämringar i en tilläggspensionsanstalts finansiella ställning och att övervaka hur en försämring åtgärdas.

Finansinspektionen ska fastställa hur ofta granskningar minst ska göras och vilken omfattning de ska ha, med beaktande av storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos tilläggspensionsanstaltens verksamhet.

Finansinspektionen ska offentliggöra information om de olika skedena i och de allmänna principerna för det tillsynsförfarande som föreskrivs i 1–3 mom.

Inlämning av för tillsynen behövliga uppgifter och handlingar till Finansinspektionen

En tilläggspensionsanstalt och de personer som i praktiken ansvarar för verksamheten i den eller utför nyckelfunktioner ska utan obefogat dröjsmål på begäran till Finansinspektionen lämna för tillsynen behövliga uppgifter och handlingar. I synnerhet ska man lämna

1) den egna riskbedömningen, en utredning om riktlinjerna för investeringspolitiken samt bokslutet och verksamhetsberättelsen,

2) interna delårsrapporter, försäkringsmatematiska kalkyler och detaljerade antaganden, analyser beträffande matchning av tillgångar och skulder, dokumentation som visar att riktlinjerna för investeringspolitiken följs, dokumentation som visar att inbetalningar skett planenligt samt om en sådan revisionsberättelse som avses i revisionslagen.

Tillsynen över utkontrakterade funktioner

Finansinspektionen ska utöva tillsyn över att 3 kap. 14 § följs när en tilläggspensionsanstalt utkontrakterar nyckelfunktioner och annan verksamhet samt all sådan utkontraktering i senare led, som påverkar tilläggspensionsanstaltens finansiella ställning eller som är av avgörande betydelse för vad som krävs för effektiv tillsyn.

Vad som i 24 § 1 mom. i lagen om Finansinspektionen föreskrivs om granskning av tillsynsobjekts och andra finansmarknadsaktörers verksamhetsställen ska tillämpas också på inspektioner av sådana tjänsteföretags lokaler till vilka en tilläggspensionsanstalt har utkontrakterat verksamheter. Vad som ovan föreskrivs om inspektioner av tjänsteföretags verksamhetsställen ska tillämpas också på sådana tjänsteleverantörer till vilka tilläggspensionsanstaltens tjänsteföretag i ett senare led har utkontrakterat tilläggspensionsanstaltens verksamheter.

Åläggande av ordningsavgift

Finansinspektionen ska ålägga den att betala ordningsavgift enligt 38 § i lagen om Finansinspektionen, som uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar eller bryter mot

1) vad som i 1 kap. 3 § 2 mom. föreskrivs om en rättvis fördelning av risker och förmåner mellan generationerna,

2) vad som i 3 kap. 5–17 § föreskrivs om företagsstyrningssystemet, nyckelfunktioner, riskbedömning och riskhanteringssystem, riktlinjer, system för internkontroll, beredskapsplaner, utkontraktering av verksamheten och löne- och arvodespolicy,

3) vad som i 6 kap. 29–32 § föreskrivs om kapitalförvaltning och användning av förvaringsinstitut,

4) vad som i 5 kap. 1, 5, 10 och 18 § samt 6 kap. 3, 5, 7–10, 16 och 18 § föreskrivs om försäkringstekniska avsättningar, täckning av försäkringstekniska avsättningar, investering samt solvenskapital,

5) vad som i 7 kap. föreskrivs om information till försäkrade och mottagare av förmån,

6) vad som i 13 kap. föreskrivs om gränsöverskridande verksamhet och i 14 kap. om gränsöverskridande överlåtelser.

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska på påförande av ordningsavgift tillämpas vad som i lagen om Finansinspektionen föreskrivs om ordningsavgift.

Förbud mot att använda tillgångar som förvaltas av kapitalförvaltare eller förvaringsinstitut

Finansinspektionen kan i situationer som avses i 9 kap. 2 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor förbjuda användningen av en pensionsstiftelses tillgångar som förvaltas av en kapitalförvaltare som avses i 6 kap. 27 § eller av ett förvaringsinstitut som avses i 28 § i det kapitlet.

Finansinspektionen kan på begäran av en behörig myndighet i en utländsk EES-tilläggspensionsanstalts hemstat förbjuda eller begränsa användningen av en utländsk EES-tilläggspensionsanstalts tillgångar som förvaltas av kapitalförvaltare eller förvaringsinstitut som är etablerade i Finland.

Delgivning av beslut om förbud till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten

Finansinspektionen ska till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten delge beslut om att förbjuda eller begränsa en pensionsstiftelses verksamhet.

Tillsyn över värdstatens social- och arbetsrätt i gränsöverskridande verksamhet

Finansinspektionen ska i enlighet med 13 kap. 11 § utöva tillsyn över att utländska EES-tilläggspensionsanstalter när de bedriver gränsöverskridande verksamhet där Finland är värdstat följer finsk social- och arbetsrätt samt iakttar de informationskrav som ska tillämpas på tilläggspensioner.

Om en tilläggspensionsanstalt bedriver gränsöverskridande verksamhet ska värdstatens behöriga myndighet utöva tillsyn över efterlevnaden av värdstatens social- och arbetsrätt och av värdstatens informationskrav. Finansinspektionen ska på ett ändamålsenligt sätt samarbeta med värdstatens behöriga myndighet.

Finansinspektionen ska regelbundet, dock minst vartannat år, underrätta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten om de bestämmelser i denna lag som inte omfattas av finsk social- och arbetsrätt samt om ändringar i bestämmelserna.

Informationsutbyte och samarbete

Finansinspektionen ska främja informationsutbytet mellan EES-staternas behöriga myndigheter för att utveckla bästa praxis och samarbete när det gäller tillsynen över anstalter som tillhandahåller tilläggspensioner, för att förhindra snedvridning av konkurrensen och för att trygga förutsättningarna för gränsöverskridande verksamhet och gränsöverskridande överföringar. Finansinspektionen ska i samband med främjandet av informationsutbytet på ett ändamålsenligt sätt samarbeta med arbetsmarknadsorganisationerna.

Finansinspektionen ska samarbeta med Europeiska kommissionen för att underlätta tillsynen över anstalter som tillhandahåller tilläggspensioner.

När Finansinspektionen utövar tillsyn över verksamhet inom tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut ska den samarbeta med Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG. Finansinspektionen ska utan dröjsmål i enlighet med artikel 35 i den förordningen förse Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten med all den information som den behöver för att utföra sina uppgifter enligt nämnda direktiv och förordning.

Finansinspektionen ska informera Europeiska kommissionen och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten om allvarligare problem som Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut ger upphov till, och i samarbete med Europeiska kommissionen, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten samt övriga EES-staters behöriga myndigheter utan dröjsmål försöka lösa problemen som avses ovan.

Europaparlamentets undersökningsrätt

Trots vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har Finansinspektionen trots sekretessbestämmelserna rätt att till Europaparlamentet lämna ut sådana uppgifter om tilläggspensionsanstalternas verksamhet som är nödvändiga för Europaparlamentet för utövande av den undersökningsrätt som föreskrivs i artikel 226 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas också på sådana anställda hos Finansinspektionen eller på de som vid utförande av uppdrag av Finansinspektionen har fått sekretessbelagda uppgifter enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Straffbestämmelser

Olovligt bedrivande av tilläggspensionsanstaltsverksamhet

Den som uppsåtligen

1) bedriver tilläggspensionsanstaltsverksamhet utanför den verksamhetskrets som avses i 1 kap. 5 eller 6 §, i strid med verksamhetens syfte enligt 3 § 1 mom. i det kapitlet, före registrering enligt 4 § i det kapitlet, genom att försäkra andra personer än sådana som avses i 7 § i det kapitlet eller i strid med 12 kap. 2 § utan att försätta tilläggspensionsanstalten i likvidation, eller

2) upptar nya försäkrade i en tilläggspensionskassa i strid med 12 kap. 11 § 2 mom. eller 18 § 2 mom. i det kapitlet,

ska, om inte gärningen är ringa, för olovligt bedrivande av tilläggspensionsanstaltsverksamhet dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

Tilläggspensionsanstaltsbrott

Den som uppsåtligen

1) i annat fall än som ombud är mellanhand för någon annan för att kringgå en bestämmelse om begränsning av den rösträtt som avses i 3 kap. 16 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor,

2) använder en tilläggspensionsanstalts tillgångar i strid med 6 kap. 1 §,

3) delar ut en tilläggspensionsanstalts tillgångar till anstaltens delägare i strid med 5 kap. 15 §, eller

4) i strid med förbud som Finansinspektionen har meddelat med stöd av 9 kap. 2 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor överlåter eller pantsätter egendom som är i en tilläggspensionsanstalts besittning,

ska, om inte gärningen är ringa eller om inte strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag, för tilläggspensionsanstaltsbrott dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

Tilläggspensionsanstaltsförseelse

Den som uppsåtligen

1) bryter mot skyldigheten enligt 3 kap. 17 § 3 mom. i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor att hålla kassamötets protokoll tillgängligt,

2) bryter mot bestämmelserna om upprättande av bokföring, bokslut eller verksamhetsberättelse i 4 kap. 1–4 § i denna lag eller i 6 kap. 1, 2, 4, 5, 7 och 8 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor eller mot bestämmelserna om lämnande av bokslut, verksamhetsberättelse, revisorernas utlåtande samt statistiskberättelse till Finansinspektionen i 6 kap. 13 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor,

3) underlåter att till Finansinspektionen lämna de beräkningsgrunder för bestämmande av bidragen i förmånsbaserade tilläggspensionsarrangemang som avses i 5 kap. 8 §,

4) underlåter att till Finansinspektionen lämna den plan för återställande av en sund finansiell ställning eller plan för kortfristig finansiering som avses i 5 kap. 25 § eller att underrätta om utnämning eller entledigande av en ansvarig matematiker som avses i 28 § i det kapitlet,

5) underlåter att till Finansinspektionen lämna tilläggspensionsanstaltens i 6 kap. 4 § avsedda investeringsplan,

6) underlåter att till Finansinspektionen lämna tilläggspensionsanstaltens i 10 kap. 16 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor avsedda slutredovisning för fusionen, i 11 kap. 17 § i den lagen avsedda slutredovisning för delningen eller i 13 kap. 33 § i den lagen avsedda slutredovisning för likvidationsförfarandet,

7) underlåter att till Finansinspektionen lämna den i 12 kap. 4 § avsedda underrättelsen om kallelse till det kassamöte som beslutar som försättande i likvidation, den i 5 § i det kapitlet avsedda underrättelsen om försättande i likvidation och om val av likvidator, den i 13 kap. 27 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor avsedda verksamhetsberättelsen för godkännande, den i 13 kap. 36 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor avsedda underrättelsen om upplösning av tilläggspensionsanstalten eller den i 12 kap. 15 § avsedda underrättelsen om avslutande av likvidation,

8) underlåter att till lämna Finansinspektionen den i 2 kap. 6 § i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor avsedda underrättelsen om ändringar i delägarförteckningen eller den i 9 kap. 5 § i den lagen avsedda underrättelsen om ändringar i de uppgifter som antecknats i registret,

ska, om inte gärningen är ringa eller om inte strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag, för tilläggspensionsanstaltsförseelse dömas till böter.

För tilläggspensionsanstaltsförseelse döms också den som av grov oaktsamhet förfar på det sätt avses i 1 mom. 2–8 punkten.

Ikraftträdande

Ikraftträdande

Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag utfärdas separat genom lag.

Denna lag trädde i kraft 1.1.2022 enligt L 951/2021.

RP 28/2021, ShUB 19/2021, RSv 123/2021, Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/2341/EU (32016L2341); EUT L354, 23.12.2016, s. 37

Ikraftträdelsestadganden:

25.11.2022/934:

Denna lag träder i kraft den 1 december 2022.

RP 198/2022, ShUB 20/2022, RSv 131/2022