Lag om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Allmänna bestämmelser

Lagens syfte

Syftet med denna lag är att genom främjande av elektroniska dataöverföringsmetoder göra uträttandet och behandlingen av ärenden smidigare och snabbare i förvaltningen, vid domstolar och andra rättskipningsorgan samt i utsökningsförfarandet, samt att öka datasäkerheten i anslutning till dessa.

I lagen föreskrivs om de rättigheter och skyldigheter samt det ansvar som myndigheterna och deras kunder har vid elektronisk kommunikation.

Om elektroniskt meddelande se även Utsökningsbalk 705/2007 1 kap. 5 §.

Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas när anhängiggörande och behandling av förvaltningsärenden, domstolsärenden, åtalsärenden och utsökningsärenden samt delgivning av beslut i nämnda ärenden sker på elektronisk väg, om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag. Lagen gäller i tillämpliga delar också annan myndighetsverksamhet.

Med domstolsärenden avses mål och ärenden som behandlas vid allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och specialdomstolar. Med domstolsärenden avses dessutom ändringssökande i förvaltningsärenden även hos förvaltningsmyndigheter och andra rättskipningsorgan. Lagen tillämpas dessutom på elektronisk kommunikation när behandlingen av ett förvaltningsärende ankommer på någon annan än ett offentligt samfund eller när en rättegångshandling får tillställas någon som av domstol förordnats att ta emot handlingar.

Lagen tillämpas inte på förundersökning och polisundersökning.

Angående elektronisk kommunikation inom evangelisk-lutherska kyrkan i Finland föreskrivs särskilt.

Se KyrkoL 652/2023 10 kap. 1 §.

(9.8.2019/908) Annan lagstiftning

Vid uträttande och behandling av ärenden hos myndigheter tillämpas i övrigt vad som föreskrivs om anhängiggörande av ärenden, delgivning av beslut, offentlighet i myndigheternas verksamhet, behandling av personuppgifter, informationshantering, arkivering av handlingar, det språk som används vid behandling av ärenden och om hur ärenden behandlas.

Se t.ex. FörvaltningsL 434/2003, L om offentlighet i myndigheternas verksamhet 621/1999, DataskyddsL 1050/2018, ArkivL 831/1994, SpråkL 423/2003 och Samisk språkL 1086/2003.

Definitioner

I denna lag avses med

1) elektronisk dataöverföringsmetod telefax och teletjänster, såsom elektroniska blanketter, elektronisk post och rätten att använda elektroniska datasystem, samt andra på elektronisk teknik baserade metoder där data förmedlas via en trådlös överföringskanal eller kabel, dock inte telefonsamtal,

2) elektroniskt meddelande information som har sänts med en elektronisk dataöverföringsmetod och som vid behov kan sparas i skriftlig form, och

3) elektroniskt dokument ett elektroniskt meddelande som hänför sig till anhängiggörandet eller behandlingen av ett ärende eller till delgivningen av ett beslut.

Myndigheternas skyldigheter

(15.3.2019/307) Anordnande av elektronisk service

Bestämmelser om anordnande av elektronisk service och om säkerställande av tillgången till elektronisk service finns i lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019).

(15.3.2019/307)

6 § har upphävts genom L 15.3.2019/307.

Information om myndigheternas elektroniska adresser

Myndigheterna skall på lämpligt sätt informera om de adresser som skall användas vid den elektroniska kommunikationen med dem.

Om rättelseyrkanden får framställas eller besvär anföras också på elektronisk väg hos en myndighet, skall behövliga adressuppgifter finnas i anvisningen om rättelseyrkande eller besvärsanvisningen. I övrigt tillämpas i fråga om framställande av rättelseyrkanden och anförande av besvär vad som föreskrivs särskilt.

Se FörvaltningsL 434/2003 7 a kap.

Avsändande av elektroniska meddelanden

Ansvar för att elektroniska meddelanden kommer fram

Elektroniska meddelanden sänds till myndigheterna på avsändarens ansvar.

Se även FörvaltningsL 434/2003 17 §.

(29.6.2016/534) Krav på skriftlig form

Vid anhängiggörande och behandling av ärenden uppfyller också elektroniska dokument som sänts till en myndighet kravet på skriftlig form.

Ett elektroniskt dokument som kommit in till en myndighet behöver inte kompletteras med en underskrift, om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet och integritet. Om ett elektroniskt dokument som sänts till en myndighet innehåller utredning om ett ombuds behörighet, behöver ombudet inte lämna in fullmakt. Myndigheten kan dock förordna att en fullmakt ska lämnas in, om den har anledning att betvivla ombudets behörighet eller behörighetens omfattning.

Om underskrift som formkrav se t.ex. Ärvdabalk 40/1965 10 kap. 1 §, Jordabalk 540/1995 2 kap. 1 § och Företags- och organisationsdataL 244/2001 14 § 3 mom. Om komplettering av handlingar se FörvaltningsL 434/2003 22 §.

Ankomsttidpunkten för ett elektroniskt meddelande

Ett elektroniskt meddelande anses ha kommit in till en myndighet när det finns tillgängligt för myndigheten i en mottagaranordning eller ett datasystem på ett sådant sätt att meddelandet kan behandlas.

Kan ankomsttidpunkten för ett elektroniskt meddelande inte utredas på grund av att myndighetens elektroniska dataöverföringsmetod varit i olag eller ur bruk eller utredning inte kan läggas fram av någon annan jämförbar orsak, anses meddelandet ha kommit in vid den tidpunkt då det har avsänts, om tillförlitlig utredning om avsändningstidpunkten kan läggas fram.

Jfr FörvaltningsL 434/2003 18 §.

När av myndigheterna inbegärda handlingar anses har inkommit inom utsatt tid

Utlåtanden, redogörelser, svaromål, bemötanden och andra motsvarande handlingar som en myndighet begärt vid behandlingen av ett ärende anses ha kommit in inom utsatt tid, om handlingen kommer in senast den sista dagen av den utsatta tiden på ett i denna lag angivet sätt. Detta tillämpas också i fråga om handlingar som en myndighet berett någon tillfälle att lämna in.

I övrigt gäller beträffande tidsfrister och deras verkningar vad som föreskrivs särskilt.

Se L om beräknande av laga tid 150/1930.

Bekräftelse av att ett elektroniskt dokument har mottagits

En myndighet skall utan dröjsmål meddela avsändaren av ett elektroniskt dokument att dokumentet har mottagits. Meddelandet kan sändas i form av en automatisk kvittens via datasystemet eller på något annat sätt. Bekräftelsen av mottagandet inverkar inte på förutsättningarna för behandlingen av ett ärende, om vilka det föreskrivs särskilt.

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas inte på handlingar som kommit in per telefax eller på därmed jämförbart sätt.

(9.8.2019/908)

13 § har upphävts genom L 9.8.2019/908.

Teknisk bearbetning av elektroniska meddelanden

En myndighet får i tekniskt avseende bearbeta elektroniska meddelanden, om detta är nödvändigt för att ge dem sådan form att de kan läsas, sparas eller arkiveras.

Överföring av elektroniska dokument

Ett elektroniskt dokument som gäller anhängiggörande eller behandling av ett ärende och som av misstag sänts till en myndighet skall utan dröjsmål överföras till den myndighet som dokumentet är ställt till. Den som sänt myndigheten dokumentet skall underrättas om överföringen.

I förvaltningsärenden och förvaltningspro-cessärenden tillämpas dessutom vad som särskilt föreskrivs om överföring av ärenden till behörig myndighet.

I ett överfört ärende anses tidsfristen ha iakttagits, om den behöriga myndigheten får dokumentet inom utsatt tid.

Se FörvaltningsL 434/2003 21 §, L om beräknande av laga tid 150/1930 och L om rättegång i förvaltningsärenden 808/2019 18 §.

Elektronisk signering av beslutshandlingar och elektronisk delgivning

(29.6.2016/534) Elektronisk signering av beslutshandlingar

En beslutshandling får signeras elektroniskt. Myndigheten ska signera handlingen med en avancerad elektronisk underskrift som uppfyller kraven enligt artikel 26 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG eller annars på ett sådant sätt att man kan försäkra sig om handlingens autenticitet och integritet.

Kopia av beslutshandling

När giltighetstiden för myndighetens elektroniska signatur i en beslutshandling löpt ut har en part rätt att på begäran avgiftsfritt få en kopia av beslutshandlingen.

(29.6.2016/534) Bevislig elektronisk delgivning

En handling som enligt lag ska sändas med post mot mottagningsbevis eller delges bevisligen på annat sätt får med partens samtycke delges också som ett elektroniskt meddelande, dock inte per telefax eller på därmed jämförbart sätt. Myndigheten ska då meddela att parten eller dennes företrädare kan hämta handlingen från en av myndigheten anvisad server, databas eller någon annan fil.

Parten eller dennes företrädare ska identifiera sig när handlingen hämtas. Vid identifieringen ska då användas en identifieringsteknik som är datatekniskt tillförlitlig och bevislig.

En handling anses ha delgivits när den har hämtats från den länk som myndigheten anvisat enligt 1 mom. Om handlingen inte har hämtats inom sju dagar från myndighetens meddelande, iakttas vid delgivningen vad som annanstans i lag föreskrivs om delgivning.

Jfr FörvaltningsL 434/2003 60 § och L om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster 617/2009.

(5.11.2010/924) Vanlig elektronisk delgivning

Andra handlingar än de som avses i 18 § får med samtycke av den som saken gäller delges som ett elektroniskt meddelande. Om det emellertid krävs för att tillgodose skyddet för den personliga integriteten eller av ett särskilt behov av skydd eller säkerhet hos den som saken gäller, eller för att trygga dennes rättigheter, ska vid delgivning av handlingar iakttas vad som i 18 § eller annars föreskrivs om delgivning.

En handling anses ha blivit delgiven den tredje dagen efter att meddelandet sändes, om inte något annat visas.

Om delgivning se t.ex. FörvaltningsL 434/2003 9 och 10 kap.

Särskilda bestämmelser

(5.11.2010/924) Maskinell underskrift

Stämningsansökningar, stämningar samt domstolarnas expeditioner och andra rättegångshandlingar som sänds som elektroniska meddelanden får undertecknas maskinellt.

I fråga om maskinell underskrift av handlingar som kommit till i förvaltningsmyndigheternas verksamhet samt av utsökningshandlingar föreskrivs särskilt.

Se Utsökningsbalk 705/2007 3 kap. 27 §.

(9.8.2019/908) Arkivering

Elektroniska dokument ska arkiveras på ett sådant sätt att det senare går att visa att de är autentiska och till innehållet oförändrade.

Riksarkivet får meddela närmare föreskrifter om det tekniska genomförandet av kraven i 1 mom.

Se ArkivL 831/1994 4 kap.

(9.8.2019/908)

22 § har upphävts genom L 9.8.2019/908.

Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet.

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2003.

Genom denna lag upphävs lagen den 30 december 1999 om elektronisk kommunikation i förvaltningsärenden (1318/1999) och lagen den 28 juni 1993 om elektronisk telekommunikation i rättegångsärenden (594/1993) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Övergångsbestämmelser

Av justitieministeriet beviljade tillstånd att använda det meddelandeförmedlingssystem som justitieministeriet upprätthåller förblir i kraft när denna lag träder i kraft. Tillståndsansökningar som är anhängiga vid justitieministeriet när lagen träder i kraft avgörs med iakttagande av de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet. När lagen har trätt i kraft skall den som använder meddelandeförmedlingssystemet uppfylla de tekniska krav som systemet förutsätter.

De ansökningar om införande i finansministeriets förteckning över certifikatutfärdare och certifikat som är anhängiga vid statsrådet när lagen träder i kraft förfaller.

Anvisningar som meddelats med stöd av lagen om elektronisk kommunikation i förvaltningsärenden förblir i kraft tills det meddelas nya anvisningar eller föreskrifter.

När det någon annanstans i lagstiftningen finns en hänvisning till lagen om elektronisk telekommunikation i rättegångsärenden eller till lagen om elektronisk kommunikation i förvaltningsärenden innebär hänvisningen efter denna lags ikraftträdande en hänvisning till denna lag.

RP 17/2002, FvUB 14/2002, RSv 220/2002, Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG (31999L0093); EGT nr L 13, 19.1.2000, s. 12

Ikraftträdelsestadganden:

7.8.2009/618:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2009.

RP 36/2009, KoUB 12/2009, RSv 90/2009

5.11.2010/924:

Denna lag träder i kraft den 1 december 2010.

RP 111/2010, FvUB 17/2010, RSv 160/2010

29.6.2016/534:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

RP 74/2016, KoUB 18/2016, RSv 103/2016

15.3.2019/307:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2019. Bestämmelserna i 5 och 6 § som gällde vid ikraftträdandet av denna lag ska tillämpas i sex månader efter ikraftträdandet.

RP 60/2018, FvUB 27/2018, RSv 241/2018, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102; EUT L 327, 2.12.2016, s. 1

9.8.2019/908:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

RP 284/2018, FvUB 38/2018, RSv 320/2018